Fler som känner oro över att ens barn ska välja den andre föräldern?

Nu har jag aldrig varit i din sits, så jag kan kanske inte ge någon bra feedback...

Sonen har redan en djupt rotad trygghet i sin relation med dig, då han bott med dig i hela sitt liv (eget antagande, jag kan ha fel). Det kan vara så att det är bra för er alla. Sonen skulle kunna utveckla en större självständighet och ansvarskänsla av att inte vara 'mammas lilla pojke' (för alla barn är ju mammas/pappas lilla barn oavsett om barnet är nyfött eller en 70-åring... ), och kanske behöver sin pappa lite mer i tonåren än han gjort innan. Det kan ju också stärka er inbördes relation att ha lite distans till varandra, sonen kan komma att ta dig mindre för given och uppskatta dig mer inte bara som mamma utan även som individ.

Sedan kan du försöka se lite positivt på situationen; högstadie-tiden är (ofta) en ganska turbulent tid, mycket hormoner och humör i svallning. Tänk vad skönt att låta pappa ta huvudansvaret för de oundvikliga (?) vardags-bråken om läxor, uppstigning, tidpassning, stökiga rum och kvarlämnad disk, och istället få vara den glada, roliga, coola helg-föräldern! Skriver jag hälften på skämt och hälften på allvar.

Lycka till!