Längtan efter barnbarn - kommer aldrig att få några
Jag är en bit över 50, gift med min man som också är pappa till mina två vuxna barn.
Min dotter kan av fysiologiska skäl inte få barn. Hon och hennes sambo har försökt och sedan varit på utredning där det konstaterats att hon inte kan få barn. Då min dotter inte är speciellt barnkär har hon accepterat situationen och de planerar inte att skaffa barn på annan väg eller adoptera. De planerar giftermål och är tillfreds med barnlösheten och tanken att aldrig skaffa några barn. De fokuserar på sina framgångsrika karriärer istället.
Min son är lyckligt gift med sin fru och de båda är tydliga med att de avskyr barn och aldrig kommer att skaffa några. Det är till den graden att de nästan bara umgås med andra barnlösa par just för att slippa ha barn runt sig när de umgås.
Jag har alltid älskat barn och var väl aldrig riktigt nöjd med att bara få två barn, samtidigt ville inte min man ha barn alls så det blev en kompromiss med två barn. Förhoppningen satte jag istället till barnbarn och jag har sedan mina egna barn var små längtat till att en dag få hjälpa dem med sina barn och vara en fantastisk mormor/farmor. Längtat efter att få vara barnvakt, åka på egna resor med barnbarnen, se ännu en generation av vår familj växa upp, ha dem springande i vårt hus och vår stuga. Jag har till och med sparat vissa kläder och leksaker från mina egna barn för att kunna ge till barnbarn.
Nu har väl polletten trillat ner ordentligt och jag inser att jag aldrig kommer att få några barnbarn och att vår familj en dag kommer att dö ut. Jag känner mig även misslyckad som mamma när jag har två barn som själva inte vill ha barn. Gjorde jag något i uppfostran som fick dem att aldrig vilja sätta egna barn till världen?
Självklart respekterar jag mina barns beslut, och jag är naturligtvis lycklig över att de har det bra, har fina partners och är lyckliga men det gör ändå ont. Jag läser dagligen trådar här om längtan efter barn och besvikna kvinnor (mestadels). Men sällan läser jag om besvikelse över att inte få barnbarn. Är jag själv med min besvikelse eller finns det andra?