• Kroa

    Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

    frkvilljunu skrev 2016-10-25 10:14:44 följande:
    Funderar mycket på förlossningen och smärta och längd med. Kan inte alls bestämma mig angående smärtlindring heller men det beslutet får nog ske där och då.

    Sammandragningar som känns mycket mer nu och några gånger ett par riktiga förvärkar men börjar ställa in mig på att va gravid FÖR EVIGT. Tror jag kommer ha svårt att fatta när det verkligen är på gång..
    Ja, jag vill ju föda utan epidural men när man väl är där vet man ju inte ändå.
    Jag känner detsamma faktiskt. Vid varje känning jag får nu pratar jag bort den och skyller på att det beror på något helt annat och att allt är falskt alarm. Får hålla tummarna för att det gör ont som fanken när det väl sätter igång så man verkligen fattar!
  • Kroa
    ems86 skrev 2016-10-25 11:13:57 följande:

    Varför känner du att du vill föda utan eda? Jag hann inte med någon smärtlindring alls sist och känner mig fullständigt lost kring hur jag ska tänka. Hjälp :)


    Jag födde med epidural förra fl, även fast jag egentligen ville föda utan men orkade inte mer. Då ville jag föda utan för att jag hört att det var lättare utan. Att man känner av krystvärkarna osv mer och man får det lättare att föda barnet istället för att riskera att inte känna något och få problem att veta när man ska krysta osv.

    Dock blev det ju med epidural ändå och den tog bort väldigt mycket smärta under värkarna, vilket iofs var skönt. Svårt att veta om det var en svårare förlossning, har ju inget att jämföra med än ;) men efteråt fick jag problem med urinblåsan. Epiduralen tog bort såpass mycket känsel för mig att jag inte kände av när jag behövde kissa och jag kunde inte kissa själv förrän dagen efter. De fick tömma mig sammanlagt 3 gånger efter förlossningen med hjälp av kateter (vilket var mindre skönt eftersom jag redan hade ganska ont i underlivet kan man säga, haha) så den biten vill jag gärna slippa igen!
  • Kroa
    ems86 skrev 2016-10-25 11:47:31 följande:

    Ah okej då förstår jag! Det där är så svårt!! Upplevelserna är ju så individuella. Är öppen för epidural denna gång. Ingen smärtlindring alls var inte för mig.. hehe..


    Jag vet ju inte hur det känns utan så jag kanske ångrar mig, sen vet man ju aldrig vad man väl vill när man tillslut är där. Om man någonsin kommer dit känns det som nu ;)

    Åh, jobbigt med alla sjukdomar förresten! Dottern har också vart sjuk men är äntligen frisk. Hon fick först öroninflammation med nässelutslag osv, fick tillslut pencillin i några dagar. Var frisk i några dagar och sen kom öroninflammationen tillbaka, fick en längre kur med pencillin och hade besvär under mer än halva kuren. När väl öroninflammationen släppt fick hon en superförkylning istället så hon var sjuk nästan konstant i en månad.. :( nu har hon faktiskt vart frisk i en hel vecka iaf, peppar peppar!!
  • Kroa

    Igår hade jag och sambon sex igen. Har inte haft det på sen förra gången (haha logiskt..!) då jag fick förvärkar efteråt och vi la sexet på hyllan eftersom det var för tidigt. Men igår var sambon lite sugen och eftersom vi nu faktiskt kommit in i det magiska v. 37+ så vi körde igen, och så mycket hemska förvärkar har jag aldrig haft.. Värkarna gjorde jätteont, kanske inte så att jag ville gråta direkt, men ändå så jag fick andas mig igen dom liksom. De kom oregelbundet, men ganska tätt. Sambon försökte övertala mig att åka in till förlossningen för att kolla, men jag ville vänta tills det blev värre - vilket det aldrig blev efter 6 timmar tills jag tillslut lyckades somna.. 
    Delar av slemproppen lossnade flera gånger igår, dock aldrig med något blod. Idag är det så mycket slemmiga flytningar (eller slempropp) att jag måste ha trosskydd och får torka mig flera gånger efter ett toabesök. 
    Tarmarna har väl blivit retade efter alla sammandragningar så jag får springa på toa med magknip och diarréanfall. Förvärkarna gör däremot inte alls ont, även om jag får några sammandragningar då och då. 

