Inlägg från: Anonym (Lopp) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Lopp)

    Hur ska vi gå till väga?

    Anonym (Less) skrev 2016-12-05 09:49:55 följande:

    Jag har barn med en kvinna som är bipolär (borderline)

    Hon är alltid negativ och anklagar mig för att vara en dålig pappa hela tiden. Sen vill hon alltid ha en inblick i våra liv när dottern är här. Hon vil veta vad vi gör och hur dottern mår, varje dag om hon får bestämma. Det tycker vi är ett övertramp i vårat liv och vi ger henne relevant information som hon får i slutet på veckan som de kom överrens om i tingsrätten.

    På senaste så har dottern börjat må sämre som även märks i siolan då hon missar mkt av lektionerna. Och jag har märkt på henne e vekor hon är här att hon kör med de för att slippa skolan. Hennes mor körde ed mig "tycka synd om mig kortet vilket nu även min dtter gör.

    Men till saken för och hålla allt kort..

    Pga hennes dåliga attityd, X antal orosanmälningar för diverse hemska saker och att hon vill ha så stor inblick i vårat liv har vi nu ledsnat hårt.

    Vi har sagt till henne för och få henne qtt förstå men hon lyssnar inte. Även min fru har försökt diskutera med henne men hon ignorerar henne bara.

    Hur ska vi få henne att förstå att hon inte får inte veta allt som händer i vårat liv. Hur ska vi få henne att tagga ner och sköta sitt eget liv.??

    Jag behöver alla tips/tankar jag kan få..detta beteende och negativitet håller på att förstöra min familj.


    Välkommen till klubben, befinner mig i samma sits. Har två döttrar, 2&6 år. Mamman ska också lägga näsan i blöt, inte varje dag. Men det kan gå några veckor någon månad, hon har tom erkänt själv att hon har ett kontrollbehov. Vi vill också vara i fred. Jag vet faktiskt inte vad man ska göra, förutom att tala om för henne att nu räcker det, och sedan ignorera. Du har liksom inte så mycket mer att spela på. På vilket sätt kontaktar hon er? Telefon, sms, åker hon hem till er?

    För mig känns det som att det aldrig kommer sluta. Så vi har bestämt oss för att tala om för henne hur det ligger till. Och sedan får hon hålla på bäst fan hon vill.

    Det går liksom inte att tala reson med henne, precis som med ditt x, trots att  mitt x inte lider av någon sjukdom, även fast man kan tro det ibland.
Svar på tråden Hur ska vi gå till väga?