IVF på gång i vinter, fler som är i samma läge?

Jag har testat båda, första två gångerna körde vi det korta protokollet å sen sista gången testade vi det långa protokollet. Får se vad det blir den här gången, eftersom jag blev gravid den sista gången så tänker jag mig det långA men får se vad dom säger på måndag. :)

När kör ni igång? Vilket protokoll blir det för er?

Så slog "glada gubben på Stickan" om från blinkande till fast gubbe i morse, så nu blir det tredje och troligtvis sista inseminationen idag! Trodde inte det skulle hinnas med någon denna månad eftersom kliniken som vi går till har stängt på helgerna.

Det blir sista chansen nu innan ivf drar igång, så håll alla tummar och tår för att det plötsligt lyckas denna gång! Har inte så stora förhoppningar, känns mer som en bonuschans innan den riktiga behandlingen drar igång. Men chansen finns ju i teorin i alla fall.

See you on the other side of insemineringen!

Haha, ja jag håller verkligen med om det. Borde finnas en genväg in hit för såna som oss. Lite som idag när vi var på akademiska på reproduktionsenheten och vi var tvungna att åka samma hiss som de som ska till förlossning eller återbesök för nyfödda... Genväg hade varit skönt där också, hehe. Jag och min kille bara "jaha då kliver vi av här på våning fem då för oss ofröbara, så kan ni ju andra fortsätta till de andra planen och gå vidare med era liv och era barn.."..


Ok, det här blir riktigt långt inlägg nu om vårt möte på kliniken, så vill ni ha kortversionen kan ni bara läsa det fetstilta;)

Jaja, tänkte beskriva mötet lite så har ni mer koll på var vi ligger i processen nu, och hur mötet kan gå till. Vi fick svara på massa frågor (de flesta har vi redan gått igenom under utredningen) och så gick läkaren igenom alla våra provsvar. Sen var det dags för ultraljud på mig, (samma som under utredningen det också) där han kollade äggstockarna och livmoderns slemhinna osv. Som på alla våra andra undersökningar såg allt bra ut. Jag vet att jag inte ska klaga, det hade varit hemskt om de hittade nåt allvarligt fel men börjar liksom ändå bli trött på kommentaren "det ser jättefint ut här" ("vafan går det inte för då jävla doktor?!?!" vill jag bara svara..inte deras fel jag vet, men skulle va skönt att ha nån att vara arg på ibland).

Efter undersökning, fick jag en behandlingsplan med medicinering och preliminärt startdatum och prel. vecka för äggplock. Sedan gick han igenom hela proceduren, och vad man kan förvänta sig för resultat. Jag vet inte varför, men jag fick liksom panik av den där lilla broschyren om alla hormonsprutor, livmoderbilder etc. Det känns som att jag ska spruta i mig en massa konstigheter, gå igenom förbannad smärta, sedan fruktansvärd oro, och resultatet blir kanske absolut ingenting. Jag kanske står där om tre behandlingar i samma (fast mycket sämre) läge än jag är nu. Och paniken slutade i tårar inne hos doktorn. Han sa att det finns ju inga garantier men att jag måste försöka fokusera på de där 75% som lyckas och inte de 25% som inte gör det. Jag tycker det är svårt, jag ser bara tårar och misslyckande framför mig och ingen ullig gullig liten bebis... tyvärr.. Jag vänder mig till er alla nu, hur gör ni för att hålla modet uppe, när barnlösheten känns så hopplös och tärande ibland? Jag är verkligen superdålig på att se det här med positiva ögon, och målar istället allt i svart vad gäller chanserna, så behöver tips!!

Hursomhelst, efter läkarbesöket som tog ca 45 min sammanlagt fick vi komma in till sköterskan. Hon var väldigt snäll och gick igenom hela alltet en gång till, och sen fick jag prova det som jag bävat för, ta spruta på mig själv! Och som så många sagt innan mig, det var verkligen inte speciellt farligt allt. I själva verket känns det som det kommer vara det typ allra minst jobbiga i behandlingen. 

Och till sist, datumen: Nästan säkert kommer min mens torsdag eller fredag nästa vecka. Därefter ska jag ringa kliniken och få klart för sprutstart som blir mensdag ett eller två dvs nånstans mellan 18-20 november. Därefter ska jag spruta mig enl. korta protokollet och sedan ÄP preliminärt vecka 48!

Alltså är det klara färdiga gå nästa vecka, vilket ju är sjukt spännande ändå! 

Visst var det någon annan här inne som också har planerat äggplock till början av december? Är många namn i tråden så lite svårt att ha koll på vem som ligger i vilken fas:)?

Hej brudar.
Hur har ni det i julstöket?

Vad härligt. =) Har ni fått datum?
Ja det är så mysigt med lite julpynt och julmusik så jag tänker lite mindre på det andra. Men jag är i klimakteriet nu så ibland blir jag nere och ledsen. Och dessa värmevallningar. 

Så hormonsprutorna tar man ca 1-1,5 vecka? Tar man dem varje dag?
Nej det är sådär, men skönt att vara igång som sagt. Jag fick hem ett brev i mitten av nov från kliniken i Malmö att det skulle ta ca 3 månader. Min läkare trodde 3 månader från okt så det blir ett glapp i nedregleringen och hormonerna, vet inte hur de tänkt göra där. Kanske en månad klimakterie till.
Så mysigt med pyntet. =) 
Är det hormonsprutorna du blir sån av? Oj gör man två kontroller också under den tiden? Spännande att det snart är dags. =) Ska tänka på dig nästa vecka och hoppas allt går bra. Så spännande att det snart är dags. =) Snart dags för hormonsprutor då? 

Hej

Jag hoppar gärna in här. Jag är 37, bor i gbg och har en tarmsjukdom som gör att jag har svårt att bli gravid på naturlig väg. Vi har inte skyddat oss på över 4 år. Eller jo. Ett år fick jag inte bli gravid pga allvarlig bukoperation.

Nästa torsdag ska vi till sahlgrenska på första IVF-besöket. Så spännande att det drar igång! Men samtidigt är jag så sjukt rädd... Om det här inte lyckas så är det kört... Nu är vi framme vid det sista hamlstrået och det skrämmer skiten ur mig. Vill bara vara glad, men rädslan tar över. Just nu hatar jag så mycket att en del får barn så lätt. Jag vill också ligga och sen plussa! Inte behöva en extern bebisfabrik.

Ser att fler av er är där vi är i processen. Det är skönt att läsa er väg.

Men vet ni- jag antar att det beslutas om vi ska göra långa el korta protokollet nästa vecka, men hur snabbt drar allt igång sen?

Sorry att första inlägget blev lite neggo :)

Välkommen. =) Man får vara precis hur posititv eller negativ man vill. =) Ibland måste man skriva av sig alla tankar man har. Så skriv precis vad du vill.

Som er andra har jag också börjat tänka i de banorna att tänk om det inte funkar. Tänk om inget av försöken funkar. Eller tänk om det fäster men släpper igen. I början var jag jättepositiv. Samtidigt är jag spänd inför detta, vilken resa vi gör.

Jag fick mitt besked att jag inte kan få barn i mitten av september. Sen började jag med nedregleringen i slutet av oktober så jag tycker det gick ganska snabbt att komma igång. Jag kör långa protokollet.

Man är ju givetvis jätteglad för andras skull när de får barn, men man blir ju ledsen att man själv inte blir gravid. Det är jobbiga tankar det där. Och helt plötsligt ser man gravida kvinnor och bebisar precis överallt. Det kryllar om dem på facebook.

Tokfia84, trycker man bara in hormonsprutorna rakt in i magen?