    Detta hade ju vart kul om jag faktiskt trodde på att det var på gång nu, men jag tror mer det är ett falskt alarm på grund av sexet - att det orsakade falska förvärkar. Nu kommer jag absolut inte vilja ha mer sex under graviditeten iallafall.. 

  • Kroa
    Elisa77 skrev 2016-10-28 10:55:20 följande:
    Men du, det behöver ju inte vara falskt alarm! Sexet kan ju ha satt igång det hela på riktigt! Jag är superorolig för sexandet själv (fick också ett väldigt obehag sist) och får vänta en vecka tills jag kommer in i vecka 37. Men sex lockar inte så värst just nu. Jag känner mig väldigt oattraktiv sexuellet, mitt kön är jättesvullet och jag kommer ju inte i närheten av att ansa något könshår och fräscha till, efter månader av förstoppning trivs hemorrojderna och för att inte tala om vita tjocka "gravidflytningar"... Urk.
    Känner mig väldigt skeptisk till att det är något som startat på riktigt, känns mer som om det är samma sak som förra gången bara att det gör ondare nu för att jag är längre gången; eller något sånt. Iofs är jag väldigt negativ och deppig över hela graviditeten övh taget nu, så fruktansvärt trött på det härfaktiskt. Helt säker på att han kommer stanna där inne så länge han bara kan! 
    Just nu känner jag ingenting direkt. Fogarna gör lite ont bara, får några sammandragningar ibland och mina flytningar är samma som tidigare igen. 
    haha, jag hade hellre haft tjocka gravidflytningar faktiskt, de senaste veckorna har jag haft jättevattniga flytningar. Ibland undrar jag tillochmed om jag kissar på mig när det rinner till och när jag torkar mig känns det som om jag aldrig blir torr. 

    Jag förstår vad du menar. Jag är också svullen och känner mig fruktansvärt osexig, men det gick ändå! 
    Jag försöker att raka mig imellanåt - jag ser ju absolut ingenting så vem vet hur jag ser ut där nere egentligen - jag bara chansar hejvilt och försöker känna med handen försiktigt vart jag ska raka. Men det är inte för att känna mig sexig eller för sambons skull, utan för att jag minns hur det var efter förra förlossningen - jag var orakad och hade så grymt mycket avslag efteråt att det var omöjligt för mig att ens försöka raka mig, och jag fick duscha av mig flera gånger om dagen för att blodet torkade hela tiden i håret så det gjorde bara ont och var skitjobbigtt!
    Så för den skullen försöker jag hålla mig någorlunda ansad där nere för den dagen förlossningen börjar så det inte blir samma sak igen, och håller tummarna för mindre avslag! 
  • Kroa

    Åååååh vad jag vill få ut det här barnet nuuuuu! Jag är så trött på att ha ont hela tiden, jag vill bara kunna få vara lite människa igen och få träffa vår lilla ninja!

    Vad tror ni? Finns det något knep som kan få fart på det hela? Ja, förutom sex då ;)

    Han kommer ju när han kommer ändå, men man kan ju alltid hoppas att något kanske kan hjälpa!

  • Kroa
    ems86 skrev 2016-10-29 13:51:46 följande:

    I feel you! Shit va trött man är på detta nu!! Alltså jag är rädd för att det inte finns något att göra... tror du de skulle kunna ge dig en hinnsvepning? Tycker du haft en så pass kämpig graviditet att det borde vara legitimt..

    Du.. de här rinniga flytningarna du skrev om. Jag har precis samma. Får byta trosor flera gånger om dagen om jag inte har trosskydd. Ibland känns det garanterat som det är vatten som rinner, precis som sist. Hur känner du att du är så säker på att det inte är vatten..?

    Jag känner mig högst osäker på alla känslor nu. Kom ju aldrig såhär långt sist. Känns som hennes huvud är påväg ut stundtals. Som en fixering gånger 20 typ. Är det huvudet som sjunker ytterligare kanske? Nåväl.. lär bli varse om hon helt plötsligt trillar ut..


