ABORT bokad för att andra vill. Pappan vill inte ha barn nu. Hjääälp mig!
Hej, jag är en tjej på 23år. Har sån ångest och ber om er hjälp med barn. Er som även med eller utan denna erfarenhet. Era tankar.
Det är såhär att för en vecka sedan fick jag och min sambo världens chock. Jag skulle sätta in spiral på nytt. Hade varit utan några mån då min mirena spiral hade satt sig fel. Fick nu tid men blev akut sjuk och inlagd på sjukhus så fick vänta. För en veck sedan skulle en jaydess spiral sättas. Men vid rutin kollen visa det sig att jag plussa på ett g test. Min första reaktion blev att falla ihop i stor gråt. Grät så tårarna sprutade och snyfta fram 'inte nu jag kan inte va gravid, jag kan inte nu boka abort direkt'.....
Men i kroppen säger de bara nej nej nej inte abort. Enda sen första dagen!
Men pappan vill inte ha barn. Jag anser att man är två om saken. Men hur ska jag klara av detta. Hur ska jag kunna genomgå denna abort nu? Hur ska jag klara av att överleva efter. Det är ett foster som börjar växa där inne. Ett foster som ska bli en miniatyr av han jag älskar och vill leva resten av mitt liv med och av mig våra celler fattade tycke för varandra.
Jag jobbar inte nu jag vill ha ett jobb när jag skaffar barn jag vill ha det planerat. Men inser att detta var ett "misstag" det råkade bli såhär. Å cansen är inte stor arr de råka bli såhär. Min partner är över 9år äldre. Fast jobb med bra inkomst. Stabilt liv och husägare och ett barn sen tidigare.
Jag ville helst inte ha barn förenat om några år då vi bara varit tillsammans 1år och 7mån.
Men nu är det som det är. Jag har sagt mina käbnslor till han. Jag har försökt säga att jag har ångest och mår jätte dåligt över detta då jag tidigare gått missfall och än idag sitter det gått i mig.. :/
Men han pratar inte ens om det. Jag vet inte hur jag ska klara av det. Jag vill inte göra något MIT hans vilja heller men hur ska jag kunna bli människa efter igen. Jag vill inte lämna han för att skaffa ett barn han inte vill. Visst jag tror aldrig han skulle be mig dra för vilket val jag än gjorde. Men han skulle bli besviken.
På onsdag ska jag höra vlu för att se hur långt gången jag är. Vi misstänker V6+3 idag. Så långt är jag inte.
Men idag kom illamåendet. Jag koppla de först inte till att jag var gravid då jag försöker trycka undan de så fick för mig att jag blivit magsjuk. Men kom på efter en stund du är gravid de kan vara det. Men är inte de tidigt att må illa nu?
Hur ska jag genom gå detta. Hur ska jag våga hur ska jag överleva efter?
Är det bara jag som suttit i denna situation?
Jag ber om er stöttning från båda håll. Skulle ni behållt Trotts pappan känner annorlunda. Min mamma och pappa säger att jag verkligen ska tänka över valet. Det samma med mina vänner. Men pappan då han är ju också en del??
Undanbedes hatiska kommentarer!
Mvh en deprimerad gravid för abort