Måste flytta - blir "bara" umgängesförälder?
Jag tycker att det är för långt för barnen att ha två mils skolväg. Jag vill helst att exet och jag skaffar varsin bostad i närheten av varandra, men han vill ju inte flytta. Om barnen ska ha två mils skolväg är det ju bättre om de bor hos honom permanent och jag bara träffar barnen på helger och lov. Denna lösning betyder alltså att de har mindre tillgång till sin mamma än om exet kompromissat och medverkat till att vi kan bo bredvid varandra.
Räknas hans vägran att flytta som "samarbetssvårigheter" eller är det helt ok att göra så i lagens mening?