Förskolan har gjort en orosanmälan. Detta känns jättekonstigt.

Ja, jag tycker att de borde pratat med er först. Det har ju inte gått så lång tid sedan jul. De borde höra efter hur han är hemma och om någon förändring skett i hans liv sedan jul.

Däremot förstår jag inte hur ni kan ta på honom smutsiga kläder på morgonen. Ett barn kan självklart ha samma tröja två dagar i rad men om det finns smuts byter man kläder.

Förstora tröjor eller byxor är inte hela världen men skor skall vara i rätt storlek. Vill du själv gå med förstora skor? Det skall inte han heller behöva göra.

Hur bemöter ni hans utbrott? Vad har ni själva sökt för hjälp?

Förskolan är skyldiga att anmäla, de har faktiskt ingen skyldighet att prata med föräldrarna innan även om det kan vara önskvärt i vissa fall (tror dock att många undviker det eftersom föräldrar kan bli upprörda/aggressiva/komma med bortförklaringar etc). TS skriver att pedagogerna oroas över att barnets beteende förändrats, hur? Och om ni misstänker en diagnos görs en utredning då? Hur smutsiga och för stora är kläderna? Tycker det är massor av frågetecken här.

Nu kan det ju vara så att något i hans beteende avviker från vad som ses som normalt. Att barn slåss, svär osv är ändå relativt normalt på en förskola. Det finns barn i varje grupp som antingen alltid slåss, eller gör det i perioder. Inget konstigt i sig... Men det kan bli konstigt om barnet uttrycker en vuxen handling i samband med detta. Detsamma gäller ju när man misstänker att ett barn kanske utnyttjas sexuellt, man kollar ju hur beteendet hos barnet är. Är det på ett sätt som barn kan ha, ja barn pillar o petar på varandra, barn slåss osv, eller är det på ett mer vuxet sätt? 

Nu kanske det är så att pedagogerna helt saknar kunskaper om detta, men ändå känner att något inte helt stämmer. Ärligt talat så är en anmälan för mycket 100 ggr bättre än en för lite. Är det inget som är konstigt med er (om jag uttrycker mig lite slarvigt) så kommer det att visas, och anmälan blir inget mer med. 

Jag förstår att det är skitjobbigt för er, att ni inte fattar varför dom inte pratat med er innan osv. Men det kanske är saker o ting som inte bör tas upp med er, för OM det nu skulle visa sig att något är helt fel i ert hem eller så, så ska ni kanske inte ges möjligheten att hitta på en historia som kan låta trovärdig, däremot, om det finns naturliga förklaringar så kommer ni ju kunna redogöra detta vid mötet.

Varför måste en anmälan förstöra samarbetet mellan skolan och föräldrarna? Det är väl inte alls en självklarhet. Som förälder kan man också välja att se det som att det är skönt att ens barn går på en förskola där man tar varningstecknen på allvar. Om det inte är några problem så lär soc märka det och lägga ner utredningen.

Men om man är en bra förälder behöver man inte stressas av det. Och en anmälan betyder inte att förskolan tycker att man gör något fundamentalt fel, det betyder bara att de ser beteenden hos ens barn som ibland tyder på att barnet far illa. Då är det ju bra att det utreds att så inte är fallet.

Du får tips om hur ni kan tänka, hur fsk kanske tänkt och hur Socialtjänsten och fsk arbetar och DU blir arg? Varför skrev du ens en tråd? Ville du ha medlidande? Att pedagogerna är kassa och socialtjänsten? Vad menar du att du är oskyldig anklagad för? Har inte pedagogerna bara gjort som de ska? Anmält sin oro för DITT BARNS välbefinnande?

Men att ha hela och rena kläder är ju inte liktydigt med dyra märkeskläder. Att ett barn på tre år(med mycket spring i benen) får hasa omkring i ett par för stora skor är inte ok

.Och det andra med svordomar och slå de andra barnen visar ju att något är fel.Tycker det är bra personalen har koll , men kan hålla med om att man borde prata med föräldrarna innan man kontaktar soc.

Anmälingshysterin i detta land har gått överstyr totalt.

Folk anmäls för minsta lilla och kostar samhället en jädrans massa pengar helt i onödan.

Socionomer kan vara småflickor på dryga 20 år, vad vet väl de?

Hur tar vi de på fel sätt menar du?

