Inlägg från: Tom Araya |Visa alla inlägg
  • Tom Araya

    Du som är religiös - Vad får dig att tro?

    Jag undrar vad som får dig att tro på Gud och vad som står i Bibeln, Koranen, Torahn e.t.c som är troende (främst inom de Abrahamitiska religionerna)?

    Jag är själv inte troende och skulle jag uppleva tecken på en gudomlig existens skulle jag inte tro det är en eller den guden som avses i Bibeln, Koranen eller Torahn. Varför gör man egentligen det om man tycker sig ha sett tecken på guds existens?

    Här radar jag upp ett antal punkter där man kan ifrågasätta om Gud finns, i alla fall den och på det vis som det berättas i Bibeln, Koranen och Thoran:

    Gud framställs som allsmäktig, vet allt, har skapat allt och är alla levade väsens domare efter döden....

    1. Är det rimlig att anta att denne Gud skulle välja att kommunicera med människor via profeter enbart på exempelvis hebreiska eller arabiska? Varför inte på svenska eller kinesiska?

    2. Är det rimligt att en gud vill att hans budskap ska spridas bland människor på det sätt som gjorts, via profeter och via texter som skrivits av människor långt efter att händelserna skulle ha ägt rum och de inblandade är döda?

    3. Är det rimligt att en gud skulle medverka till att sprida budskap bland människor som både är motsägelsefulla och lämnar utrymme för tolkning och bäddar för konflikter?

    4. Om männisan sprider felaktigheter kring Gud och religiös tro, är det då inte rimligt att Gud skulle rätta till det, om det nu är guds mening att människan ska sprida guds budskap?

    5. Om du känt kontakt med Gud eller Guds exstens, hur har det fått dig till att bli just muslim, kristen eller jude istället för någon annan religion? Vad får dig att tro att den guden du känt kontakt med eller är på annat sätt övertygad om existerar är den gud som framställs i Bibeln, Koranen eller Torahn och inte är en annan gud, vilken som helst?

    6. Varför skulle en gud vilja att du lever efter de påbud som tas upp i Bibeln, Koranen eller Torahn? Vilken rimlighet och logik finns i det?

    7. Tror du att allt som står i Bibeln, Koranen, Torahn eller andra av de texter som räknas som heliga i någon av de abrahamistiska religionerna är sant och är guds verkliga mening? Om inte, vad får dig då att tro att det finns någon sanningshalt och riktighet i texterna? Tänker du aldrig att om 2, 5 eller 10 detaljer är påhitt/osant/inte stämmer med guds vilja så kan lika gärna även resten vara oriktigt?

    8. Är det rimligt att människan och av människan författade texter ska övertyga andra människor om guds existens, det riktiga i att tro på gud och leva efter guds påbud, istället för att Gud gör det själv?

    9. Varför skulle sådant finnas som religionen säger att Gud inte vill ska finnas?

    10. Varför har så många religiösa så lätt att döma andra människor när de själva sprider budskapet att endast Gud skall döma vid den yttersta dagen?

    11. Varför finns religiösa påbud nedskrivna? Borde det inte vara så att troende själva känner eller genom kommunikation med Gud vet vad som är rätt och fel?

    12. Troende talar om att Gud skapat människan med fri vilja. Varför skulle då människan inte nyttja den fullt ut istället för att tro på Gud, eller framförallt de av människan skrivna texter om Gud, religionen och religiös tro som används som troendes rättesnöre?

    13. Om Gud finns och vill att mäniskan har tro på Gud, varför har då människan skapats med den intelligens där människan har förmåga att kritiskt granska, ifrågasätta och ibland även överbevisa och förkasta teorier, som exempelvis Guds existens eller korrektheten i religionernas form och funktion?

    14. Finns det någon rimlighet i existens av en Gud, allsmäktig och som den intelligens som skapat allt och ändå lämnar problem och frågetecken som tas upp under punkt 1-13?

  • Svar på tråden Du som är religiös - Vad får dig att tro?
  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-10 13:28:16 följande:

    Nu blir det mycket text, men jag har försökt att svara så gott jag kunnat i egenskap av troende kristen. Mycket fråga ger mycket svar. Jag tycker att du har jättebra och genomtänkta frågor och det var utmanande och roligt att svara på dem.


    ... EN MASSA TEXT ...
     
    Tack för ditt omfattande svar.

    Du skriver mycket om att det är människan, både troende och icke-troende som gör misstag, misstolkar guds budskap och inte står Gud tillräcklgt nära för att förstå...
    Samtidigt beskriver du människan som en avbild av Gud och t.o.m. att Gud kan hela historien från början till slut och vet vad som ska hända.

    Detta låter väldigt motsägelsefullt...
    Vad är meningen med gudstro, den kristna religionen och guds budskap om de missförstås, t.o.m. av kristet troende?
    Varför skulle inte Gud vilja ha löst det problemet från början då han ändå känner till människans svagheter som dessutom är hans egna skapelse?
    Allt i detta är ju då ett resultat av guds vilja, alltså hans ansvar. Att säga att människan väljer att inte vara tillräckligt god, att inte väljer Gud håller inte eftersom även det är ett resultat av guds skapelse och därmed vilja enligt din förklaring.

    Vad är meningen med motsägelsefulla budskap?

    Vad är meningen med GT?

    Med intelligens och fri vilja borde människan klara av att leva goda liv utan Gud och om inte så undrar jag varför inte Guds vilja då skulle vara att alla är kristna och förstår guds budskap, vilket det uppenbarligen inte är eftersom det inte är så, på grund av guds vilja (om man ska följa ditt/troendes resonemang).
  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-11 14:29:40 följande:

    För att jag ska kunna svara på det måste du nästan bena upp det i mer specifika frågor kring vad du anser är motsägelsefullt. Många menar att det är motsägelsefullt att det i Bibeln står att Gud är barmhärtig och nådefull och förlåter alla våra synder samtidigt som det står att syndens lön är döden och att Gud inte låter någon synd förbli ostraffad. Ser man inte hela Bibeln och frälsningshistorien i sitt sammanhang så verkar det märkligt. Detta är människans största problem och vad hela Bibeln handlar om; Hur kan Gud vara både barmhärtig och rättvis och och ändå förlåta dig? Låter han synden förbli ostraffad är han inte rättvis. Straffar han dig med döden trots att många synder kanske berodde på misstag och omständigheter är det svårt att hävda att han är barmhärtig och nådefull. Men det är ingen motsägelse eftersom Jesus har valt att dö i ditt ställe och all Guds vrede för din synd blev lagd på honom och trots att han inget orätt gjort blev han på korset det offer som betalade skulden och utplånade synden så att du kan gå fri utan att ha dåligt samvete. För att han älskar dig. Att bli straffad för någonting kan leda till att man vill hämnas, men den effekt det får när man inser vidden av att någon annan tagit straffet i ens ställe och att man är fri är att man inte vill begå brotten igen. Guds godhet för oss till omvändelse. Så är det med många saker i Bibeln som verkar motsägelsefulla, när man ser dem i det stora sammanhanget.  


     


    En del har jag svarat i tidigare inlägget. GT består av 39 böcker. Där finns historiska böcker, profetiska böcker och poetiska böcker. Moseböckerna (1-5) skildrar den tidiga, främst judiska historien inkl. högtider och lagen. De tar upp människans grundläggande problem vilket är synden och viljan att göra sig själv till Gud och hur det judiska folket trots detta problem ska kunna behålla kontakten med Gud (offerlagar, reningslagar etc.) tills Messias kommer. Sedan kommer 12 historiska böcker till, varav vissa är profetiska. Här beskrivs hur domare insätts och sedan kungar, krig utspelar sig och det judiska folket vänder sig från Gud, hamnar i lidande, ödmjukar sig och vänder sig till Gud igen och blir upprättade (om och om igen). Efter det kommer fem poetiska böcker där mer målande beskrivningar av Gud och livet finns, även mycket visdomsord och sånger. Därefter kommer alla de senare profetiska böckerna som tydligare pekar mot Jesu ställföreträdande offer som Guds slutliga lösning på mänsklighetens problem. Meningen med GT är nog att vi ska se Guds karaktär (delvis genom alla hans namn) och förstå hur han verkat och verkar i historien för att vi ska kunna försonas med honom.  


