sagoskog skrev 2017-01-03 23:04:33 följande:
De är jobbigt när man börjar ligga och kontrollera. Vid stress och sömnbrist går min hjärna helt banans med såna grejer.
Vad är det du känner ångest inför då? Att inte kunna sova? Eller är det något annat du är orolig för?
Min sambo har inte varit vaken en enda gång en enda natt, sen hon föddes. Inbillar mig att det vore annorlunda om hon varit krångligare med sömnen. Men ärligt talat så tror jag inte det. Ibland blir jag irriterad över hur mycket räkmacka han åker. Rent praktiskt så har detta föräldraskapet inte haft så stor påverkan på hans vardag alls. Samtidigt så tycker jag inte att det är jobbigt och jag njuter av att göra allt det här. Så jag vet inte om det är värt att bråka om.
Haha min man går och säger till alla att VI sover hela natten pch MAN inte märkt på sömnen att vi har blivit föräldrar. Man bara ehhh nej DU sover som vanligt ;'D Men men är positivt överraskad själv över hur sällan jag känner av nån sömnbrist men är ju lite av ett hån att han säger att vi sover hela natten när jag är vaken varannan timme typ.
Nu inatt fick jag också smaka på insomnia efter att lillen först åt jättelänge för en gångs skull sen kaskadspydde upp alltihop, sen bajsade megabajsblöjan Allan. Efter lakanbyte, pyjamasbyte, blöjbyte och 30 minuters upprätt sittande med sovande bebis är jag klarvaken. Var förresten tvungen att väcka gubben för att byta lakan, annars hade han inte märkt nått. Snacka om räkmacka jao.
Ör säkert bara jag som är nojig men tänkte mer att det är den plötsliga förändringen som hade gjort mig orolig - om bebisen (som min pch Eagles) i vanliga fall äter varannan timme hela natten och plötsligt gick 8 timmar hade det blivit så stor ändring på en dag att jag blir nokig 
men såklart de börjar ju bli stora alla våra 3 nu så kanske naturligt att det kan gå en hel natt sådär?
