Skolans ansvar? Åsikter tack :-)

Min son är nu tio år och går alltså i trean. Nu i trean har dom börjat med trä och syslöjd. Dessa lektioner är på en annan skola som ligger ca 500 meter bort. Barnen har under den första terminen haft en lärare som följer dom till och från skolan men ska nu tydligen gå denna väg själva. Min fråga är alltså följande: Vad anser ni om detta och vad skulle ni som föräldrar tycka om det?

Jag känner mig själv väldigt kluven av tanken då jag först reagerar med irritation då jag anser att skolan brister i sitt ansvar om barnens säkerhet. När barnen är i skolan anser jag att skolan har ansvar över att barnen är säkra och trygga. Att inte följa med eller ens möta upp och skicka iväg i samlad trupp anser jag vara ren dumhet. Hur ska dom kunna försäkra sig om barnens säkerhet när dom inte är i närheten? Jag anser även att det i hur dagens samhälle ser ut är extremt korkat att barn vid samma tidpunkt och samma dag varje vecka ska gå mellan skolorna. Det finns idag alldeles för många människor som ser barn som ett lätt byte och att då ha barn som går själva på rullande schema känns väldigt naivt.
Samtidigt inser jag att alla dessa tankar och känslor kan komma av min lejonmamma-hjärna där man som förälder ibland vill skydda sitt barn lite väl mycket och då kan bli totalt överbeskyddande.
Så där står jag nu och velar över om det är befogat att ta upp dessa tankar med rektorn eller om det är min beskyddarinstinkt som tagit över min hjärna.

Kom gärna med tankar och åsikter men är du bara här för att hoppa på mig så kan du skippa att svara i tråden.

På FL får du tycka vad du vill så länge du tycker som alla andra

Meus Veritas

Äldre 11 Jan 10:20

#6

Till er som svarat trevligt tack för era svar.
Nej han går inte själv till skolan än då vi har tre högt trafikerade vägar att korsa till skolan och det är väl kanske pga detta som jag ännu inte lärt mig att han faktiskt klarar sig själv eg.

Till er som bara vill sitta på någon och trycka ner så förstår jag inte vad ni får ut av det hela. Det finns sätt att skriva saker på utan att dumförklara frågeställaren.
Mitt barn har ingen sorts problematik och jag skriver ju själv att jag inser att det kan vara min lejonmammainstinkt som kickat in så varför ens trycka ner? Sen att jämföra med hur det var för ca 30 år sen är ju helt orelevant då världen inte ser ut på samma sätt längre men det kanske ni missat vad vet jag. Jag ställde en enkel fråga och blottade mina farhågor men självklart ska även det skrattas åt, nåja det säger mer om er än om mig.

Meus Veritas

Äldre 11 Jan 10:53

#9

Stjärnstoft skrev 2017-01-11 10:47:14 följande:

Jag hoppas inte mitt svar var ett av de du upplevde som nedtryckande/elakt. Det var inte alls min avsikt och isf ber jag om ursäkt. Vet hur det är att oroa sig för sina barn :)

Nej ditt svar är inte ett av dom jag ansåg som otrevligt så du har inget att be om ursäkt för. Men tack för att du förstår hur det är att vara orolig och överbeskyddande.

Meus Veritas

Äldre 11 Jan 11:21

#12

Träskvatten skrev 2017-01-11 10:58:57 följande:

Han är tio år och du måste "släppa" honom förr eller senare eftersom din uppgift som förälder är att se till att han klarar sig som vuxen. HAn är inte ditt barn, han är sin egen som du lånar en stund av framtiden.

Dessutom ser du spöken mitt på dagen. Att främlingar överfaller/kidnappar barn är extremt ovanligt. Är du rädd för övergrepp på barn är det din närmsta familj och vänkrets du ska vara rädd för därför att det är i de kretsarna man hittar förövarna i de allra flesta fall.
Poängen är att i det perspektivet är ditt barn tryggare i skolan än i ditt eget hem. Och nu inser du förhoppningsvis att det inte är en rädsla man får låta prägla ens vardag eftersom man inte kan gå runt och vara ständigt rädd för sin egen familj och vänner...

Tack för ditt utförliga men ändå vänligt menade svar. Ja nu när jag väl skrivit det och läser andras tankar och åsikter så inser jag att jag målar upp ett scenario som är väldigt osannolikt att det skulle hända. Men så är det ju med hjärnan ibland när man är så rädd om det finaste man har att man nästan kramar ihjäl det. Missförstå mig rätt, min son är inte övervakad hemma mer än att vi vet vart han är och litar på att han har med sig sin mobil och ringer oss om det skulle vara något. Så ja nu inser jag att det var som jag misstänkte att mina lejoninstinkter kickat in.

