• ungbrunett

    Sjuk styvdotter , snart bf

    Anonym (Lina) skrev 2017-01-21 20:42:53 följande:

    Rent krasst så har inte mamman någon som helst skyldighet att ställa upp på byten om hon har nåt annat inplanerat.


    Oerhört roligt att höra detta då det i motsatt situation pläderas för att styvmorsan och pappan självklart ska ställa upp för morsan i alla lägen
  • ungbrunett
    Anonym (Suck) skrev 2017-01-21 23:29:54 följande:

    Ja, kan hon inte vara hemma hos er p.g.a smitta så kan de checka in på hotell. Du och bebisen slipper smitta och styvdottern får tid med sin far. Win-win.Det är upp till biomamman och inte er. Vill hon inte så är det ert ansvar. Pappan får då ta sitt ansvar. Skaffar en man barn med två kvinnor så får han helt enkelt ta sitt ansvar. Det är ju inte styvdotterns mammas fel att hennes ex skaffar fler barn.

    Barn smittar. Dagen du har två barn så kommer du att förstå. Ni kan inte skicka iväg sryvdottern varje gång hon eller halvsyskon blir sjuka.


    Menar du på fullaste allvar att det viktigaste när en familj får ett nytt barn är att det ena barnet som inte är gemensamt bör prioriteras att vara med sin förälder ensam? Det låter helt sjukt. Pappan blir också förälder, förstår du det? Om barnet ska ha ensamtid med en förälder när barnet är nyfött så kanske mamman kan då några extra dagar med sin dotter medan pappan och ts och barnet kan få bekanta sig några dagar. Varför är det ena okej men inte det andra?
  • ungbrunett
    Anonym (Suck) skrev 2017-01-21 23:29:54 följande:

    Ja, kan hon inte vara hemma hos er p.g.a smitta så kan de checka in på hotell. Du och bebisen slipper smitta och styvdottern får tid med sin far. Win-win.Det är upp till biomamman och inte er. Vill hon inte så är det ert ansvar. Pappan får då ta sitt ansvar. Skaffar en man barn med två kvinnor så får han helt enkelt ta sitt ansvar. Det är ju inte styvdotterns mammas fel att hennes ex skaffar fler barn.

    Barn smittar. Dagen du har två barn så kommer du att förstå. Ni kan inte skicka iväg sryvdottern varje gång hon eller halvsyskon blir sjuka.


    Du var då otroligt dömande. Jag blir så provocerad av sånt här.
  • ungbrunett
    Anonym (Suck) skrev 2017-01-22 15:59:37 följande:

    Ts gör skillnad på bonus och biologisk. Det kom just fram. Det är den nya familjen som gäller.


    Om så vore så är ju det inte jättekonstigt.
  • ungbrunett
    Froken Lokens skrev 2017-01-22 16:23:16 följande:

    Hur kan ditt biologiska barn vara viktigare än hans biologiska barn?

    För övrigt kan man resonera med en tonåring kring förhållningssätt när bebisen kommer hem om tonåringen är sjuk. Så sjukdom låter mer som ett svepskäl du tar till för att du helt enkelt inte vill ha bonus där.


    Hur kan ens eget barn INTE gå före någon annans barn?
  • ungbrunett
    Anonym (Lina) skrev 2017-01-22 20:50:17 följande:

    Det gör det egna barnet säkert, när DET barnet har behov av det vilket det inte är i detta fallet.


    För ts kan man ju utgå från att det egna barnet går före hans barn sedan tidigare, alla dagar i veckan. I det här fallet handlar det ju dessutom om att ts är orolig för att hans barn ska smitta den nyfödde. Hur är det inte kopplat till spädbarnets behov? Hade jag haft ett eget barn hade jag i alla lägen prioriterat detta före hans barn. Det är föräldrarnas uppgift att pritotiera sitt barns behov. Ts och barnets pappa ser till deras gemensammas behov, ts partner och hans ex ser till deras gemensamma barns behov, och så vidare.
  • ungbrunett
    Anonym (Suck) skrev 2017-01-22 22:04:15 följande:

    Tonåringen är också ett barn.Förutom att pappan har två barn och inte ett.Förutom att den enda som skulle få lämna om den var sjuk är bonusdottern.Men det är inte alls säkert att bonusdotterns mamma vill ha henne på pappans vecka? Hon kanske har andra planer? Då får bonus vara hos pappan och ts. Så svårt är det inte att hålla sig borta från nyfödd. De behöver inte äta vid samma bord t.e.x. Förmodligen kommer bonusdottern spendera mer tid i sitt rum än med ts och nyfödd. De behöver inte ens stå i samma rum. Ts och pappan har också ett rum.


