Sova ihop

Förlåt, men det här var lite roligt. Du har alldeles rätt, förstås.

Klart att vi ska lösa det innan vi flyttar ihop! Jag ville bara bolla lite här med vad som är rimligt. 

Vi får plats i sängen två vuxna och ett barn. Två vuxna och två barn funkar, men blir trångt. Jag och mitt barn tycker om att sova nära, och för oss är det inget problem, min kille och hans barn tycker om att sova ifred, med mycket luft. För dem är två vuxna och ett barn absoluta max. Min kille vill dock inte att jag stannar kvar när dottern kommer, för att hon inte ska behöva dela säng med mig.

Det får inte plats större sängar i barnens rum om de ska ha någon yta kvar att leka på. Tyvärr.

Jag är absolut för samsovning. Min sjuåring kommer fortfarande ibland, och sover ibland i min säng med mig hela natten, när det bara är hon och jag. 

Jag vet plötsligt inte riktigt vad jag tycker att problemet är. Klart att jag kan dela med mitt barn. Jag är nog bara lite trött på att tvingas byta sovplats varje natt när vi träffas med barnen, att aldrig få sova en hel natt. Hade det handlat om att sexåringen kom upp själv och bara kröp ner hos pappa hade det inte stört mig över huvud taget. Det är väl det att det skaver lite att det känns som att jag på något vis får låna hennes plats lite på nåder när hon själv inte använder den, men när hon vill ha den ska jag flytta mig.

Vill han inte. Han har sin plats och den är hans. De är båda två dåliga på att förändra vanor, och blotta tanken på att hon skulle ligga på andra sidan om honom fick båda två att i det närmaste hyperventilera.