• Maniole

    sekundär barnlöshet och IVF våren 2017

    SaJoH skrev 2016-12-08 12:53:08 följande:

    Hej. Är du som jag:
    - 35 år
    - ett barn som kommit till på naturlig väg
    - svårt att få det andra (vi har försökt 2 år), och insemination har inte lyckats
    - oförklarligt barnlös (alla (extensiva) tester och undersökningar visar att det inte finns något "fel", varken på mig eller min man)
    - på väg in i eller gått igenom IVF

    Egentligen söker jag bara personer i samma sits, personer att prata med om detta, som börjar bli ett riktigt trauma för mig nu. Min son (4 år) frågar efter syskon och det gör så ont i mig att berätta för honom att vi nog försöker "sätta fröet i mammas mage". Varje månads cykel slutar med ångest och blod. Jag börjar tappa modet - måla fan på väggen - "Tänk om IVF inte fungerar?". Jag är rädd för att allt ska bli en stor besvikelse och ett trauma för resten av livet, både för mig, mitt äktenskap och för min son. Jag vill att han ska få en livskamrat. Nu har vi satts i IVF-kö och det ska tydligen bli aktuellt om 6 mån (vårdgarantin är ett halvår där vi bor), men nu är jag riktigt nervös...

    Någon som har erfarenheter att dela med sig av? Pepp, tips, råd? Diskuterar gärna med er!

    Ledsna Johanna


    Hej
    Här har ni en till där allt stämmer in. Som jag hade skrivit det själv.
    Har en snart 5årig dotter som pratar om syskon dagligen. Vi har försökt i 1,5år att få till ett syskon. I oktober sökte vi hjälp och jag påbörjade ivf i slutet av november. Fick tillbaka ett 5 dagars embryo i söndags. Så tummarna hålls hårt. Vi gick igenom den långa processen, med nässpray, sprutor osv.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2016-12-23 12:21:39 följande:
    Hoppas det tar sig...! Håller tummarna!!!

    Hur mår du av medicinerna? Har ni fått någon diagnos ang infertiliteten?
    Diagnosen är okänd, skulle kunna tro att min man och jag inte riktigt är samkörda.
    Jag har mått bra av all medicin, kände inte av nässprayet och sticka sig i magen var enkelt. det var efter äggplockningen allt började. Mådde dåligt efter själva utplockningen som var 13/12, och har i princip inte varit på jobbet sen dess. Och efter återföringen den 18/12 så blev jag sämre. Åkte in akut i tisdags till sjukhuset och blev inlagd. Är överstimulerade och har nästan ingen vätska i blodet utan allt är i buken, ser väldigt gravid ut. Men enligt tester och allt så ser det ut som hcg värdet ökar och igår testade vi positivt hemma.
    Är tillbaka på sjukhuset idag för en hel del kontroller.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-01-05 12:06:00 följande:
    Vad trist att du blev överstimulerad, men,

    GRATTIS till plusset!!! Hur mår du nu?

    Jag har precis varit på en privat klinik och de verkade tycka att vi skulle pröva med åtminstone en insemination till. Pga allt ser "bra ut". Läkaren talade om riskerna med ivf osv...

    Jag undrar... varför inte ivf direkt..? Vi är ju ändå 35 och har försökt 2 år..
    Jag mår bra, har bara en sjuklig trötthet om eftermiddagar/kvällar.
    Var på kontroll idag för att de att vätskan minskar, gått ned 3kg nu på 3 dagar så något händer.
    Med första graviditeten så hade jag inga gravid symptomer förutom trötthet så jag är förskonad tror jag.

    Vi skulle också ha gjort insemination först men den dagen det var planerat visade mannens kvalité va dålig och läkaren styrde om till ivf.
    Det är inget "fel" på er? Min egna tolkning till att vi inte själva har lyckats och att nu med ivf gick det direkt, tror jag har att min kvalité på äggen har inte varit bra samtidigt som min makes simmare inte har orkar ända fram. På så sätt är det ju inge fel på oss.
    Men förstår att du skulle velat gå på ivf. Men det kanske räcker med att simmarna får komma högre upp. Vem vet. Sen att påbörja ivf går snabbt bara man har bestämt sig.
    Vilken stad går ni i?
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-01-05 21:43:19 följande:
    Nej, vi har inget officiellt "fel": mannens spermier är bra, alla mina hormonvörden normala. Något är det väl ändå - eftersom inget händer. Kanske borde vi testa insemination en gång till, ändå. Var liksom så inställd på ivf, bara.