    Fast jag tycker jag inte "att ha andra planer" är en giltig anledning. Nu har jag inga egna barn men jag kan förundras över hur folk resonerar! Hur kan man inte vilja ha all tid möjlig med sitt barn? Hur kan man inte ha lust att ha sitt barn en extra vecka eller två - inte för att "ställa upp" för den andre föräldern (ser man sitt barn som en belastning eller vad är det frågan om?) utan för att få vara med sitt barn? "Hon har minsann ingen skyldighet att ställa upp på pappans vecka" sägs det här; men hur tusan är det möjligt att man ser umgänge med sitt barn på det sättet? Skitsamma om du gör hans "nya" en "tjänst" om hon inte njuter av ditt barns närvaro på samma sätt som du - du som förälder får ju ha ditt barn mer!

    Min närvaro här på familjeliv genomsyras av mitt "styvföräldraskap" som jag inte ser som ett föräldraskap. Det är ett ofrillvilligt tillstånd som är ett resultat av att jag blev kär i en förälder. Utifrån min situation ser jag mitt liv på ett annat sätt än jag helt uppenbarat hade gjort ifall jag var föräldern i sammanhanget. Häpnar över val och uttalanden föräldrar gör, både här på familjeliv men tyvärr även i mitt direkta liv där jag är förbluffad över sambons barns mammas val. Helt oförståeliga ageranden och uttalanden.
  • ungbrunett
    Anonym (Suck) skrev 2017-01-22 23:08:28 följande:

    Men som jag skrev tidigare: Det är inte mammans ansvar att pappan skaffar nya barn med sin nya. Vill hon inte det så är det acceptabelt. Det är ju inte mammans fel att pappan skaffar barn med en ny partner? I vissa fall unnar ju inte biologiska mammor att pappan är borta 2 veckor på semester med sitt barn på hennes veckor. Han är pappa och det är hans ansvar och också bonus hem. Det är ts hem men också bonus hem. Var ska bonus ta vägen sen?


    Men struntsumma vems "fel" (?) det är att ett barn blir till. Ts bad inte om att hennes partner och hans ex skulle skaffa barn, men hon förhåller sig till detta. På samma sätt får "bonusbarnets" mamma förhålla sig till att hennes ex skaffar ett liv efter deras relation och skaffar nya barn. Barnet är trots allt ett syskon till hennes barn, som ofta trycks på här på familjeliv, därav "bör" hon enligt familjelivs mått ha ett intresse av att det fungerar bra.

    I senare delen av sin kommentar fattar jag inte riktigt vad du pratar om. Men jag vidhåller mitt påstående att jag inte förstår varför man inte vill ha sitt eget barn hos sig hela tiden och varför man använder sitt barn på det sättet. Det gäller både pappan och mamman. Inte bara pappan. Pappan har åtminstone en giltig anledning: ny bebis påväg och dotter sedan tidigare som riskerar smitta den lilla. Mamman vill bara jävlas och prioriterar inte extra umgänge med sitt barn, vilket jag anser förkastligt. Folk är olika. Hade vi fått barn hade min sambos ex aldrig "ställt upp" om vi (jag) hade önskat några dagar enskilt. Min sambo (och jag) hade dock alldeles säkert "ställt upp" och haft deras gemensamma dotter hos oss om mamman hade stått inför födsel av ett nytt barn och önskade tid ensam med den nyfödde. Folk är olika och har olika stora egon, men vissa verkar uppenbarligen låta sina egon gå ut över tid med sina egna barn.
  • ungbrunett
    Anonym (Ensamstående) skrev 2017-01-23 00:58:42 följande:

    Nej, det märks att du inte är förälder.

