• Anonym (Orkeslös)

    Jag vill ge upp! Jag orkar inte kämpa mer

    Jag har en dotter på snart 8 år. Efter varje umgänge med sin far, så får hon ont i huvudet och vill spy. Hon har även ont i huvudet under tiden hon är hos sin pappa. Hon går även ned i vikt som hon dessutom gjort när de haft kontinuerligt umgänge tidigare. När umgänget varit upphört har dottern följt sin viktkurva och inte haft besvär med huvudvärk/illamående.

    Dottern säger att hon vill dö, att hon tror att jag vill att hon ska dö, att ingen bryr sig, att hon vill sticka hemifrån. Hon säger dessutom att hon vill vara hos sin pappa och får i det närmaste panik om man föreslår att hon kanske inte ska sova över där. Vi har en dom på umgänge då jag vid tidigare sammanträde gått med på umgänge. (Mest för att visa rätten att jag gav pappan en chans).

    Som ni förstår är det något som är riktigt galet. Och jag vet inte vad det är?! Vad tusan händer med mitt barn?

    Jag har kontaktat bup men blivit nekad då de anser att jag ska försöka få ned/bort umgänget då hon reagerar i samband med umgänge.

    Familjerätten och tingsrätten resonerar som så att det inte går att fastställa vad hon mår dåligt av. Det går inte att peka på något. Man kan se att hon mår dåligt i samband med umgänge men det är inte bärande skäl till att upphöra umgänge.

    Vad fan kan jag göra?! Jag orkar inte kämpa mer. Ibland vill jag bara ta en snara runt halsen..

    Pappan har en tidigare kriminell historia och har misshandlat alla sina flickvänner (har pratat med dem) han svarar inte när jag skriver att dottern mår dåligt eller när jag kommer med förslag samt frågar vad man kan göra åt det.

    Jag ser ingen utväg.....

  • Svar på tråden Jag vill ge upp! Jag orkar inte kämpa mer
  • Anonym (Mor)

    Vad säger dottern? Har du frågat om något har hänt hos pappan?

    Om bup inte kan eller vill hjälpa kanske skolkurator/hälsovårdare kunde försöka prata med henne?

    Vet själv hur det är att ha ett barn som mår dåligt av umgänge då mina barn haf det så tidigare.

    Jag fick veta när ett av barnen berättade för min syster vad som hänt hos pappan.

    Efter det ställde jag alltid frågor (självklart utan att "förhöra" barnen) för att få fram om något liknande skulle hända igen efter att jag pratat med pappan.

    Behöver inte vara fysisk misshandel.

    Kan även vara psykisk.

    Huvudvärk och illamående kan barn få om de känner sig otrygga eller rädda.

    Alla barn är självfallet olika men så reagerade ett av mina barn medan en annan blev utåtagerande och tog sönder saker efter umgänge.

    Din dotter behöver dig så var rädd om dig ts < 3

  • Anonym (Orkeslös)

    Av min erfarenhet av pappan och sådant som dottern berättat så förekommer det psykisk misshandel och hot om trygghet.

    Men det är inte heller bärande enligt tingsrätten.

    Dottern vill dit och hon blir snarare så att det är mig hon "hatar" om någon skulle fråga henne. Men då skulle hon ju inte ha mått bra när umgänget upphörde samt att hon aldrig reagerar på liknande sätt efter hon varit hos någon annan?!

    Idag är en mörk dag... jag vet inte hur länge till jag kommer orka. Mitt liv känns verkligen inte bra just nu. Vad är meningen med allt detta?!!!

  • i-o

    Vem vet. Klockan är 05. Du kanske borde sova ut istället och ta hand om dig själv.

  • Anonym (Tina)

    Kanske far hon illa hos pappan men att han har hotat henne på något sätt så att hennes vilja att vara hos pappa är påtvingat och inte äkta?

    Det bästa är om du försöker prata med henne. Fråga vad hon gör hos pappa? Osv

    Min pojk for illa hos sin pappa och det tog tid innan han vågade berätta. Han var 6år då.

  • Anonym (vårdcentralen)

    Ta barnet till vårdcentralen och sök för allt som hon mår dåligt för, både kroppsligt och mentalt. Sen har de ansvar att utreda hennes hälsa. Ligg på ligg på ligg på. Förklara att det här inte går över och acceptera inte om de säger "avvakta". Ge inte upp!

  • i-o

    Det är bara en sida som läggs fram. Omsorg läggs på att få fadern att framstå som det självklara problemet. Det är inte hederligt för att en tredjepart ska kunna bedöma.

    Måhända vårdcentral och sedan fosterhem och växelvis besök hos båda föräldrar?

  • TheTruthTheLight

    Skaffa en gps sändare och göm den på nåt ställe så hon tar med den dit, då kan du höra vad som pågår själv. Lita inte på något auktoritärt skit, lita på din egen röst.

  • Anonym (Övergrepp?)

    Sexuella övergrepp kan väl också resultera i hennes symtom? Det är ju inte ovanligt att barnet klandrar sig själva om någon närstående förgriper sig sexuellt på dem, kanske därför hon också blir arg på dig? Hon känner att det är hennes fel om hon inte får träffa pappan och reagerar med aggression mot dig? Hon verkar ju må bra annars, så i skolan verkar det ju inte vara något som är problemet. Har pappan någon ny kvinna? 

  • Anonym (Orkeslös)

    Jag har funderat på båda sakerna, att skicka med avlyssning, det är dock olagligt och inget man kan använda i bevissyfte därför.

    Att det sker sexuella övergrepp har hon klassiska symptom på (jag vet). Men jag kan inte förstå vem eller vad eller när.

    Ja pappan har en ny kvinna, som dottern berättat att han också misshandlar.

  • Anonym (Övergrepp?)

    Usch! Dottern behöver ju bort därifrån och pappan borde få kontaktförbud med henne. Han behöver hjälp han med. Och hans nya tjej likaså. Det är ju fruktansvärt alltihop. Men dottern din är ju värst för. Jag tycker att du måste försöka ha henne borta från pappan oavsett vad hon säger. DU bestämmer, inte hon. Visst han har rätt till umgänge om inget annat avtalats i rätten men hon kommer ju bara bli sämre och sämre och utveckla ännu mer mentala problem allteftersom om hon inte får hjälp Något är ju uppenbart fel. 

Svar på tråden Jag vill ge upp! Jag orkar inte kämpa mer