Meus Veritas

Äldre 11 Jan 13:51

#19

Fru Ve skrev 2017-01-11 12:52:40 följande:

Min son går i trean och går alltid ensam både fram och tillbaka till skolan. Det är ungefär en kilometer att gå. Ärligt talat låter du extremt överbeskyddande TS. Är alla barn i din sons klass på fritids? Jag upplever annars att det är relativt vanligt då barn är 9-10 år att de fritt rör sig i bostadsområdet. Får ditt barn aldrig vara ute ensam med kompisar eller gå till vänner själv? Visst kan jag förstå att man känner oro vad det gäller ens barn. Men som det ser ut idag är nog risken större att man curlar sina barn till total osjälvständighet än att barnen far illa då de får ta lite ansvar.

Nu var ju inte frågan om era barn får gå till och från skolan utan som andra även påpekat skolans ansvar i barnens säkerhet. Ja alla barn utom två i hans klass går på fritids och dessa barn har föräldrar som hämtar och är hemma med dom. Nä när min son är hos mig så går han inte till kompisar själv eller är själv ute o ränner då vi bor mitt i city och det är hög trafik överallt utan ytor för barn att röra sig fritt på. Att jag skulle curla mitt barn för att jag ställer en frågeställning och öppnar mina känslor och tankar anser jag vara absurt. Hade jag skrivit att jag vakar över honom och allt han gör och gör allt pt honom hade det varit en annan sak men nu gällde denna frågan gång på skoltid och skolans ansvar över det hela. Hur stort ansvar min son har i vardagen vet du inget om och har således inget att kommentera om det.

Meus Veritas

Äldre 11 Jan 14:06

#21

elyse skrev 2017-01-11 13:54:26 följande:

Det beror på hur vägen ser ut. Är det en huvudled med trafikljus de behöver korsa? En hel skolklass beter sig ofta stökigt ihop så jag tycker inte att det är jämförbart med att själv gå till och från skolan.

Ja dom behöver korsa en större väg. Håller med dig helt om att det ofta är stökigare när det är en hel klass. Tänker oxå att även om föräldrar ser sitt barn som ansvarsfullt och moget så kan barn bli helt förändrade i klasskompisars sällskap.

Meus Veritas

Äldre 12 Jan 07:20

#24

trollets mamma skrev 2017-01-11 22:19:30 följande:

Skolan HAR ansvar för barnet under hela skoldagen, inklusive vägen till och från gymnastiken.

På mitt barns skola får föräldrarna inför varje läsår kryssa i en blankett med om ens barn för mig som föräldern på skoltid bl.a. får gå till och från slöjd/idrott ca 500 meter bort, får åka i en lärares bil på skoltid vid utflykt, får bli fotograferad på skoltid...

Har du fyllt i någon sån blankett om att gå utan vuxen till gympan?

På mitt barns skola får inga barn i årskurs F-6 gå utan lärare till idrotten 500 meter bort. Från årskurs 7 måste förälder godkänna att barnet går dit utan vuxen. Annars följer vuxen med.

Hade mitt eget barn på 11 år gått ensam till och från idrotten utan godkännande så hade jag skällt på både rektor och ansvarig lärare ända nerifrån tårna. De har tillsynsansvar i skolan!!!

Sen så vet jag att på grannskolan så går det en vuxen med barnen till idrotten men där denna vuxen inte har barnen under uppsikt för fem öre. Den vuxna går först med ca 25 barn efter sig men bryr sig inte om vad barnen bakom gör alls eller ens om de längst bak kommit över övergångsstället bakom...

Jag har jobbat som lärare på skolor. Jag har följt 6-8or till matsalen med en tvilling i 6an under uppsikt medan den andra tvillingen i 7an fick gå själv....

Tack för ditt svar, då har jag ändå rätt i min tanke i att skolan har ansvar för barnens säkerhet på skoltid. Nej jag har inte fyllt i någon sådan lapp, det enda vi får varje skolstart är en lapp där vi får kryssa i om foton och namn får publiceras på hemsidan och om barnet får följa med en kompis hem.

Har pratat med min son och kollat hur han tänker utan att yttra mina känslor över det och han säger att han inte känner sig helt trygg med det då det tydligen är han som alltid går först och leder vägen så nu förväntas han leda klassen rätt. Jag kan på ett sätt förstå varför skolan satt honom till att leda dom då han är väldigt lillgammal och har stor ansvarskänsla för att göra rätt.

Skolans ansvar? Åsikter tack :-)

INNEHÅLL