    Jag har två barn. Varannan vecka bor de hos mig, varannan hos sin pappa. De veckor jag har barnen arbetar jag mindre och endast dagspass. Jag lägger all min tid på barnen. Under min barnvecka får träning, umgänge med vänner osv stå åt sidan. Jag vill inte lämna bort dem till mormor eller någon annan för att hitta på nåt. Men, de veckorna jag inte har barnen ser helt annorlunda ut. Jag arbetar då blandat, både dag, kväll och nattpass. Jag passar även på att fixa hemma, storstäda, träna, träffa vänner och annat jag bortprioriterar när jag har barnen.

    Jag älskar mina barn men jag behöver också tid för annat, precis som de flesta föräldrar som bor ihop har. Skulle jag ha barnen ett par veckor när det egentligen inte är mina veckor skulle de vara tvungna att vara ensamma hemma på kvällen och/eller på natten. Jag skulle inte uppskatta om barnens far kallt räknade med att jag skulle ta hans veckor bara sådär!


    "Kallt räknade".. nej, men i god tid framförde ett önskemål om egentid med den nyfödde. Why not? Ge och ta, tänker jag. Tro mig, jag förstår vikten av egentid men samtidigt tänker jag att jag hade valt extra tid med mina barn framför egentid om tillfälle bjöds. Det behöver jag väl inte vara förälder för att tycka.
  • ungbrunett
    Brumma skrev 2017-01-23 06:48:52 följande:

    Om ngn konstant ser den andra föräldern som den som ska anpassa sig och "ställa upp" så behövs det nog sägas nej. Även om att säga ja faktiskt innebär mer tid med barnet.

    Att ha andra planer är definitivt en giltig anledning. Jag/vi har barn på heltid och har vi "andra planer" (gå på bio, jobba över, resa bort, vuxenmiddag hemma utan barn osv) så skaffar vi barnvakt. För barnet som inte bor heltid hos oss skaffar vi självklart ingen barnvakt eftersom det enligt överenskommelse är så att barnet skall vara hos sin andra förälder. Därför kan man behöva säga nej till att ta extra.

    Eller skall bonusfamiljer inte kunna planera in annat som man i en kärnfamilj kan göra?


    Jag menar inte på en regelbunden basis där det är överenskommet ett särskilt schema och den ena föräldern inte verkar uppskatta sitt föräldraansvar utan lämnar tidigare/inte respekterar tiderna osv. Jag menar enskilda större händelser där behov kan finnas av lite extra egentid. Ett nytt barn som föds, en förälder som ligger på sjukhus eller dylikt.
  • ungbrunett
    ungbrunett skrev 2017-01-23 07:47:39 följande:

    Jag menar inte på en regelbunden basis där det är överenskommet ett särskilt schema och den ena föräldern inte verkar uppskatta sitt föräldraansvar utan lämnar tidigare/inte respekterar tiderna osv. Jag menar enskilda större händelser där behov kan finnas av lite extra egentid. Ett nytt barn som föds, en förälder som ligger på sjukhus eller dylikt.


    Och varför vill man inte som förälder då passa på att njuta av umgänge med sitt barn mer? En extra vecka eller två? Jag förespråkar inte nödvändigtvis där det "stör" ens barnfria planer.
  • ungbrunett
    Anonym (Olisia) skrev 2017-01-23 07:58:03 följande:

    Även hos biomamman kan det ju finnas en annan vuxen som inte vill ha "bonus"-barnet där mer än nödvändigt...


    Men det är förälderns uppgift att bestämma detta. Inte den andra vuxne.
  • ungbrunett
    Anonym (Olisia) skrev 2017-01-23 08:05:23 följande:

    Precis som hos pappan? Så du anser alltså att TS bara får finna sig i det pappan bestämmer om han säger att dottern skall vara där?


