Inlägg från: GästenT |Visa alla inlägg
  • GästenT

    Mammor från Tempar/Fertility Friend

    Loppan84 skrev 2016-12-28 09:13:03 följande:

    Vi ska egentligen köra hem idag, vad tycker ni om detta då vi har haft en hemsk natt med snor och mycket slem i halsen = rosslig andning, hosntning och andningsuppehåll. En del spy också som jag tror var en konsekvens av att han hade problem att äta ordentligt och svälja. Dock ingen feber och har ammat som vanligt (men ätit lite mindre per gång) och verkat va vid ganska gott humör. Har suttit med honom upprätt mellan kl 4 och 7 och då sov han bra sen verkar det som slemmet lossnade lite och han kunde ligga i sitt nest (men la en pläd under nestet så det lutade med upphöjt huvud).

    Nu på morgonen fick vi ut en hel del snor och han är på bra humör och låter ok på andningen även on det rosslar till ibland. Inte velat äta dock.

    Pappan ska egentligen jobba imorgon så vi borde verkligen åka hem men jag tvekar att sitta hela dagen i bilen om lillen är sjuk. Vad tänker ni?

    PRO:

    - han kan sitta hela dagen i bilstol och då är det lättare att andas

    - han sover säkert mer eller mindre hela dagen om vi sitter i bil och så mår han bättre imorgon

    - har inte väckt pappa inatt så han inte skulle va trött bakom ratten

    CON:

    - tänk om han blir sämre ovh vi måste på sjukhus?

    - om han blir ledsen av att sitta i bilstol när han är sjukt utan att kunna sitta i famnen blir set en lååång körtur


    Jag är ju verkligen ingen expert men eftersom att dom brukar sova så gott sittandes när dom är förkylda så låter det ju som drömmen om han skulle få sova hela resan. Speciellt eftersom att han ändå ätit okej och ingen feber. När våran tjej var slemmig ett tag så sov hon så sjukt bra sittandes men oroligt och knappt alls liggandes.
  • GästenT
    Symetrical skrev 2016-12-28 09:55:23 följande:

    Både nattsvettades som en gris (illaluktande, precis som loppan) och drack som en kamel fram tills för bara ett par veckor sedan. Nu kan jag svettas lite ibland, men inte alls sådär illa så att det känns som ren och skär tortyr om jag inte får hoppa in i duschen det första jag gör på morgonen.


    Ah shit. Kan det hålla på så länge alltså. Finns det något man kan göra för att påverka eller är det bara att låta det ta sin tid att gå över? :) Inte lätt när sambon höjer värmen i huset hela tiden och jag går och sänker. ;)
  • GästenT
    Loppan84 skrev 2016-12-30 20:49:00 följande:

    Ikväll började vår älskling skratta högt. Det var fasen det vackraste ljudet jag hört i mitt liv, tårarna rann på mamma kan jag säga. Han har skrattat så mycket och ligger och tittar mig i ögonen och sen skrattar. Jag dör <3

    Sen jul har det hänt så mycket - han har vänt sig, börjat se på pch le åt leksaker och bita på dem och idag greppade han giraffen Sophie hårt. Och så skrattet då. Det är bara så kul just nu <3

    Mindre kul är att han är konstant illamående och måste hållas upprätt typ en timme efter varje måltid, också på natten. Misstänker reflux. Ska till läkare på måndag med honom.


    Ååh mysiga lilla hjärtar! <3 Nu börjar man förstå vad folk har menat med att tiden går så fort i början.

    Det finaste jag vet är när hon tittar på mig med ett leende så det bara lyser i hennes ögon. Hon stirrar sötdöden rakt in i ögonen och så sträcks tungan snabbt ut och in på henne så börjar hon flina och skratta ännu mer. <3 vi har en såndär stol man kan ha på bordet så nu sitter hon helt själv vid bordet när vi äter! (Sålänge hon inte är förbannad och humöret sätter stopp så hon bara skriker och vill bäras ;) ) Tyckte den stolen verkade såååå onödig när sambon tog emot den av en vän men fasiken så bra den är! Bumbo tror jag den heter och den uppskattas enormt senaste 2 veckorna när hon kunnat hålla upp huvudet själv. Känns så märkligt att se henne sitta där helt själv vid bordet bara .. så stor hon blivit. :O
  • GästenT