    Vad skönt det måste kännas att det gick vägen direkt. Så slipper ni den (som jag förstår det) tröttsamma och slitande "ivf-svängen".. bävar själv inför det. Jag läste dock att sekundärt barnlösa (med naturlig grav i bagaget) har större möjligheter vid ivf. Men det garanterar ju ingenting, suck....????

    Hoppas du får vila ordentligt!
    Som det verkar så lyckas vi nu på första ivf försöket. Har inte tyckt att det har varit jobbigt. All medicin och sprutor har gått bra. Kontakten med kliniken. Utplockningen kändes knappt dock reagerade jag på lugnadet o smärtstillande. Sen återföringen var enkel, tog 5min med allt. Sen blev jag överstimulerad men har blivit väl omhändertagen av sjukvården. Har vul den 24/1 så då vi se att allt gått vägen.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-01-06 10:45:13 följande:
    Jag blev lite fundersam på utplocket - bedövar de med spruta först? Litet orolig för det där...

    Gjorde in inte någon insemination alls (i något skede)?
    Nej inseminationen blev avblåst för att helt plötsligt var min mans spermier inte dugliga för insemination. Dock sen vid befruktningen vid äggplock så var det normala värden igen för honom.

    Jag blev mottagen av en helt underbar sköterska som visade mig runt, pratade igenom det som skulle ske. Hon satt nål i armen. Fick alvedon och lugnande. Sen väl inne precis innan äggplocket fick jag smärtstillande intravenöst.
    Blev ganska borta och kände det som små stickningar. Knappt kännbara. Men efteråt fick jag mer smärtstillande intravenöst för att jag fick så ont. Fick också voltaren som stolpiller.
    Visst är utplocket väldigt olika har jag förstått. Men jag har bara "positiva" saker att säga.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-01-06 15:32:29 följande:
    Låter väldigt bra att det var en positiv upplevelse, trots allt. Jag bor i Helsingfors så vi går på en privatklinik här. De är väldigt proffsiga och jag litar på dem. Är dock lite orolig ännu, men nu ska vi fundera på om vi gör en insemination och sedan fortsätter med ivf. Är så less på detta eviga väntandet (på mens, på testresultat, på telefontider osv.) - som om livet på sätt och viss står på standby, ja i alla fall en del av livet. Och så sonens frågor...

    Hur länge tog det för er att bli gravid med första?
    Jo den där väntan och speciellt längtan går inte ta ifrån någon. Även om det blev snopet när inseminationen blev avblåst så var det en slags lättnad. Att då få börja med ivf. Vi går privat i Uppsala. Har känt från start en bra känsla där man blivit sedd, hörd och omhändertagen.

    Vi hade försökt att bli gravida i drygt 1 1/2år, sökte hjälp och fick en tid ganska snabbt- två dagar innan plussade vi. Hann aldrig riktigt landa i graviditeten- tanken att jag kunde vara gravid till att vi i vecka 30 åkte in till förlossningen. Men nu så är hon snart 5år och har nog gett upp tjatet om ett syskon. Men längtar till vi ska få berätta för henne.
    Hur gammal är din son?
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-02-08 21:06:42 följande:
    Man gör knäppa saker när man är desperat - som att kolla ivf-predictor :)

    Det bygger tydligen på statistik från kliniker, så nån sorts vetenskap finns där - men man blir fan knäpp av det också! ????
    Jag fick 33% på ivf-testet. Och har lyckats på första ivf försöket.
    Har varit tunga veckor med små blödningar och smärtsam växtvärk i livmodern men gick in i vecka 11 igår.
    Vet att det är svårt att tänka positivt alla gånger men släpp detta test vad det gav för procent.
    @ SaJoH hur går det för er? Är det insemination fortfarande som är på tal om?
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-02-09 04:53:32 följande:
    Åh, håller tummarna för er bebis!! Var ni på UL, mao?

    Vi försökte göra en insemination förra veckan men ägglossningstestet visade positivt på en lördag så det blev ett "vanligt" försök med kemisk boost. Just nu progrsteronvaggisar som ger mig hemsk pms Bävar för mensen ska komma...

    Hur var det för dig - utvecklade du många äggblåsor under ivf-försöket - jag menar, reagerade dina äggstockar mycket på medicinen? Hur många ägg plockades? Och hur många blev befruktade?
    Jag svarade väl ganska bra på medicinen, däremot fick jag höjd dos sista dagarna. De plockade ut 15ägg, 9 befruktades var av bara 1 överlevde till att bli 5dagars.
    Sen så blev jag överstimulerad, läkaren på kliniken menar att det inte fanns någon risk för överstimulering, men 1 dygn på sjukhus och en väldigt svullen mage i 3 veckor. Får ta fragmin hela graviditeten nu- hemsk spruta dagligen. Men man får vara tacksam vad som kommer ut av allt detta.
    Var på vul 24januari, allt såg perfekt ut. Skrev in mig på mödravård i måndags. Blev väldigt verkligt med graviditeten då.
    Håller tummarna att detta är försöket som lyckas.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-03-11 08:22:59 följande:

    Nu ska vi börja.