     


    Några exempel:

    2:a Mosebok 21:7
    www.biblegateway.com/passage/%3A7-11&version=SVL

    2:a Mosebok 35:2
    sv.bibelsite.com/exodus/35-2.htm

    3:e Mosebok 11:7
    sv.bibelsite.com/leviticus/11-7.htm

    3:e Mosebok 11:10
    sv.bibelsite.com/leviticus/11-10.htm

    3:e Mosebok 24:10-16
    sv.bibelsite.com/leviticus/24-10.htm

    3:e Mosebok 19:19
    sv.bibelsite.com/leviticus/19-19.htm

    3:e Mosebok 19:27
    sv.bibelsite.com/leviticus/19-27.htm

    3:e Mosebok 21:20
    sv.bibelsite.com/leviticus/21-20.htm

    3:e Mosebok 18:22
    sv.bibelsite.com/leviticus/18-22.htm

    3:e Mosebok 19-20:27
    www.biblegateway.com/passage/%3A27&version=SV1917

    5:e Mosebok 21:18
    sv.bibelsite.com/deuteronomy/21-18.htm
    I 1917 års Bibel fanns även nedanstående textrad:
    "Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta."

    Förutom rent självklara saker som även regleras i de flesta länders lagstiftning, såsom stöld, mord mm så undrar jag varför vissa handlingar och tankar betecknas som synd inom kristendomen?

    Anonym (alva) skrev 2017-01-11 14:29:40 följande:

    Jättebra fundering. Gud har skapat oss trots att han visste att vi skulle vända honom ryggen och att hela skapelsen och mänskligheten skulle förstöras med det enda hoppet att han själv tar på sig straffet för vår synd så att vi kan bli återlösta och försonade med honom för att sedan som nya skapelser kunna leva med honom i gemenskap utan synd och ondska för evigt. Han visste att alla människor kanske inte skulle välja gemenskap med honom men han valde ändå att skapa mänskligheten för att många skulle göra det. Jag vill egentligen inte säga att det finns eller har funnits människor som inte kommer till Gud efter döden, då jag är övertygad om att dödsögonblicket kan vara helt avgörande för många. Dock är jag övertygad om att enda sättet att komma till Gud är genom acceptans av Jesu ställföreträdande död och att alternativet är en fortsatt tillvaro helt utan Guds inflytande och helt utan hans nåd. Här på jorden finns både vårt fördärv och Guds nåd. Vad vi gör med vår fria vilja är inte Guds ansvar utan vårt, även om det är hans förtjänst att vi finns och har fått en fri vilja. Hans vilja är inte att vi ska ha fel bild av honom och han söker kontakt med varje människa han har skapat. Han tar ansvar på så vis att han rättvist ger alla möjlighet att välja honom under sitt liv här. Vissa växer upp i en miljö där de får lära sig det som behövs, andra får drömmar eller uppenbarelser eller nära-döden upplevelser som gör att de ställs inför valet att välja rätt. Enligt Bibeln gör lidande oss ödmjuka och hjälper oss att söka Gud varför lidande inte alltid är av ondo sett ur ett större perspektiv. Ju mer vi umgås med Gud desto bättre lär vi känna honom och desto mindre missförstånd blir det, dock finns alltid även hos oss kristna en ovilja att rådfråga Gud och en ovilja att göra det vi vet att han tycker är bäst för oss. Gud kommer så småningom att döma helt rättvist och vi jämförs inte med varandra utan med Jesus som är fullkomlig. Har vi valt Jesus kommer vi inte att dömas alls eftersom han redan tagit vårt straff på sig. 


    Frågan är vad du menar med ?goda liv?. Det måste finnas någon norm för vad som är godhet och enligt Bibeln är ju den normen Gud. I och med att Jesus är Gud så kan vi se vad godhet är genom att lära oss om hur han levde sitt liv och vad han talade eftersom han aldrig ljög eftersom han är sanningen. Vi kan även se Guds karaktär i GT. Finns något litet inslag av ondska i en person så är den personen inte god och eftersom det inte finns någon enda person som aldrig varit olydig mot sina föräldrar, ljugit, tänkt en illvillig tanke eller haft en olämplig sexuell fantasi så trillar alla dit. Allt som inte sker av tro är synd. Alla är skyldiga. Alla har gjort ont. Ingen människa är därför god och oavsett intelligens kommer vi inte att kunna leva goda liv rakt igenom, även om vi skulle försöka. Gud vill att alla människor ska komma till insikt om honom och omvända sig från sina onda gärningar och tro och få förlåtelse. Som tidigare sagt så är allt som sker inte i enlighet med Guds vilja. En ömsesidig relation kan inte skapas utan att bägge parter är intresserade och vad gäller detta så är människor ofta inte intresserade av en relation med Gud eftersom det kräver en omvändelse och kapitulation. Människor sätter sin egen bekvämlighet och relationer till andra människor högre än relationen till Gud och hur gärna Gud än skulle vilja kan han inte tvinga människor in i gemenskap med honom och samtidigt vara kärleksfull. Och då gömmer vi oss för Gud och intalar oss att han inte finns, eller att han åtminstone inte är tillräckligt tydlig med att visa sig för att vi skulle välja honom framför någonting annat. På samma sätt som Adam när han ätit frukten gömde sig för Gud och sedan sa att allt var Guds fel eftersom det var Gud som gett honom Eva som lurade honom att äta, istället för att bara be om förlåtelse för att han ätit det han inte fick. Det är svårt att erkänna att vi har gjort fel, men att låtsas om och intala oss att vi gjort rätt tar inte bort faktumet att vi har gjort fel och därför finns skulden kvar tills vi bekänner den, vänder om från den och accepterar Jesus som vår frälsare så att vi själva slipper domen. 


    Om man jobbar hårt, tar hand om sin familj, fostrar sina barn, är god mot människor, djur och natur borde det enligt mig räcka gott för att leva ett gott liv av godhet.
    Enligt mig är inte Bibelns norm av Gud god.

    Om alla människor ändå syndar (enligt den kristna normen) så förstår jag inte meningen.

    Vad är det att försonas med Gud?

    Är den som begår onda handlingar mot människor, djur och natur ändå god om han försonas med Gud och är han bättre än den som lever ett liv utan sådana handlingar och ej helle försonas med Gud?

    Varför är relationen till Gud vikigare än till människan? Vilka konsekvenser kan sådant tankesätt få för våra liv?

    Anonym (alva) skrev 2017-01-10 13:28:16 följande:

    2. Är det rimligt att en gud vill att hans budskap ska spridas bland människor på det sätt som gjorts, via profeter och via texter som skrivits av människor långt efter att händelserna skulle ha ägt rum och de inblandade är döda?