Självklart kan vi bli bättre föräldrar. Som jag skrivit tidigare så tycker jag det är bra att de märker om vår son beter sig illa. Jag bagatelliserar det inte heller. Det jag främst reagerar på är varför de inte pratar med oss innan. Väckarklockan borde ju vara ett möte först.

På mötet som vi bokade med pedagogerna efter anmälan så satt vi och pratade i 1,5 timme. En del av mötet var hur vi tillsammans kan hjälpa vår son och att försöka hitta orsaker till hans beteende och vad vi kan ändra på, bland annat nattningsrutiner.

Att han blivit tröttare på dagis kom vi fram till att det kunde bero på att han sov för länge på dagis. När vi ska natta honom så vill han inte somna förrän vid 21-21.30 oavsett när vi börjar nattningsproceduren. När han sedan väcks vid 06.30 så är det klart att han blir trött på dagen. 

Det var ett bra möte och precis ett sånt vi ville ha med pedagogerna istället för en anmälan till soc. 

Jo, men jag skrev precis i inlägg 82 att han somnar sent oavsett när vi börjar nattningsproceduren. Sen så har han alltid haft, precis som mig och sin storasyster, ett litet sömnbehov.

På mötet med pedagogerna så kom vi faktiskt överens om nu att de inte ska söva honom längre på dagarna så att han ska kunna somna tidigare på kvällarna.

Tänk om vi kunde haft en sån dialog innan anmälan!!!

Hej TS, förstår verkligen att det känns jobbigt för er att förskolan lämnat in en orosanmälan. Det tror jag de flesta skulle tyckt. Men mitt råd är att ni tar ett djupt andetag och lyssnar på namnet....OROSanmälam, förskolan är oroliga för er son och då är de skyldiga enligt lag att lämna in en anmälan.

Tänkte berätta hur det går till på våra förskolor om pedagogerna är oroliga. Ansvarig förskollärare pratar med mig som förskolechef eller vår specialpedagog om sin oro. Jag tar ett beslut att lämna in en anmälan från förskolans sida. Vi skriver anmälan och sen kontaktar vi socialtjänsten per telefon och pratar om deras syn på anmälan och om vi kan informera föräldrarna. Ungefär 50% av gångerna så anser att första kontakten ska komma från deras sida.

Jag har haft ett liknande fall som ert med plötsligt förändrat beteende, ett hårt språk och flera olika tecken på missvård, även om det inte var så kraftigt. I det fallet gjorde soc bedömningen att vi inte skulle prata med föräldrarna innan.

Jag är ganska så säker att det kommer gå bra för er även om det är kämpigt nu. Försök att dra in taggarna och se det här som en ögonöppnare och ta gärna hjälp av socialtjänsten om ni blir erbjudna det.

Men jag menar att hans dagtrötthet på dagis kan bero på att han kommit in i fel dygnsrytm: Han sover för länge på dagis > han är pigg på kvällen och somnar sent > han får sova kort tid på natten eftersom han går upp 06.30 > han är trött på dagis osv.Det var ju även pedagogerna inne på så vi bestämde nu att han inte skulle sova dagtid där.På helgerna är han verkligen inte trött dagtid.

Förstår du vad lagen säger? Vem vågar chansa och till vilket pris?

De har ju haft ett möte nu och förmodligen då med syftet att försöka behålla en bra relation. Mötet ska man ibland inte ha före anmälan görs. Människor är liksom för manipulativa och inställsamma för att det ska vara en bra idé och det kan göra att en anmälan inte görs fast det verkligen bör göras.

Ibland har pedagoger pratat med föräldrar flera gånger och kanske långt innan en anmälan görs men inget händer. Ofta har de nog inte helt förstått allvaret i det man faktiskt säger och viftat bort problemen. När anmälan då görs reagerar de med chock och oförståelse.

Jag jobbar med barn och har genom åren gjort många orosanmälningar till socialtjänsten. Om det inte handlat om pågående övergrepp så har jag alltid informerat föräldrar innan anmälan. Det handlar om etik, för mig.

Varför orosanmäler man föräldrar till barn som har problem i samspel? Det är väl något att ta upp på möte med föräldrar i första hand, och upp till dem om de tex i samråd med bvc vill gå vidare med ev utredning. Likaså med utagerande barn.