    Så fort mensen kommer, på dag 2, ska jag börja med gonal-f. Är nervös men känns skönt att äntligen se om ivf funkar för oss.


    Lycka till!
    Hur många enheter ska du ta?
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-03-11 18:18:39 följande:
    Tack!

    125 enheter. Normalt är det 150 men de sänkte litet för att mitt BMI ligger längre ner på skalan.

    Känns surrealistiskt. Att vi gjort en så lång resa, och att vi nu ska göra ivf. Trodde inte att jag skulle hitta mig själv här..
    Jag har förstått att läkarna tycker olika. Jag hade 225 enheter och 300 två sista dagarna. Men jag har lite högre BMI istället.

    Är i vecka 15, snart vecka 16. Äntligen har orken kommit tillbaka och illamåendet börjar avta. Var o träffade läkare i måndags för planering inför ev grav.diabetes och så gjorde han ett ultraljud så vi fick se den lilla igen. Helt underbar känsla. Var en väldigt livlig liten sak där inne :)
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-03-11 19:49:02 följande:
    Så roligt att höra att allt går bra :) !!

    Jag har producerat 2 folliklar vid varje insemination på de lägsta doserna så de tänkte väl att det kan bli överstimulering om högre dos. Men jag förstått att man kan öka dosen om UL visar att jag inte svarar tillräckligt...

    Jag följer upp... :)

    Trevlig helg!
    Ja för överstimulering vill du inte drabbas av så det är bra att läkaren är försiktig. Jo vid ultraljud under behandling ser de hur börserna växer på o så kan de öka dosen.
    Håller tummarna för er.

    Trevlig helg på dig med.
  • Maniole
    Jessa01 skrev 2017-03-12 11:35:25 följande:

    Tack tjejer! Nu väntar långa protokollet om tre veckor :/ Någon som använt Synarela? Hur dåligt mådde ni?

    SaJoh- känner igen tanken. Jag trodde ALDRIG att jag skulle hamna här. Nu är det bara att fortsätta. Fast jag är sjukt nervös för biverkningar :/


    Jag tog synarela. Märkte inget av det men det när det rann ner i svalget så var det ingen härlig upplevelse.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-03-16 21:38:08 följande:

    Nu har jag injecerat i 125 IU i 3 dagar, börjar bli lite nervöst, och "känningar i äggstockarna" redan.. 1a kontroll på lördag. Hoppas så att detta ska gå bra..


    ???????? håller tummarna
  • Maniole
    Cakh skrev 2017-03-27 14:52:27 följande:

    Hej på er alla
    Jag är på ruvardag 10 idag. Tar lutinus 3ggr/dygn. Igår upptäckte jag lite svagt ljusrosa flytningar på trosskyddet samt kom med lite ljusrosa på lutinuspinnen. Min första tanke var: Nu kommer mensen det är kört!! Sovit oroligt inatt och sprungit på toa många gånger för att kolla om mensen kommit igång. Men inga fler rosa flytningar. Har nån av er andra oxå upplevt detta?
    Kramen


    Jag fick någon enstaka gång ljusrosa på "stickan" när jag stoppade upp tabletten. Man kan ju bli skör i slemhinnorna, så Stickan kan ju då reta slemhinnan o så repar man.
  • Maniole
    SaJoH skrev 2017-05-02 21:36:37 följande:

    Hej

    Har inte skrivit i tråden på ett tag men här en update. Vårt första ivf försök resulterade i plus! Trots polypen och alla mina farhågor. Idag såg vi ett pickande hjärta, är i vecka 8 (7+1). Har inte förrän nu lyckats ta till mig detta, allt gick så fort. Är lycklig men samtidigt rädd för att det inte ska gå vägen.

    En stor kram till alla som måste gå igenom sekundär barnlöshet och hela ivf-karusellen..! Ingen borde få gå igenom den här jävla skiten!! Håller tummarna för er!


    Oh grattis. Så glad jag blir.

    Det är en lång väg och jag har haft svårt att förstå trots alla ultraljud att vi lyckades bli gravida men trots dem att det verkligen är någon som växer inom mig. Gick in i vecka 23 igår och verkligheten kommer snabbt ikapp mig nu.

    Jag håller tummarna för oss alla i tråden.
Svar på tråden sekundär barnlöshet och IVF våren 2017