Måste flytta - blir "bara" umgängesförälder?

Vi kan inte komma överens. Han vill också vara boendeförälder. Om han vill vara det och kan ha kvar lägenheten som gör att barnen kan gå kvar i sin förskola och skola - då räknas det väl som barnens bästa om de bor hos honom? Men jag flyttar för att jag är tvungen - det finns helt enkelt inga andra möjligheter för mig att få bostad.

Nyfikna72 skrev 2016-09-14 08:27:16 följande:

Vårdnaden har väl inget att göra med var barnen bor? Om de är skrivna på adressen de bor på idag så kommer de vara skrivna där sen också. Dvs allt som har med barnen att göra kommer att postas dit, men vårdnaden är ju fortfarande gemensam. Vill man få hem info från skolan dubbelt upp så får man göra upp det med skolan.

Jag skriver om boende och umgänge - inte vårdnad.

Jag tycker att det är för långt för barnen att ha två mils skolväg. Jag vill helst att exet och jag skaffar varsin bostad i närheten av varandra, men han vill ju inte flytta. Om barnen ska ha två mils skolväg är det ju bättre om de bor hos honom permanent och jag bara träffar barnen på helger och lov. Denna lösning betyder alltså att de har mindre tillgång till sin mamma än om exet kompromissat och medverkat till att vi kan bo bredvid varandra.

Räknas hans vägran att flytta som "samarbetssvårigheter" eller är det helt ok att göra så i lagens mening?

Nyfikna72 skrev 2016-09-14 08:38:12 följande:

Jo du tar själv upp vårdnaden i sig i trådstarten

Ville bara berätta att vi HAR delad vårdnad, för om vi inte hade det gjorde ju den som hade vårdnaden som den ville, och då var min fråga onödig.

Men snälla läs vad jag skriver: Jag får inte ta över kontraktet för att jag har för låg inkomst. Så jag kan inte ta över lägenheten och byta den sedan.

Jag skulle gärna bo kvar om jag hade råd, och då skulle det ses som "något positivt".

Är lagen såhär när det gäller den ekonomiskt svagare parten i ett föräldraskap? Jag kan försörja mig och mina barn men inte i den bostaden.

]Nyfikna72 skrev 2016-09-14 08:53:12 följande:[/quote-nick]

Ja det är nog iallafall extremt ovanligt att ha enskild värdnad om man är sambo med pappan så det var ju egentligen ganska irrelevant. Det är iallafall mycket man inte vill i samband med separationer men man får nog göra det bästa av situtionen ändå. Det enklaste är nog att du accepterar att barnen är skrivna hos pappan och att de får två mil till skolan. Det finns dom som har ännu längre till skola. Han kommer ju som sagt inte få nå fördelar rent juridiskt så länge ni är eniga om halva tiden var. Skulle det däremot bli så att de i slutändan bor mer hos pappan så kan det bli ett sämre utgångsläge vid oenighet.

Än en gång: läs vad jag skriver. Det handlar om en separationsprocess och då är det relevant att veta att vårdnaden är och kommer att bli gemensam. Om du tycker att min ganska korta och därför läsvänliga trådstart innehåller självklara och irrelevanta fakta, så hoppa över dem då!

]gurkfia skrev 2016-09-14 09:01:03 följande:[/quote-nick] Ja. En könsneutral föräldralagstiftning diskriminerar kvinnor indirekt eftersom kvinnor allmänt har svagare ekonomisk status än män

Tack Gurkfia, jag misstänkte att det var så!

Inte min mening att vara otrevlig. Jag skrev i trådstart att jag inte kan få lägenheten och tyckte därför att det var jobbigt att få förslag som utgick från att jag hade lägenheten.

Kjell2 skrev 2016-09-14 09:04:43 följande: Om han kan bo kvar och vill ha boendet kommer han med stor sanolikhet få det samt i alla fall hälften av umgänget vid en tvist.

Lite beroende på hur det skulle funka med transporter till och från skola/dagis kan du få upp till hälften av umgänget.

Generellt brukar det anses bra om barn kan bo kvar och fortsätta i samma skola/dagis vid en vårdnadstvist. Att du har dålig ekonomi påverkar inte överdrivet mycket.

Inte är min ekonomi "dålig" för att jag inte kan betala just den här bostaden... Den är normal till bra.

Du verkar insatt i detta, Kjell2: Hur blir det om jag flyttar och exet har boendet mer än 50% under en begränsad tid tills bodelningen är klar och jag har fått ekonomisk möjlighet att skaffa en närmare bostad? Ungefär 6-8 månader. Jag kan nämligen inte få tillgång till våra gemensamma ekonomiska tillgångar innan bodelningen är klar och det är därför jag har svårt att ordna en närmare bostad. Kommer jag i sämre läge som boendeförälder (eller umgängesförälder med minst 50%) om jag "tar en paus" från att ha barnen boende hos mig några månader tills jag löst min bostadssituation?

Jag tycker att det är tufft för barnen att ha så lång skolväg. Av den anledningen skulle jag i så fall "ta en paus" och låta dem bo mer hos pappan. Men är detta något som ligger mig i fatet sen, när jag skaffat en bostad som bättre passar barnens skolväg? Känns som "moment 22"...

Vad är det du vill uppnå och varför?

Om du under en begränsad period har ett mindre umgänge pga att du t ex bor långt borta och sen flyttar närmare så att barnen kan bo hos dig och gå kvar på samma skola/dagis ska det inte vara omöjligt att få ett 50/50 umgänge.

------

Vad bra! Skönt att höra att man kan utöka umgänget senare. Jag vill bara uppnå en fair skilsmässa där barnen har tillgång till båda föräldrarna och en vettig logistik när det gäller skoldagar och kompisar! <3