Läxor..

Märker man att barnet alltid fixar läxan utan problem hade jag inte propsat på att behöva sitta dagligen med saker som bara skapar frustration.
Däremot hade jag gärna använt tiden till att göra annat.
Min son har tex. alltid varit framåt i matte men inte varit särskilt utmanad av lärarna i skolan (därav bytte vi nyss skola) så vi köpte helt enkelt hem ett parallell-material avsett för årskursen där han övade i princip samma sak, men kanske på ett lite annorlunda sätt än vad de gjort i skolan.
Samma sak med svenska, där köpte vi hem några rättstavningsböcker, skrivstilsböcker och lite sånt som vi kunde jobba med så att vi "gjorde läxor" och fick in rutinen på det men utan att det blev tjat och tjafs.

Nu går han i fyran och har två-tre läxor varje vecka och det är INTE sånt som han redan kan till 100%. Så jag är väldigt glad att vi ändå försökte få till en läxläsningsrutin för nu behövs det verkligen.

En annan sak är att få barn att börja förstå att skolan är viktig, att man kan behöva ta av sin fritid att göra skolarbete och såna saker.
Kanske inte när barnet går i F-klass eller i ettan. Men även där har det varit värdefullt för vår pojke att ha rutinen att läxorna gör man först. Sen är det "fri lek".
Hur pigg är man på matteläxa om man kommit hem, lekt med kompisar, varit på fotboll och ska sätta sig vid 19-19:30? Det vet man ju själv, det blir sällan bra.
Men han förstår nu att vissa dagar finns inte så mycket tid till annat utan det kanske är läxläsning i en halvtimme, mat, fotbollsträning och sen duscha och gå och sova. Att vi alla har lika mycket tid till förfogande och att de är ett stort ansvar vartefter man blir äldre att fundera på vad man gör av sin tid.