     


    2: Ja. Gud vet slutet från början och han berättar vad som ska hända innan det har hänt för att vi ska tro på Honom när det har hänt. Går t.ex. att se tydligt ang. vad som är skrivet i GT om nationen Israel och judarnas återvändande dit när du läser Israels historia. Även den nya alliansen Ryssland, Iran och Turkiet (samt Libyen och Sudan där Iran tillverkar vapen) finns beskriven i GT och det står om vad som snart kommer att hända med Damaskus och hur denna allians när Syrien är avklarat ska vända sig mot Israel. Gud lät profeterna Hesekiel och Sakarja veta det för tusentals år sedan men det är nu just detta för första gången ser ut att gå i fullbordan. Att "Jerusalem ska vara en berusningens kalk för alla nationer" syns nu t.ex. på den kommande "freds"-konferensen i Paris i veckan och i FN, detta är också förutsagt för många tusen år sedan men det är nu det sker. Det finns så otroligt mycket spännande att läsa i GT:s profetböcker om man är intresserad av historia, politik och nyhetsrapporteringar. Förutom detta finns ju alla tusentals verser i GT som pekar framåt mot att Jesus, Messias, ska födas av en jungfru i Betlehem och vara världens frälsare som försonar oss med Gud genom att bli upphängd på ett kors. Alla judiska högtider som pekar mot Jesus. Det är också förutsagt att judarna inte ska förstå detta förrän Jesus återvänder, och då kommer de att se vem deras Messias verkligen är. Jag tycker att det är helt genialiskt hur Gud verkar genom profeter i historien.

    3. Är det rimligt att en gud skulle medverka till att sprida budskap bland människor som både är motsägelsefulla och lämnar utrymme för tolkning och bäddar för konflikter?


     


    3: Ja. Människor väljer ofta att inte närma sig Gud underifrån och be "Gud, hjälp mig att förstå hur jag ska tolka detta", utan istället försöker vi sätta oss själva över Gud och väljer att omforma och omtolka hans ord så att de passar in i våra liv så att vi slipper ändra på oss eller erkänna fel och brister eftersom det är obekvämt. Ibland bestämmer vi först vad vi själva vill göra, sedan hittar vi ett bibelord som "typ" tillåter oss att göra det. Det är fel. Det ligger i den fallna mänskliga naturen sedan syndafallet och Gud är givetvis medveten om det och var det från början. Kyrkohistorien speglar absolut inte Guds vilja. Det är tydligt att denna världen går mot sin undergång och det står också skrivet. Vi tar kål på oss själva och varandra och förstör planeten men Gud har berett en väg genom att han i Jesus tog våra synder på sig och dog på korset som det fullkomliga och slutgiltiga offret för hela mänsklighetens synd och genom tro på honom och hans uppståndelse har vi evigt liv (inte här i denna världen utan i nästa som är utan förstörelse, krig och hemskheter) och vi är genom tro på Jesus försonade med Gud. Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son för att var och en som tror på Honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv (Joh 3:16).


    4. Om männisan sprider felaktigheter kring Gud och religiös tro, är det då inte rimligt att Gud skulle rätta till det, om det nu är guds mening att människan ska sprida guds budskap?


     


    4: Om vi är ödmjuka och visar en vilja att förstå vad som är sant och rätt oavsett om det passar våra själviska begär eller inte så kan Gud rätta till missuppfattningar, men han tvingar sig inte på någon. Vi har en fri vilja och kan därmed välja bort det han vill ge oss och hjälpa oss med, och gå vår egen väg istället. Guds mening/förhoppning är att vi ska välja att försona oss med Gud och leva i gemenskap med honom, men vi kan välja bort det och leva våra liv utan kommunikation med honom. Han söker kontakt med alla människor men respekterar om vi säger nej.


    8. Är det rimligt att människan och av människan författade texter ska övertyga andra människor om guds existens, det riktiga i att tro på gud och leva efter guds påbud, istället för att Gud gör det själv?


     


    8: Gud har skapat människan till sin avbild och han har valt att använda alla möjliga människor genom historien för att göra sin vilja och plan känd. Troligtvis för att vi kan relatera till andra människor och för att Guds vilja är att försonas och ha gemenskap med oss. Han vill också att vi ska leva i gemenskap med andra människor. Det är alltså Gud som själv övertygar människor om sin existens, delvis genom att använda andra människor.

    11. Varför finns religiösa påbud nedskrivna? Borde det inte vara så att troende själva känner eller genom kommunikation med Gud vet vad som är rätt och fel?


     


    11: Att läsa Guds ord är ett av sätten att kommunicera med Gud. Som sagt i ett tidigare svar, lagar i GT förutom historisk funktion för det judiska folket syftar till att göra oss medvetna om hur mycket vi alla människor syndar (synd betyder att missa målet) så att vi inser vårt behov av förlåtelse och försoning med Gud så att vi söker honom och kapitulerar inför honom så att han får rena oss och vi kan få en nystart i vår relation med honom där han får vara Gud och inte vi. Människor är konstruerade med en viss medvetenhet om både Guds existens och vår egen synd även om vi inte läst lagen och därför har det alltid funnits olika strategier för att be, blidka och offra till högre makter, och därför finns massor av olika livsåskådningar och religioner med påbud om hur livet ska levas. Men vi når inte fram till försoning med Gud genom att följa en lag eller att göra goda gärningar, det är bara genom Jesus vi kan försonas med Gud.


     
    Vad det gäller Guds vilja och guds budskap så säger du att Gud valt människan som ett sätt av många att sprida det. Men risken för att budskapen blir fel någonstans ökar ju såklart för varje led och blir något fel borde det likställas med en lögn, vilket ju är en synd. Varför detta sätt med dålig tillförlitlighet och där många riskerar att begå synd när de ska sprida det budskap de tror är guds?
    Vilka konsekvenser kan förutspås av att budskap med felaktigheter sprids?






  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-13 13:23:03 följande:

    Ojoj. Jag ska försöka svara på alla dina frågor men det tar nog lite tid och plats. Börjar med ett inlägg om första frågan som är 2 Mos 21:7 och handlar om slaveri.

    2 Mos 21:7
    "Om någon säljer sin dotter till slavinna, ska hon inte ges fri som de andra slavarna". 

    Här behöver vi se det hela sammanhanget. Till att börja med ska vi ta reda på vem det är riktat till. Det kan vi se i 2 Mos 20:22: "Herren sade till Mose: Så skall du säga till Israels barn: (...) Detta är de lagar du ska lägga fram för dem" (2 Mos 21:1). Texten som följer reglerar alltså inte hur alla människor i alla tider ska hantera frågan om slaveri, utan hur israeliterna skulle göra det för att särskilja sig från folken omkring dem (vissa andra lagar är allmängiltiga men inte denna).

    Israeliterna hade precis kommit ut ur Egypten efter att ha levt som slavar där under fruktansvärda förhållanden och på många ställen genom hela GT påminns de om att de ska komma ihåg att de själva varit slavar och främlingar i Egypten. Det fanns bland israeliterna två olika typer av slavar: 1. Personer (israeliter eller andra) som sålt sig själva som slavar för att få en bättre tillvaro. 2. Krigsfångar m.fl. från andra folk. Fängelse/dyl. existerade inte och fångar upptogs istället som tjänare i israeliska familjer där de efter omskärelse fick anpassas till den israeliska kulturen och sedan räknades som israeliter. Alternativet till slaveri för många civila efter krig kunde vara svält och sjukdomsdöd i krigets spår.

    Läser du vidare om slaveri i t.ex. 2 Mos 21:20, 21:26-27, 21:32, 5 Mos 23:15 och 24:7 så ser du att misshandel av slavar var totalt förbjuden, utlämning av förrymda slavar var förbjuden och att straffet för kidnappning och människohandel med slavar var döden. Versen du nämner föregås av: 

    2 Mos 21:2
    "Om du köper en hebreisk slav skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du ge honom fri utan lösen".

    Det finns också en fortsättning direkt i verserna efter: 

    2 Mos 21:8-9
    "Om hennes herre tycker illa om henne sedan han utsett henne åt sig själv, skall han låta henne bli friköpt (hebr. padah = återlöst = återförd till säljaren = sin familj). Till ett främmande folk har han inte rätt att sälja henne eftersom han handlat trolöst mot henne." 

