Jag har väl rätt att kräva planering i mitt eget liv?

Låter man en unge i den åldern styra och ställa så lär man få många jobbiga år framför sig.
Det handlar om en tonåring, inte ett förskolebarn!

Och om barnet känner sig straffad för att pappan ( i det här fallet) inte släpper allt vad han har för händerna och umgås på det sättet som bara barnet vill, då finns det nog redan en del problem att ta tag i.

Jag anser att det är väldigt viktigt att barn och föräldrar får möjlighet att umgås på egen hand, men inte alltid och inte på bekostnad av andra.

Hade det varit hemma hos oss, då hade städningen pågått även om sambons barn kommit över. Eventuella roliga aktiviteter hade fått vänta tills det man hade påbörjat avslutas.

Det blir som viskleken. En börjar med att skumläsa, tror att det står han, alternativt tar för givet att det är en han. En annan ser att tidigare skribent skrivit han/son/grabb och tar för givet att det tidigare kommit fram att det är en kille det handlar om osv osv.