Sjuk styvdotter , snart bf
Rent krasst så har inte mamman någon som helst skyldighet att ställa upp på byten om hon har nåt annat inplanerat.
Rent krasst så har inte mamman någon som helst skyldighet att ställa upp på byten om hon har nåt annat inplanerat.
Ja, kan hon inte vara hemma hos er p.g.a smitta så kan de checka in på hotell. Du och bebisen slipper smitta och styvdottern får tid med sin far. Win-win.Det är upp till biomamman och inte er. Vill hon inte så är det ert ansvar. Pappan får då ta sitt ansvar. Skaffar en man barn med två kvinnor så får han helt enkelt ta sitt ansvar. Det är ju inte styvdotterns mammas fel att hennes ex skaffar fler barn.
Barn smittar. Dagen du har två barn så kommer du att förstå. Ni kan inte skicka iväg sryvdottern varje gång hon eller halvsyskon blir sjuka.
Ja, kan hon inte vara hemma hos er p.g.a smitta så kan de checka in på hotell. Du och bebisen slipper smitta och styvdottern får tid med sin far. Win-win.Det är upp till biomamman och inte er. Vill hon inte så är det ert ansvar. Pappan får då ta sitt ansvar. Skaffar en man barn med två kvinnor så får han helt enkelt ta sitt ansvar. Det är ju inte styvdotterns mammas fel att hennes ex skaffar fler barn.
Barn smittar. Dagen du har två barn så kommer du att förstå. Ni kan inte skicka iväg sryvdottern varje gång hon eller halvsyskon blir sjuka.
Ts gör skillnad på bonus och biologisk. Det kom just fram. Det är den nya familjen som gäller.
Hur kan ditt biologiska barn vara viktigare än hans biologiska barn?
För övrigt kan man resonera med en tonåring kring förhållningssätt när bebisen kommer hem om tonåringen är sjuk. Så sjukdom låter mer som ett svepskäl du tar till för att du helt enkelt inte vill ha bonus där.
Det gör det egna barnet säkert, när DET barnet har behov av det vilket det inte är i detta fallet.
Tonåringen är också ett barn.Förutom att pappan har två barn och inte ett.Förutom att den enda som skulle få lämna om den var sjuk är bonusdottern.Men det är inte alls säkert att bonusdotterns mamma vill ha henne på pappans vecka? Hon kanske har andra planer? Då får bonus vara hos pappan och ts. Så svårt är det inte att hålla sig borta från nyfödd. De behöver inte äta vid samma bord t.e.x. Förmodligen kommer bonusdottern spendera mer tid i sitt rum än med ts och nyfödd. De behöver inte ens stå i samma rum. Ts och pappan har också ett rum.
Men som jag skrev tidigare: Det är inte mammans ansvar att pappan skaffar nya barn med sin nya. Vill hon inte det så är det acceptabelt. Det är ju inte mammans fel att pappan skaffar barn med en ny partner? I vissa fall unnar ju inte biologiska mammor att pappan är borta 2 veckor på semester med sitt barn på hennes veckor. Han är pappa och det är hans ansvar och också bonus hem. Det är ts hem men också bonus hem. Var ska bonus ta vägen sen?
Nej, det märks att du inte är förälder.
Jag har två barn. Varannan vecka bor de hos mig, varannan hos sin pappa. De veckor jag har barnen arbetar jag mindre och endast dagspass. Jag lägger all min tid på barnen. Under min barnvecka får träning, umgänge med vänner osv stå åt sidan. Jag vill inte lämna bort dem till mormor eller någon annan för att hitta på nåt. Men, de veckorna jag inte har barnen ser helt annorlunda ut. Jag arbetar då blandat, både dag, kväll och nattpass. Jag passar även på att fixa hemma, storstäda, träna, träffa vänner och annat jag bortprioriterar när jag har barnen.
Jag älskar mina barn men jag behöver också tid för annat, precis som de flesta föräldrar som bor ihop har. Skulle jag ha barnen ett par veckor när det egentligen inte är mina veckor skulle de vara tvungna att vara ensamma hemma på kvällen och/eller på natten. Jag skulle inte uppskatta om barnens far kallt räknade med att jag skulle ta hans veckor bara sådär!
Om ngn konstant ser den andra föräldern som den som ska anpassa sig och "ställa upp" så behövs det nog sägas nej. Även om att säga ja faktiskt innebär mer tid med barnet.
Att ha andra planer är definitivt en giltig anledning. Jag/vi har barn på heltid och har vi "andra planer" (gå på bio, jobba över, resa bort, vuxenmiddag hemma utan barn osv) så skaffar vi barnvakt. För barnet som inte bor heltid hos oss skaffar vi självklart ingen barnvakt eftersom det enligt överenskommelse är så att barnet skall vara hos sin andra förälder. Därför kan man behöva säga nej till att ta extra.
Eller skall bonusfamiljer inte kunna planera in annat som man i en kärnfamilj kan göra?
Jag menar inte på en regelbunden basis där det är överenskommet ett särskilt schema och den ena föräldern inte verkar uppskatta sitt föräldraansvar utan lämnar tidigare/inte respekterar tiderna osv. Jag menar enskilda större händelser där behov kan finnas av lite extra egentid. Ett nytt barn som föds, en förälder som ligger på sjukhus eller dylikt.
Även hos biomamman kan det ju finnas en annan vuxen som inte vill ha "bonus"-barnet där mer än nödvändigt...
Precis som hos pappan? Så du anser alltså att TS bara får finna sig i det pappan bestämmer om han säger att dottern skall vara där?
Där håller jag inte med.
Lever man två vuxna tillsammans måste båda få vara delaktiga i beslut som rör deras vardag. Där hämnar definitivt ändringar i överenskommet umgänge.
Jag blir lite förvånad av detta inlägg då jag tycker mig minnas att du tidigare uttryckt att bonusföräldrar (dig inbegripen) måste få vara med och bestämma om sådant?
Om bonus blir sjuk hos pappan så kan pappan med ny familj bli sjuka. Dessutom kan bonus vara den enda som är sjuk. Ska då pappan med ny familj bli sjuka?
Mor eller farföräldrarna kanske bor långt borta eller inte finns längre.Mamman kan kanske inte skjuta på planerna bara för att sitt ex nya ska få barn? Barnet kan komma veckor tidigare eller så kommer barnet en vecka senare.Fast i det här fallet är det upp till mamman om hon har tid eller vill.
Oavsett har knappast mamman ett finger med... ;)
Oavsett har knappast mamman ett finger med... ;)