    Nej men i slutändan måste föräldern göra det som är bäst för barnet. Jag är själv så kallad bonusförälder och har gärna egentid med mig själv eller tid tillsammans med min sambo och kan tjura om det blir att barnet stannar längre/att något ändras av någon löjlig anledning från mamman. Men det är ju inte barnet jag egentligen ogillar utan det är ju den förbannade mamman som har sin unge några dagar per månad och får allt levererat och jagar på att man ska hämta barnet tidigare så att hon ska kunna träna.. men oavsett vad jag tycker om det så vet jag att min sambo gör det bästa för sitt barn och det kan iallafall jag inte argumentera emot. Klart jag inte gillar att bli överkörd eller utnyttjad så att mamman har möjlighet att träna eller träffa vänner men inte jag för att mamman inte ville ha sitt barn och pappan var tvungen att gå iväg på annat. Det är sånt jag menar. Klart jag som enskild individ inte tycker det är kul att ge upp mina egna saker av såna anledningar men jag FATTAR varför min sambo gör som han gör. För barnet.
  • ungbrunett
    Brumma skrev 2017-01-23 08:17:02 följande:

    Där håller jag inte med.

    Lever man två vuxna tillsammans måste båda få vara delaktiga i beslut som rör deras vardag. Där hämnar definitivt ändringar i överenskommet umgänge.

    Jag blir lite förvånad av detta inlägg då jag tycker mig minnas att du tidigare uttryckt att bonusföräldrar (dig inbegripen) måste få vara med och bestämma om sådant?


    Jag som bonusförälder tycker absolut att jag bör få vara med att bestämma olika saker. Men jag vet inte om jag har så mycket att säga till om i fallet "hennes mamma ska på middag och vill att jag hämtar barnet idag". Jaha, vad ska jag säga då? Jag förstår ju att min sambo vill ha sitt barn hos sig men samtidigt handlar det om att barnet blir bortvalt av sin mamma (till och med de få dagar hon är där) och inte ska behöva bli bortvald av sin andra förälder eller av mig bara "för att". Jag ser det från olika perspektiv, även om jag gärna har mycket tid ensam så skulle jag aldrig komma på tanken att neka barnet att komma hem om hon vill/om hennes mamma är puckad.
  • ungbrunett
    Anonym (Suck) skrev 2017-01-23 16:56:52 följande:

    Om bonus blir sjuk hos pappan så kan pappan med ny familj bli sjuka. Dessutom kan bonus vara den enda som är sjuk. Ska då pappan med ny familj bli sjuka?

    Mor eller farföräldrarna kanske bor långt borta eller inte finns längre.Mamman kan kanske inte skjuta på planerna bara för att sitt ex nya ska få barn? Barnet kan komma veckor tidigare eller så kommer barnet en vecka senare.Fast i det här fallet är det upp till mamman om hon har tid eller vill. 


    Fast här glömmer du den lilla detaljen att det inte bara är pappans nya som ska få barn, utan pappan har ju även han ett finger med i spelet ;)
  • ungbrunett
    Brumma skrev 2017-01-23 17:39:41 följande:

    Oavsett har knappast mamman ett finger med... ;)


    Personen jag svarade skrev att mamman inte ska behöva rucka på sina planer bara för att ts ska få barn. Hon glömmer den lilla detaljen att barnet även är mammans ex samt barnets syskon. En person som resonerar på det sättet som personen jag svarade, Anonym (suck), förtjänar inte att någonsin få hjälp av sin före detta. Fruktansvärt egoistiskt tankesätt, så jag hoppas verkligen inte att "Suck" någonsin förväntar sig att hennes ex ska lyfta ett finger för att hjälpa henne. Klarar inte av sånt folk.
  • ungbrunett
    Brumma skrev 2017-01-23 17:39:41 följande:

    Oavsett har knappast mamman ett finger med... ;)


    Personen jag svarade skrev att mamman inte ska behöva rucka på sina planer bara för att ts ska få barn. Hon glömmer den lilla detaljen att barnet även är mammans ex samt barnets syskon. En person som resonerar på det sättet som personen jag svarade, Anonym (suck), förtjänar inte att någonsin få hjälp av sin före detta. Fruktansvärt egoistiskt tankesätt, så jag hoppas verkligen inte att "Suck" någonsin förväntar sig att hennes ex ska lyfta ett finger för att hjälpa henne. Klarar inte av sånt folk.
Svar på tråden Sjuk styvdotter , snart bf