    Jag vet dock inte hur det är för deras små kroppar att sitta på egen hand så tidigt. Men eftersom att hon är så inåthelvete stabil och tycker om att sitta så låter vi henne sitta med korta stunder iaf medan vi äter. Någon som har koll på sånt? :)

  • GästenT
    Loppan84 skrev 2016-12-31 09:45:31 följande:

    Hmm vet inte hue den stolen är men om den ger gott stöd för ryggen ska det va ok så länge de håller upp huvudet själva. Jag sätter ju honom i babysittern eller med vår stora mjuka amningskudde (får samma vinkel och stöd som babysittern) , men försöker begränsa det till 15 min åt gången Max. Men satte honom någon gång med bara kuddar för att han alltid är illamående och bara sitta hjälper, men det fick jag höra var dåligt så det gör jag inte längre.

    Samtidigt tänker jag att han både vänder sig, håller huvudet lätt en halvtimme o sträck, försöker kråla framåt och sitter jättebra. Kanske vi hindrar utvecklingen genom att inte låta honom sitta? Är ju uppenbart så individuellt vad de klarar när menar jag


    Ja jag har hört något om babysitters att dom inte ska sitta i dom förlänge och det här är en typ av babysiter så antog att dom inte kanske ska sitta där alltförlänge.(En vanlig babysiter hatar hon.) Vet inte heller varför dom inte ska sitta så länge men något med ryggen tror jag. Hon sitter upprätt väldigt bra i den, både med nacke och ryggen. Vi har ju gått omkring upprätt med henne eller att hon legat på oss på mage och skrikit i snart 9 veckor, spänt uppåt. ;D Så inte konstigt att hon är så stark i kroppen och nacken sen länge. För 2 1/2 vecka sen rullade hon över till rygg för första gången.

    Hon har suttit i den stolen endast några enstaka korta gånger medan vi äter middag. Dom enda gångerna jag fått ätit utan skrik sen hon föddes. Woooho! :D

    Så sjukt svårt att veta vad som är ok eller inte men korta stunder om dom är såpass stabila borde ju bara bli som träning? Vi ska till BVC på onsdag så jag får fråga ut henne då. ;D
  • GästenT

    Btw loppan!! Sjukt bra jobbat med vikten! Häftigt va kroppen jobbar tycker jag!! Jag har faktiskt inte haft sötsug alls, däremot grymt sug efter snabba kolhydrater. Typ pasta och ris. :O haha. Vikten har jag inte koll på eftersom att jag inte äger någon våg men jag ser att det hänt maaaassor. :)

  • GästenT
    Loppan84 skrev 2016-12-31 11:23:08 följande:

    GästenT här är lista på symptom på reflux (på norska) är väldigt omfattande.

    Vi har i stort sett allt på spisning/amning, gulp (som betyder kräk) och en hel del på sömn och pust (andning). Vi har inte problem med vikt och inte heller skrikande förutom att han plötsligt kan gallskrika till för att sen bli helt lugn/tyst.


    Haha shit va många symptom. Kändes nästan som alla beteenden som ett spädbarn kan ha överlag stod med...

    jag vet inte alls faktiskt. Hon är ju missnöjd upprätt också ibland lite mindre missnöjd bara. Haha. xD Hon har ju varit skrikig sen födseln och ibland kan hon ju vakna och skrika till när hon sover men då kommer det oftast någon fis. Hon sover ju upp till 6-7 timmar i sträck på nätterna om man har tur och då liggandes på rygg. Känns som om det inte borde gå då? Hon kräks inte speciellt ofta utan nu på senare tid har det kanske kommit en och annan kräk. Hon ammar ju inte speciellt ofta heller förutom på kvällarna då hon typ äter upp sig. På dagarna om man lyckats få henne att somna så kan hon sova 3timmar i sträck sålänge det är på mig. Då spelar rygg, mage, sida, upprätt eller liggandes ingen roll, bara det är på mig.. så är det sittandes och när hon är vaken också, hon vill ju sällan sitta själv upprätt utan allt ska ske klängande på kroppen.

    Nya grejen är att hon vill bli buren med sin mage på våran arm, liggandes i luften som Karlsson på taket och kika upp. ^^ men i babygymmet eller skötbordet så är hon störtnöjd på rygg. (Kort period sen är det närkontakt som gäller) Vänder sig nästan direkt när man lägger henne på mage för det är bättre på rygg.