    Versen du nämner syftar alltså tillbaka till den ena versen och framåt mot nästa och klargör att en ogift kvinna som blivit slavinna (=hushållerska i en familj i sex år om hon inte frivilligt vill stanna längre och familjen samtycker) men inte längre är önskad i den nya familjen ska lämnas tillbaka till sina föräldrar. Detta för att skydda flickan så att hon inte skulle hamna på gatan, utan ha ett socialt skydd. 

    De lagar som fanns om slaveri för det israeliska folket utmärkte sig mot omgivande folk som präglade av social rättvisa, slavar fick ett människovärde och skyddsvärde. Med vad vi lärt oss om senaste århundradenas bestialiska slaveri är det därför lätt att få dessa associationer så fort vi ser ordet "slav", men här handlar det primärt om en reglering av nödvändiga arbetsgivar-arbetstagar-relationer där arbetskraft var vad som fanns att erbjuda om en person/familj t.ex. inte kunde betala böter. Belåning av egendom existerade inte eftersom all egendom i Israels folk ytterst ansågs tillhöra Gud. 

    Att slaveri regleras i GT:s lag innebär inte att slaveri är Guds ideal, det kan vi se genom hur t.ex. skilsmässa regleras i GT:s lag trots att Jesus i Matt 19:3-10 tydliggör att skilsmässobrev endast tillåts i lagen för att israeliternas hjärtan var så hårda och de inte kunde sköta sina äktenskap. Meningen med äktenskap var att det skulle vara livslångt och skilsmässa regleras alltså i lagen som en nödvändighet och inte som ett ideal. Det är rimligt att tro att detta även gäller slaveri, då Gal 3:26-28 säger "Alla är ni Guds barn genom tro på Jesus Kristus. Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.". Allas lika värde ska alltså gälla i den kristna församlingen. Ovanstående var ett av de bibelord som var vägledande för bl.a. William Wilberforce och den kristna motståndsrörelsen mot den  transatlantiska slavhandeln och drivkraft för avskaffandet av den tidens slaveri. 

    Värt att nämna är också att orden som används för "slav" (hebr. Ebed och Gr. Doulos) även kan användas för att adressera "tjänare", även om det är helt klart att slaveri existerade såväl inom Israels folk som i den tidiga kristna församlingen. Men att det existerat i den kristna församlingen innebär alltså inte alls att det är Guds ideal med slaveri. 

    Det finns säkert massor att tillägga om detta och fler frågetecken att fundera över men jag tror iaf att det är ett ganska omfattande svar på din första fundering. :)


    Varför tas enbart Israeliters förhållande till sina grannfolk upp och inte alla folk som utsatts för organiserart slaveri genom krig, erövring och kolonialisering?

    Varför skulle inte detta vara tillämpbart idag?

    Varför skulle inte Gud lika gärna ha ett påbud där slaveri helt förbjuds om han nu ogillar det, såsom han gör i så många andra sammanhang och där betydelsen är mindre.

    Om Gud vet allt som händer i framtiden hade han kunnat tidsreglera påbud som inte har sin plats i en annan tid. Gud hade också kunnat förhålla sig till läget idag kring Israel och dess grannar.
  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-13 18:33:31 följande:
    Jag tänkte försöka att ge dig ett svar om nästa bibelvers också, men först svar på följdfrågorna om den första versen. Det kanske är bra att beta av en grej i taget. Får en känsla av att detta kommer att ta flera veckor. :)

    Efter Kristus gäller som nämnt att vi inte ska delas upp i slavar och fria, därmed är slaveri redan förbjudet för kristna (alltså är GT:s lag om slaveri inte tillämpbar idag). Ett av många ställen där nya förbundet gäller framför gamla förbundet. Kristna som säljer eller köper människor och hävdar äganderätt gör alltså fel och inte i enlighet med vad Gud vill. Då handlar det om synd som den kristne ska bekänna och vända om ifrån och sedan försöka hjälpa den utsatte istället. Detta gäller såklart inte bara slaveri. Att slaveri nämns även i NT beror på att den tidiga kristna församlingen bestod av både judar och greker och slavar och fria, men som nämnt i Gal 3:26-28 ska de uppdelningarna vara utraderade inom församlingen därefter. Det skrivs om hur de som redan var slavar till någon som inte var kristen skulle respektera sina "herrar" och hur de kristna som hade slavar sedan innan inte skulle vara hårda mot dem. Om "herrarna" principiellt skulle skicka ut sina slavar på gatan för att de blivit kristna när slavar stod i sådant beroende till familjen skulle ju det inte vara helt snällt heller. Då är det ju bättre att behandla dem väl och låta dem gå efter att ha arbetat i de år som var avsett.   
    Påbuden om hur slaveri skulle regleras efter uttåget ur Egypten men innan Kristus är riktade till Israels folk som skulle vara ett heligt folk (Gud frågade via Mose om de ville och hela folket svarade ja (2 Mos 19:4-8)). Att just detta folk valts ut är grundat på den tro och förtröstan Abraham, Isak och Jakob tidigare haft till Gud och de löften han givit dem. Gud har genom hela historien valt ut något litet och ofullkomligt och gjort det stort och beundransvärt men samtidigt hatat av andra, det är en princip han ofta arbetar efter och något jag tycker är väldigt vackert. Jag kan inte svara på hur historien sett ut om Gud valt att göra som du föreslår och direkt infört ett påbud mot slaveri i den judiska lagen men jag antar att slutresultatet blivit sämre utan det påbud som gavs, troligtvis var det en nödvändighet. Kanske finns någon annan som har bättre svar på just det.

    Ser du hela Bibeln (GT+NT) i sitt sammanhang så är det så att Jesus kom inte för att upphäva lagen utan för att fullborda lagen. Lagen i sin dåvarande form var alltså tidsreglerad. På vissa punkter skärper Jesus lagen och han visar oss att hela lagen sammanfattas i budet "Du ska älska din nästa som dig själv". Dock är inte det möjligt i egen kraft och därför föregås det av "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd". Det är en förutsättning för att kunna uppfylla lagen då vi inte i egen kraft kan pressa fram den typen av kärlek som nämns (Gr. Agape - totalt självutgivande och självuppoffrande kärlek) för alla människor, oavsett om de är våra vänner eller fiender. Innan Jesus gällde inte "älska dina fiender", det är en av de saker som inte var möjligt innan Jesus fullbordade lagen på korset, uppstod, for till himmelen och möjliggjorde utgjutelsen av Den Helige Ande på Pingstdagen.

    Människor har aldrig kunnat bli rättfärdiga genom laggärningar men Jesus öppnade genom sin död och uppståndelse en väg för oss att trots vår ofullkomlighet motta den kärlek från Gud som är lagens uppfyllelse. Kärleken gör inget ont mot sin nästa. Lagen är skriven i våra hjärtan och nu kan även Guds kärlek vara utgjuten i våra hjärtan genom Den Helige Ande som vi kan få efter att vi överlåtit vårt liv till Jesus och fått våra synder förlåtna. Därefter gäller fortfarande att vi ska sträva efter att älska Gud över allt annat och med allt vi har för att kunna ta emot och ge andra den kärlek som de behöver för att själva vilja lära känna Gud och omvända sig till honom. Gud använder människor som ett av sätten för att få kontakt med dem som inte ännu känner honom. Dock är vi ju människor även som kristna och påverkas av kulturen omkring oss och har fortfarande svårt att inte sätta våra egna behov framför vad Gud vill så det blir ju ofta fel ändå och då får Gud använda andra strategier för sina syften tills vi insett att vi är på fel väg och byter riktning och kan samarbeta med honom igen. Vi blir inte "perfekta" som omvända heller, eftersom vi ständigt behöver påminnas om vårt behov av Gud för att kunna leva ett utgivande liv och ge honom äran för det. 

