Någon som gått igenom en boendetvist?

Min sambo var tvungen att stämma sitt ex på boendet som en sista utväg för att överhuvudtaget få träffa sitt barn. Stämningen lämnades in i mars, och rättegången var häromdagen.

Det har varit en lång och jobbig process, och jag rekommenderar att man tar det som en absolut sista utväg. För oss fanns inget alternativ, då vi hade förvägrats att träffa barnet i två månader (barnet som egentligen bodde heltid hos oss). Mamman höll hen borta från oss helt enkelt, oavsett hur mycket vi försökte samarbeta.

Det absolut viktigaste är att skaffa ett ombud! Ni vill inte gå igenom det här själva.. Vi har inte fått räkningen än, men har rätt till rättsskydd. Det innebär att vi kommer betala en viss procentsats av slutsumman. Vi har fått veta att det kan hamna runt 10-15 000. Har man haft hemförsäkring mer än 2 år kan den täcka rättegångskostnaderna.

Den som har mått sämst i det här är förmodligen barnet, som under snart ett års tid inte har fått några säkra besked om i vilken stad hen kommer bo i, och vilken skola hen kommer gå i. Det märks att hen mår mycket dåligt, tyvärr..

Mitt bonusbarn hamnade också i den där sitsen, att mamma använde hen som slagträ i debatten.. När vi hämtade hen från mamma fick vi höra att det var vårt fel att mamma var ledsen, och att hen kommer inte få träffa mamma mer om hen bor hos oss.

Men under själva boendeutredningen som soc gjorde så framgår det i samtalet med barnet att hen hellre bor hos oss och bara "hälsar på" hos mamma.

Sen har ju mamman passat på att skicka in polis- och soc-anmälningar på min sambo för att försöka få något underlag till att han skulle vara en dålig pappa Det är sånt man får vara beredd på, smutskastning för att få sig själv att framstå som den bättre föräldern.