    Ska ändå höra med BVC när vi ska dit så man inte missar något. Skulle ju kännas jättedumt om hon lider och har ont och därför är missnöjd!! Enligt BVC tidigare så sa dom att vissa barn bara är missnöjda och envisa hela tiden och stort behov av närhet. Ett jävla humör liksom. Det känns som med henne att när hon vill ligga ner då ska hon fan ligga ner och när hon vill gå runt så ska hon fan gå runt etc. Typ extremt bestämd och inget annat duger om man lyckas hitta rätt och ibland duger inget. Och allt ska ske som ett frimärke på någons kropp måste hon ligga/sitta själv så får det fan va. ;)

    Sorry långt svar!!
  • GästenT
    sagoskog skrev 2016-12-31 12:33:54 följande:

    När vet man att den är tillräckligt stabila i nacken? Ylva har ju varit hyfsat stabil länge nu. Men vågar ändå inte riktigt lita på det. Jag kanske är övernojjig? Tyvärr ingen koll på hur bra bumbon är för nacke och rygg etc, men jag antar att det är avgörande med längden och intensiteten på användandet.

    Jag vill dock varna för att använda den på bordet om det finns minsta möjliga chans att hon når ner med fötterna. Det delades en varning på internet för några år sedan ang det. Ett par föräldrar hade haft den precis så, varpå bebisen hade fått spjärn mot bordet med fötterna och skjutit sig själv över kanten innan någon hade en chans att reagera. Väldigt otäckt :/ men så länge hon inte når ner så borde det ju vara lugnt.


    Jag vet inte alls när dom räknas som tillräckligt stabila men hon sitter jättebra i den, lutar inte åt något håll. Nacken håller hon uppe utan problem, sitter och kollar runt åt alla möjliga håll. :) även när vi bär henne så vill hon hålla sig uppe själv med hela kroppen och det går jättebra! Jag skulle dock inte låta henne sköta det själv allt förlänge eftersom hon självklart blir trött efter ett tag och då vill man ju inte att hon ska tappa kontrollen över nacken.

    Usch då! Än så länge når hon inte bordet men det ska jag verkligen ha i bakhuvudet. Dom nya har dom ju bälte i, men vi har den innan utan bälte eftersom vi fick den. Så det var ju synd. Säkert därför dom började tillverka dom med bälte sen.
  • GästenT
    Loppan84 skrev 2016-12-31 17:00:34 följande:

    Nej låter ju inte som det är problemet. Fasen vad frustrerande att inte det finns nått konkret fel, eller? Men det kallas väl 3-månaders kolin så antar att det ofta försvinner efter 3 månader eller?


    Jag vet inte vad som ingår i kolik och om hon verkligen har det. BVC hänvisade ju till kolik först och bad mig testa avstå mjölk. Magsmärtorna försvann då när jag slutade med mjölken och hon panikskriker inte längre. Nu är hon mer allmänt grinig och gnällig. Skriker absolut men det är inte samma panik i skriken och inte lika högt. Då tog hon i utav bara helvete och skrek rakt ut non-stop i 5timmar. Andades knappt. Man märkte att hon hade ont och det tog aldrig slut. Helt galet var det. Nu är det mer övertrött/kvällsoro som drar igång vid 19-20 och slutar vid 23-00. Men då andas hon ju emellanåt, dock korta stunder. Haha. Och slumrar till kanske 5 min här och där.

    På kvällen är jag övertygad om att det är nattlig oro blandat med övertrötthet. På dagarna känns det mest som gnäll pga humöret och att hon bara vill ha närhet. Typ därför hon vägrar sova själv då. Det som är frustrerande är att jag inte kan lägga ifrån mig henne. Jag har henne fastklistrad på kroppen hela dagarna, både när hon sover och är vaken. Annars skriker hon. Kan inte göra någonting så det känns så fängslande. Får försöka värma lunch med henne på axeln och stå och äta typ.
  • GästenT

    Hmm. Vet inte vad jag ska tro. Testade mjölk idag som bestämt. I samma veva som jag åt glass (till lunch för att jag var "tvungen" att få i mig mjölk. ;) Höhö) så ammade jag. Men 1 timme efter intaget så ammade jag igen och hon somnade på mig. Hon vaknade med världens skrik och hade jätteont i magen. Man verkligen hörde på skriken att hon hade ont. :( Nu somnade hon till och vaknade igen och hade ont. Hjälpte lite att bära henne på armen med magen mot armen. Sjukt svårt att avgöra om det är slumpen eller mjölken?

Svar på tråden Mammor från Tempar/Fertility Friend