    Bibeln i sin helhet är som sagt frälsningshistorien och handlar om hur människan genom förtröstan på Jesus kan försonas med Gud. Det är inte en redogörelse för hela världshistorien och Guds specifika åsikter om och reaktioner på allt ont människor genom tiderna ställt till med och tidsreglerade påbud kring allt. Det skulle bli enormt jobbigt att läsa en sådan skrift. Det som står med är det som på något vis är relevant för syftet. 

    Det som sker gällande Israel idag är som sagt redan beskrivet och förutsagt i t.ex. Psaltaren, Jesaja, Sakarja, Hesekiel, Joel och Romarbrevet, och är del i Guds frälsningsplan specifikt för det judiska folket som kommer att inse att Jesus är Messias när han kommer tillbaka till Olivberget, efter att Israel varit med om minst ett fruktansvärt krig och mycket hemskheter och ytterligare en förföljelse av en hemsk ledare (som de till en början accepterar som Messias). Kriget kanske initialt kommer att kunna förklaras av Israels politik och krigföring idag. Alla beslut som fattas idag av israeliska företrädare i alla frågor är ju inte rätt, även om det judiska folket fortfarande står i förbund med Gud. Gud visste hur det skulle bli och han har sett till att det finns nedskrivet långt i förväg. Jesus säger också i Matt 5:18 att innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav eller prick i lagen förgå, förrän allt har skett. 

    Som sagt är Guds syfte inte en perfekt värld här och nu, utan att alla människor ska få ta del av den perfekta värld som kommer senare. Den här jorden kommer förr eller senare att gå under och jämför du t.ex. Matt 24 med hur världen ser ut nu så ser du att det kanske inte är så väldigt lång tid kvar. Men som kristna ska vi skonas från den sista vedermödan och har personligen ingenting att oroa oss för. Många andra däremot har mycket att oroa sig för vilket såklart är jobbigt att tänka på även för oss. Uppmuntrar dig verkligen att läsa hela Bibeln även om det är trögt genom GT, så att du kan se saker i sina sammanhang. Det är som ett stort pussel med jättemånga bitar och innan man har satt ihop en betydande del av bitarna ser man inte riktigt vad det föreställer. Därför kan en enskild vers (bit) vara helt obegriplig till en början och framkalla mycket frustration men senare ser man att den passar fint in någonstans och förstår varför den var nödvändig. Nu måste man absolut inte ha alla bitar på plats för att kunna vara kristen (jag tror ingen kan lägga hela pusslet), men är man lagd åt det kritiska och ifrågasättande hållet så vill man ju veta att Bibeln faktiskt logiskt går ihop, är sann och håller och då krävs det lite extra jobb med pusslandet.   
    Tack för ditt svar och otroliga tålamod.
    Jag får även intrycket att du är väldigt kunnig i den kristna teologin.

    Fast jag förstår fortfarande inte detta med GT och andra värderingar då än senare (Jesus/NT). Om NT är normen borde den ha kommit från början...
    Guds värderingar och normer borde väl vara tidslösa...!?

    Varför har GT, NT och respektive profet kommit vid just den tidpunkt de kommit och inte tidigare, för fem eller tiotusen år sedan eller vid starten för mänsklighetens historia?
  • Tom Araya
    Anonym (Ty så älskade Gud världen) skrev 2017-01-13 20:46:07 följande:

    Hej !

    Vilken spännande diskussion och vilken trevlig ton ni har. Är imponerad av er bibelkunskap och komplexiteten i frågorna. Känns som att det är en teologi professor och en biskop som diskuterar;)

    Jag är också troende på Jesus. Har dock tyvärr inte den bibelkunskap som ni har så därför har jag bara möjlighet att svara på en fråga och det är varför jag tror.

    Jag tror för att jag tycker att jag måste förhålla mig på något sätt till den historiske Jesus.

    I min värld kan jag antingen tro att han är

    1den han och hans vänner säger att han är

    2eller en bedragare typ trollkarl

    3 alt en rymdvarelse som bedrivit ett practical joke.

    I min värld tar jag bort alternativ 3 då jag bara inte kan tro på rymdvarelser.

    Alternativ 2 tar jag bort för att skulle han lyckats med att lura så många människor , hade han varit skickligare än alla nutida illusionister.

    Det tror jag inte är möjligt med den teknik de hade på den tiden. Han skulle också behövt medhjälpare och de medhjälpare han hade dog ju alla utom Johannes en plågsam död , just för att de vägrade säga att han inte var Gud.

    Så då återstår just det som han och hans vänner påstår att han är;)

    Jag följer tråden för jagkänner att jag lär mig mycket om Bibeln .

    Trevlig helg!


    Varför måste det vara Jesus som luras?
    Skulle det inte kunna vara så att Jesus fanns men att allt övernaturligt och gudomligt tillskrivs honom efteråt av andra?
    En annan variant är att Jesus fanns och själv tror och framställer sig själv såsom det beskrivits i texter, men att han lidit av psykisk sjukdom.
  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-14 23:43:14 följande:

    Den andra bibelversen du undrade över var:


     


    2 Mos 35:2


    Under sex dagar skall ni utföra ert arbete, men den sjunde dagen skall vara helig för er, en Herrens sabbat för vila. Var och en som utför något arbete på den dagen skall dödas.

    ... EN MASSA TEXT ...


    I NT när en äktenskapsbryterska är framställd för att stenas och Jesus ska yttra sig om det, ges instruktioner som inte är i enlighet med Mose lag, Jesus menar att den som är utan synd ska kasta den första stenen. När ingen kastar någon sten säger han till kvinnan "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer". Här är ett av exemplen där nåden som kommer med Jesus Kristus går före lagen som gällde innan. Samtidigt skärps lagen då ingen som själv är skyldig ska utmäta straff. Det finns ingen anledning att tro att samma princip inte ska gälla för sabbatsbudet, då Jesus själv botade sjuka på sabbaten, hans lärjungar plockade ax på åkern och Jesus sa att det både är tillåtet att göra gott på sabbaten och att sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.


    Tack för ditt svar.

    Men varför dödsstraff överhuvudtaget för ett sådant brott någonsin?

    Vad motiverar att ha en annan lag/annat påbud för Israels folk än för andra?

    Varför en tid och ett sätt före Jesus och ett annat efter, om det är samma Gud med samma vilja om samma sätt att leva och tro på Gud?
    Anonym (alva) skrev 2017-01-14 23:43:14 följande:
     Däremot skärper han ju ordentligt definitionen på vad som är äktenskapsbrott (att se på någon annans man/hustru med begär är att begå äktenskapsbrott). 
    Här förstår jag inte riktigt logiken...

    Gud som människans skapare har också givit människan alla dess egenskaper, däribland den dragning till andra människor (oftast av motsatt kön) som både kan handla om kärlek och vara av sexuell art.
    Ur fortplantningsperspektiv finns inga skäl till att begränsa detta till man och hustru.
    Ur känslomässiga perspektiv är det inte logiskt att det som får man och kvinna att bli man och hustru inte skulle kunna uppstå flera gånger, vilket Gud dock förbjuder, om man redan är gift, som om det vore kontrollerbart, vilket Gud förstås redan vet att det inte är.
    Jesus själv behöver inte brottas med det här problemet då han inte har någon kvinna i sitt liv med de känslorna för.

    Ur min synpunkt så gör man det omöjligt för människan att inte begå synd med en sådan definition av äktenskapsbrott....och detta straffas med?

    Även om nu Jesus visar nåd så kommer människan ändå känna skuld och vad är poängen med det om Gud i sin skapelse gjort synden omöjlig att undvika...ja, synden skulle t.o.m. kunna betecknas som ett naurligt tillstånd?!

  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-16 11:56:10 följande:
    Tom Araya skrev 2017-01-15 03:45:34 följande:
    Även om nu Jesus visar nåd så kommer människan ändå känna skuld och vad är poängen med det om Gud i sin skapelse gjort synden omöjlig att undvika...ja, synden skulle t.o.m. kunna betecknas som ett naurligt tillstånd?!


    Det du skriver om att synden efter syndafallet kan betecknas som ett naturligt tillstånd är helt korrekt. I svenskan brukar det kallas "arvssynd", och på engelska "original sin", och det kan vi inte göra oss fria från på annat sätt än att acceptera Jesu försoningsdöd på korset och tillåta Gud att göra om oss i grunden och befria oss från detta vårt naturliga tillstånd.

    ... EN MASSA TEXT ...
    Av detta får jag intrycket av att Gud skapat synden för att genom skuldbeläggande och skuldkänslor få människor att följa/närma sig Jesus och Gud, nästan som slags tvång alltså!?

    Jag var häromdagen på ett möte i hyresgästföreningen med en representant från hyresvärden, han gjorde klart att om vi inte släppte frågorna där vi hade klagomål så kunde vi glömma fortsatt samarbete kring trivseln i området. Jag mådde riktigt illa över den maktdemonstrationen och resonemanget kring synd ger ett samma intryck av ett liknande sätt att demonstrera makt och tvinga sig till underkastelse.

    När blir man befriad från synd? Efter detta liv?
  • Tom Araya
    Anonym (Ty så älskade Gud världen) skrev 2017-01-16 19:27:04 följande:
    Bra tanke!

    Jag tänker att det inte finns någon anledning för hans efterlevande vänner att hitta på Gudomligheter om honom. Varför liksom? Men om de hade gjort det , tror jag inte de varit beredda att dö för sagor de hittat på själva om en vän de haft i sin ungdom.

    Hade Jesus varit psykiskt sjuk och påstått allt detta om sig själv, tror jag att de som levde så nära honom hade avslöjat honom och övergett honom . Inte dött för att föra hans konstiga tankar vidare.

    Vad som hände med hans kvinnliga lärjungar vet vi ej men alla manliga lärjungar utom Johannes plågades ihjäl på tortyrliknande sätt pga att de vägrade avsäga sig sin tro på hans Gudomlighet.

    Allt gott!

    Tack för input!

    Det är förstås fullt möjliga teorier du lägger fram, men är inte starkare än någon annan.

    Vad det gäller möjligheten att Jesus efterlevande skulle hitta på eller skarva sanningen bitvis så visste de väl inte innan vad de offrade eller skulle komma att få genomlida?

    Kunskapen om psykisk sjukdom var inte lika välutvecklad då, så det finns ingen garanti för att sådan av art med lindriga yttre symtom kan avslöjas. Här hänger det även lite på vilka personer som samlas kring ens person. Är det människor som lätt låter sig imponeras, lätt låter sig manipuleras, är de i en känslomässig ställning gentemot Jesus som gör att de får allt svårare att ifrågasätta eller tycka att det finns något i hans personlighet och mentala hälsa som är onormalt...?
    Man kan granska den moderna tidens sekter och se liknande fenomen.

    En av mig glömd möjlighet i detta är även medveten vilseledning utan psykisk sjukdom, att Jesus helt enkelt närde ett överdrivet personligt behov av uppmärksamhet, vördnad och framgång fast han ur modern psykologis mening inte är psykiskt sjuk.

    Det som är märkligt här är att det inte tycks finnas en endaste liten textrad som Jesus skrivit själv...
    Samma var det väl med Muhammed!?
    Hur kommer det sig?

  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-16 23:34:59 följande:
    Haha, usch. Det verkar inte som att hyresvärden prioriterar att bli omtyckt av sina hyresgäster direkt. Finns tyvärr likheter med beteendet hos min egen hyresvärd men jag har inte alls den bilden av Gud. :) 

    Du skriver att Gud har skapat synden, det stämmer inte riktigt. Synd betyder som tidigare nämnt i grunden att "missa målet". Trots att vi försöker vårt allra bästa träffar vi ofta utanför det vi siktade på, eller så siktade vi helt fel och förstod inte vad målet var. Kanske tyckte vi att det verkade bättre att sikta på ett annat mål, och försökte skriva våra egna spelregler. Det finns många anledningar till att det kan bli fel.
    Jag kan inte riktigt hålla med dig där...
    -Gud har bestämt vad som är synd. Det följer inte alltid människans logik vad det gäller gott och ont samt går ofta mot människans drifter.
    -Gud har skapat människan med dess egenskaper, både av styrka och svagheter.
    -Gud vet vad som händer.
    Jag kan inte se det på annat sätt än att detta är ett val Gud gjort och det med ett syfte Gud vill uppnå.

    Ett par jämförande metaforer:
    Gud säger att det är en synd att bli blöt om fötterna...
    ...och så fyller han världen med vatten...

    Om Gud är bonden bakom plogen, människan är oxen som drar plogen och synden är piskan som bonden har för att få oxen attt jobba...
    Så kan oxen aldrig jobba så hårt att han slipper känna piskan, utan kan endast välja att lida av många eller färre rapp. Piskan är alltså bondens viktigaste redskap för att få jobbet gjort. Med människans intellekt hade Gud dock kunnat välja att låta människan förstå det värdefulla i att jobbet blir gjort, istället för piskas till det...
    Anonym (alva) skrev 2017-01-16 23:34:59 följande:
    Skuldkänslor är i grunden en konsekvens av att vi gör fel och en hjälp att förstå att vi borde ändra vårt beteende och kanske vår riktning för att inte hamna ännu mer fel. Alla som får skuldkänslor ändrar ju inte sitt beteende så det går inte att hävda att det är någon slags tvång. Vi kan absolut välja att döva skuldkänslorna och bli avtrubbade istället så att vi kan begå värre och värre synder. Vi har kapacitet att tortera varandra på fruktansvärda sätt och dessutom njuta av det. Det skulle inte gå om vi per automatik slutade med något för att det gav oss skuldkänslor. Jag tycker att det är bra att det känns fel när vi gör fel. Ibland kan dock andra människor tvinga på oss grundlösa skuldkänslor för att t.ex. själva framstå som bättre och då är det ju bra att ta reda på om det verkligen är ens eget beteende som ska ändras. Man kan också få skuldkänslor över sådant som inte går att påverka, t.ex. över att man inte ville bli sams med någon som nu är död. Även om sådant inte kan ändras så kan man prata med Gud om det, bekänna sina egna fel och på så vis bli fri från den typen av skuldkänslor. 
    Nja, även en som håller tyst vid tortyr för att lämna information är under tvång, eller hur?

    Även för icke-troende uppstår känslan av skuld och att man gjort fel, men det följer då människans moralkompass och inte Guds definition av synd (om detta inte sammanfaller förstås). Mer logiskt vore att moralisk känsla och definition av synd alltid sammanfaller. Eftersom det inte gör det så ger det mig känslan att det ena inte är äkta och sant, men som guds skapelse borde inte människan ha ett moraliskt kompass som visar fel...
    Anonym (alva) skrev 2017-01-16 23:34:59 följande:
    Gud skrev reglerna, vi valde att bryta dem vilket gjorde att vi missade målet direkt. Att Gud visste att det skulle hända betyder inte att han skapade synden eller att han skapade oss inkapabla att hålla oss till spelreglerna. Från början fanns som sagt en enda regel vilket var "Ät inte frukten från det trädet". Påföljden skulle vara "att döden dö" (typ "dubbeldö"). Utöver det fick människorna göra precis vad de ville. De första människorna valde med sin fria vilja att sikta på det enda de blivit tillsagda att undvika. När de blev påkomna så valde de att skylla ifrån sig på Gud och inte erkänna att de gjort fel.

    Till en början skapades människorna till Guds avbild med tre dimensioner;
    -"Kropp" (hebr. Gewiyah/Basar, gr. Soma - härifrån kommer t.ex. begreppet somatiska sjukdomar),
    -"Själ" (hebr. Néfesh, gr. Psykhe - grundord för t.ex. psyke, psykiatri) och
    -"Ande" (hebr. Rúach, gr. Pnéuma - bägge orden innebär luft i rörelse).
    Denna indelning av människan används även inom det medicinska vetenskapsområdet. Det finns också flera olika ord i Bibeln för begreppet liv, som ibland används för olika dimensioner av människan. Vi har t.ex. både biologiskt liv (hebr. Chayyim, gr. Bios) och det andliga, eviga, överflödande livet från Gud (gr. Zoe). 

    När vi genom att äta den förbjudna frukten valde att gå vår egen väg, bort från gemenskapen med Gud, så blev straffet för detta alltså döden x 2. Dels förlorade vi den andliga kontakten med Gud och dels så kom den biologiska döden in i bilden och började bryta ner våra kroppar med sjukdomar och smärta. Vi blev dömda till döden både kroppsligen och andligen. Precis som Gud sagt. Men Gud presenterar redan där sin räddningsplan som hela resten av GT handlar om, att Jesus skulle dömas för vår synd så att vi skulle få det eviga livet (x 2) tillbaka. 
    Jag köper inte riktigt resonemanget här...
    Om man vet vad som kommer att hända, man har t.o.m. givit förutsättningarna för det och låter det hända fast man hade kunnat förhindra det, då är det ett val man gör medvetet, faktiskt även val i flera led. Människa har i det läget långt ifrån den förmågan, så att försöka skjuta över skulden på människan är en ytterst märklig slutsats. Om jag ska tro på detta som en sanning om Gud och förhållandet mellan Gud och människan så ger det mig känslan att Gud är ett fruktansvärt dåligt föredöme... eller försöker Gud uppvisa dåligt exempel för människan att inte följa?
    Anonym (alva) skrev 2017-01-16 23:34:59 följande:
    Jesaja som levde och verkade ca år 740 f.Kr. var en av flera profeter som skrev mycket tydligt om vad Jesus skulle göra när hans tid var inne:

    Jes 53:
    "Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom. (...) Det var Herrens vilja att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer, får han se avkomlingar och leva länge, och Herrens vilja skall ha framgång genom honom. (...) Därför ska jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe." 

    Vi blir befriade från syndens och dödens grepp om oss och makt över oss när vi "skakar hand" med Gud på att Jesus tog vårt straff och vi accepterar att bli frikända. Vi behöver tala om för Gud att vi förstår att vi har syndat och att det är ett problem. Vi behöver säga till honom att vi vill vända om till honom och att vi accepterar hans lösning på problemet, alltså att Jesus dog för våra synders skull. Vi behöver säga att vi vill att Jesus ska vara vår Herre och att han ska ta kontrollen över våra liv. Det finns alla möjliga olika varianter på frälsningsböner (googla!) som man kan använda om man är redo att ta det steget. Om man inte vill ge bort kontrollen över sitt liv till någon man inte känner så kan man ju börja med att be "Jesus, om du finns så vill jag att du visar dig för mig så att jag förstår vem du är". Man kan också läsa om Jesus i evangelietexterna i NT. Jesus är en perfekt avbild av Gud så genom att läsa om hans liv förstår man vem Gud är. Vill man ha personlig överbevisning så tror jag att man måste testa att be om konkreta saker till Gud och avsluta bönen med "I Jesu namn" (vilket betyder typ "på grund av vad Jesus har gjort så vill jag kommunicera med dig"). Och till slut så kommer man att ha lärt känna Jesus tillräckligt väl för att veta att han älskar en, bara vill väl och bara har goda planer och då kommer man att inse att det är bäst att ge kontrollen över livet till honom och göra det. Och i samma ögonblick som man gör det blir man befriad från synd, frälst, försonad med Gud, pånyttfödd och får rätt till Den Helige Ande och evigt liv. 

    Men, det stämmer också som du skriver att det är när vi lämnar tillvaron här, som kristna, som vi helt och fullt på alla sätt slipper synden och skulden eftersom tillvaron här är så präglad av synden och konsekvenserna av den. Det går inte att leva helt syndfritt som kristen på den här platsen, för att det ska vara möjligt behövs en ny plats som inte är påverkad av synd och där inga människor som syndar finns, samt nya kroppar. Det kommer senare.
    Tack för din utförliga och beskrivande text.

    -Så meningen med livet som människa på jorden är inte att bli fri från synd?

    -Vad är då meningen med detta liv?

    -Kan man helt strunta i att försöka låta bli att synda och istället satsa allt på Guds förlåtelse?

    -Hur mycket kan man synda genom livet och ändå genom försoning få Guds förlåtelse?



  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-19 22:38:09 följande:
    Hej! Jag skriver gärna privat med dig och försöker svara på fler frågor så småningom, när jag har svarat klart på alla de frågor jag redan utlovat svar på i den här tråden... Kanske några av dina frågor är desamma som TS frågor, eller följdfrågor, och då finns en chans att du får mer insikt i vad jag skulle svara på dina frågor genom att fortsätta följa tråden. Är det personligt förstår jag om du inte vill skriva här, men är det allmänna frågor så lägg till dem i tråden så besvarar jag dem också i sinom tid. Det kan vara så att detta pågår i några veckor framöver då det fortfarande finns mycket att besvara och utveckla, och jag har en del åtaganden utanför FL också. :) Påminn mig gärna om jag inte PM:at dig och tråden avstannar helt!
    Jag ger dig verkligen ingen lätt uppgift genom att ständigt fylla på med nya frågor.
    Förlåt mig, men jag har svårt att låta bli och tack för ditt stora tålamod, du är fantastisk! Solig
  • Tom Araya
    Anonym (Ty så älskade Gud världen) skrev 2017-01-13 20:46:07 följande:

    Hej !

    Vilken spännande diskussion och vilken trevlig ton ni har. Är imponerad av er bibelkunskap och komplexiteten i frågorna. Känns som att det är en teologi professor och en biskop som diskuterar;)

    ...

    Jag följer tråden för jagkänner att jag lär mig mycket om Bibeln .

    Trevlig helg!


    Tack! Jag tycker det är enkelt. Jag har seriösa frågor och avser inte att gå till angrepp mot någon person, även om jag är kritisk till religion. Detta ger mig mer kunskap, en börda jag inte tycker är tung att bära.

    Genom de seriösa svar jag får i en respektfull ton så är det för mig en självklarhet att ge detsamma tillbaka och det är bara så en diskussion kan fortsätta på ett bra sätt.

    Jag riktar härmed tack även till er andra i tråden för att ni håller det på en respektfull och seriös nivå, inte minst Anonym (alva). Låt oss fortsätta så. Solig
  • Tom Araya
    Anonym (alva) skrev 2017-01-20 00:49:24 följande:
    Just den här frågan har jag tidigare själv inte grävt i så djupt som du gör, men jag uppskattar att du tvingar mig att gå till botten med varje punkt, även om det tar sin lilla tid. 
    Nämen... Glad
    Det gör kanske saken än mer intressant att diskutera. Drömmer
    Anonym (alva) skrev 2017-01-20 00:49:24 följande:
    Genom dina metaforer anar jag att din nuvarande bild av vem Gud är, faktiskt är raka motsatsen till den han är. Att Gud på något vis skulle njuta av att se oss lida. Att han skapar omöjliga uppgifter till oss och sedan äter popcorn och skrattar "moahaha" när vi misslyckas. Det är en ganska vanlig missuppfattning som säkert härstammar från hur vissa av kyrkans företrädare betett sig genom tiderna, och utbretts genom bl.a. musik- och filmindustri, men det gör det inte till sanningen om vem Gud är.
    Både och skulle jag nog vilja påstå. Jag tänker på det klassiska polisseriescenariot, god guy/cop - bad guy/cop. Den ene vill visa att vi är snälla, vi är sjyssta, vi vill dig inget ont, men du måste samarbeta... Den andre ryter till och demonstrerar vad som annars händer... Fast i bibliskt sammanhang sker detta i motsatt ordning, först GT, sedan NT.
    Det må vara ett missförstånd, men min uppfattning har ju sitt ursprung i Bibeln.
    Anonym (alva) skrev 2017-01-20 00:49:24 följande:
    Jag läste i din informativa presentationstråd där du bl.a. tog upp musiksmak, och kan berätta att innan jag blev kristen (och även ett tag efter) lyssnade jag också mycket på metal av olika slag. Som du gillade jag thrash (mest Pantera men även Slayer och annat) men var egentligen mer inne i death-genren (främst Nile, Origin och Immolation). Utöver metal blev det mycket deppig musik som t.ex. Radiohead, säkert för att det bekräftade min dåvarande världsbild av hur meningslöst allting var, men jag är övertygad om att musiken också faktiskt var en av anledningarna till att jag mådde dåligt. Matar man sig med negativa anti-budskap från morgon till kväll så är det klart att tankarna och beteendet formas efter det. Antagligen präglade det min bild av Gud mer än jag då förstod, och kanske är det också det gemensamma intresset som är bakgrunden till att dina och mina ifrågasättanden av Gud och Bibeln liknar varandra till sättet. Sidospår, men jag tyckte att det var värt att fundera över.
    Intressant att du är en gammal hårdrockare!

    De låtar jag tycker är intressanta och viktiga textmässigt är inte av den typen. Jag lyssnar inte alltid till texterna och tar till mig ord som riktade till mig. Mycket av texterna är ju bara berättelser om verkliga händelser eller rena sagor.
    Jag känner bara positiva känslor av att lyssna på musik och positiva känslor håller mig glad, full av livsglädje. Jag får inte känslor som skapar behov/saknad av något, exempelvis droger, spänning eller religiös tro. Kjell Lönnå skulle göra mig mer deprimerad än Black sabbath, jag lovar!
    Min bild av Gud kommer inte från musik eller annan kultur, möjligtvis kan delar av min syn på religion och troende komma därifrån, men inte till särskilt stor del.
    Många hårdrockare är troende och ändå slutar de inte spela hårdrock/metal.
    Anonym (alva) skrev 2017-01-20 00:49:24 följande:
    Din metafor om att bli blöt om fötterna är intressant, men den är inte alls i linje med vad Bibeln beskriver. En mer sanningsenlig metafor om människan och syndafallet på samma tema skulle nog snarare se ut såhär: 

    "Gud skapar människorna och säger att de får jorden att förvalta på bästa sätt, de får göra precis vad de vill, det enda de ska undvika är att bli blöta om fötterna av jordgubbssaft. Det finns fullt av saft med andra smaker att dricka av. De har gummistövlar på sig och den enda jordgubbssaften som finns står i en försluten flaska i ett i övrigt tomt kylskåp som dessutom är låst. Nyckeln till kylskåpet sitter på människornas nyckelknippa."

    Med denna enda regel är det alltså svårt att synda, inte alls ofrånkomligt. Men lik förbaskat kunde vi inte låta bli när satan ljög om att vi skulle bli som Gud om vi hällde saften på fötterna, så vi beslutade oss för att ta av oss stövlarna och låsa upp kylen och öppna flaskan och hälla saften på fötterna för att se om vi blev som Gud då. Och sedan ge Gud skulden för att det hände.

    Vi lydde satan istället för Gud, gjorde honom till vår avgud, och gav därmed vidare herraväldet över jorden till satan. Efter det har visserligen synden successivt utbrett sig och världen idag är nog mer lik din beskrivning där världen skulle vara fylld med jordgubbssaft. Jag tror att vi i vår tidsålder och kultur verkligen simmar runt i synd och därför ser vi inte tydligt hur påverkade vi är av den och hur mycket vi behöver någon som plockar upp oss ur sörjan. Och det är bara Jesus som kan få upp oss därifrån. Men även om vi ger våra liv till Jesus här så är jorden given åt satan och därför dömd till undergång, precis som han. Livet med Gud utan satans inflytande kommer som tidigare sagt inte här utan i det eviga livet efter detta.
    Agerande av fri vilja måste ses utefter givna förutsättningar. Vilka förutsättningar fick människan att förstå att fötter blöta av jordgubbssaft är fel, eller för Adam att äta äpplet var fel? Ingen talade om varför, trots att människan av Gud givits den intellektuella förmågan att resonera om både rationella, logiska och moraliska skäl för sitt handlande. Istället blir människan lurad och detta vet Gud kommer att ske. Gud gav förutsättningarna och eftersom de var usla så misslyckades människan. Med skäl till agerande som människan kan förstå så kommer fler att välja rätt och även detta vet Gud.

    Var kommer förresten satan in? Är inte även det en skapelse av Gud?
    Anonym (alva) skrev 2017-01-20 00:49:24 följande:
    Den andra metaforen är så långt ifrån biblisk att jag inte vet hur jag ska bemöta den. Gud har absolut inte skapat oss till något som kan liknas vid att plöja en åker som en oxe under piska. Det finns inget sådant viktigt jobb som ska bli gjort och därmed inget värde i det att förmedla. Gud har skapat oss för att vi ska vara hans värdefulla konstverk och hans älskade barn som han vill överösa med välsignelser. Han har designat oss för att vi ska reflektera hans godhet och kärlek runtomkring oss och för att vi ska leva i frivillig gemenskap med honom. 

    Gud visste innan han skapade oss att priset han själv skulle få betala för att få umgås med oss var att själv bli människa, bli frestad av synd på samma sätt som vi men stå emot varje gång, bli hånad av sina egna skapelser, förnedrad, torterad och dödad på ett plågsamt sätt. Han skulle ha all övernaturlig kraft men avstå från att använda den till annat än att hjälpa andra människor. Från att vara Gud gick Jesus till att på korset vara en människa fullt ut med all mänsklighetens skuld och skam på sitt samvete vilket innebar total frånvaro av Gud. Gud hade lätt kunnat låta bli att skapa människan och därmed sluppit gå igenom detta. Men han ville så gärna ha gemenskap med oss i evigheten som kommer efter detta, att han valde att skapa oss trots att han visste vilken uppoffring det skulle innebära. För hans kärlek (Gr. Agape) är utgivande och självuppoffrande och han vet att det lidande vi upplever här väger lätt och är kortvarigt i jämförelse med den eviga härlighet som kommer sedan. Han ser saker ur ett evighetsperspektiv, vilket vi sällan gör. Detta var enda sättet att uppnå syftet som är frivillig ömsesidig utgivande ren evig kärlek mellan en pappa (Gud Fadern) och hans barn (vi, sammankopplade med Jesus). Gud (Fadern) visste redan innan han skapade oss att vi skulle synda och han var beredd att offra sin enfödde son (Jesus) för oss, och han visste att Jesus skulle vara beredd att dö i vårt ställe för att vi skulle få det eviga livet med Gud. 

    Frågan om Guds logik vs människans logik, drifter och syn på gott och ont kan jag kanske svara på imorgon och baka ihop med svar på fler av dina senaste frågor.  :)
    Det är en intressant tanke detta om att Gud genom Jesus provade på människans liv och frestades av synd... Men vilken människa? Kan Jesus som person och hans liv jämföras med alla andra? Jesus har all kunskap och förståelse för Guds vilja och drabbas aldrig av svårigheten att avgöra vad som därför är rätt eller fel enligt Guds vilja. Vilken människa lever efter sådana förutsättningar? Nej, för att veta hur det är att vara människa och leva som människa så måste man ha den erfarenheten rakt igenom, inte bara kroppsligt som Jesus.

    Tack återigen för att du orkar skriva och besvara alla mina frågor. Det ger mig enormt mycket. Solig
Svar på tråden Du som är religiös - Vad får dig att tro?