    Hinnsvepning funkade förra gången, eller om det bara var slumpen kanske, men värkarna startade dagen efter och jag födde två dagar efter hinnsvepningen. Pratade med en på Mvc och frågade om det förra veckan men hon sa att jag fick vänta på nästa möte för de hade inga tidigare tider och nästa möte är på fredag så får hålla tummarna att min bm vill ge mig en då! :)

    Jag hade nog vart orolig om det hade runnit oftare, eller vad man säger, sen har jag haft de här flytningarna läääänge nu och var ju på fl i v 35 där fostervattnet såg normalt ut så jag tänker att det borde ha märkts någon skillnad på ul om de vart vattnet som läckt! Men väldigt svårt att avgöra tycker jag. Förra förlossningen fick de spräcka hinnorna under fl så jag har ingen alls erfarenhet av vattnet! Men är du orolig så tycker jag du ska ringa in till förlossning och kolla, better safe than sorry :)

    Så känner jag med! Och ibland trycker han på nerver eller något där nere så det bara sticker och trycker något fruktansvärt, nästan så man vill ta av sig byxorna för att se om något sticker ut liksom haha. Men du har så rätt så, vi märker ju snart om de vill trilla ut!
  • Kroa
    Rosen1990 skrev 2016-10-30 18:37:29 följande:

    Hej tjejer. Jag har tid för vändningsförsök imorgon, men nu är de så att jag vill verkligen inte göra det. Jag har 2 av mina närmsta vänner som förlorat sina barn inom loppet av 4 veckor, ena upptäckte dom de på ultraljudet v20 och jag var med henne och den andra åkte in med värkar i fredags när hon hade bf men hennes flicka hade gått bort. Jag mår så psykiskt dåligt nu pga detta att jag vågar inte göra ngt som kan utsätta min bebis för obehag eller komplikationer men är så rädd att dom kommer köra över mig i morgon och övertala mig. Han sitter i säte och har gjort detta sen v27 och är i v 37 nu. Jag anser att han sitter som han gör av en anledning och han trivs så och mår bra, varför klydda och försöka ändra på honom då. Jag vill ha mitt snitt och inget annat. Förlåt om jag skrämmer upp någon nu men måste få kräka av mig. en annan fråga, jag hade sex igår och började blöda lite, kommer bara precis lite rosa när jag torkar mig och ytterst lite på trosskyddet. Är detta normalt?


    Förstår att du blir orolig, men du behöver ju inte göra vändningsförsöket heller. Prata med din bm om hur du känner, det ska ju inte alls vara obligatoriskt att göra vändingsförsök vad jag förstått!

    Ang. blödningen så kan det ju bero på att någon slemhinna brustit eller vad som, de är ju mycket skörare nu under graviditeten men det kan också vara ett tecken på att förlossningen startat. Det är normalt med en blödning innan, men brukar oftast betyda att det är på g. Däremot är det inte säkert att det sker snart; kan fortfarande dröja. MEN eftersom han ligger i säte skulle jag råda dig till att åka in på förlossningen för en undersökning, bara för att dubbelkolla så det inte startat eller så eftersom det kan vara bra att slippa ett akutsnitt om det faktiskt är på g. Lycka till, håller tummarna för dig!
  • Kroa

    i lördagsnatt fick jag jätteont i ländryggen. Jag har ju foglossning så jag är van vid lite ont, men det här känns inte som foglossningen och det gör mycket ondare än det brukar. I vanliga fall brukar det lindras om jag ligger ner i olika positioner, använder värme eller massage, kännas bättre i perioder och framförallt bli bättre efter att jag tagit citodon. Det här gör bara ont, ont och ont helaaaa tiden och smärtan blir bara värre.

    Sammandragningar och förvärkar har jag varje dag då och då, men inget som gör jätteont eller som ändrats så mycket.

    Pratade med Mvc men deras läkare var ledig denna veckan, och de hade ju ingen tid innan fredag heller. Hon visste inte heller vad smärtan berodde på och kunde inte hjälpa mig. Så jag ringde faktiskt förlossningen och frågade. Jag sa att jag ville veta om det kan bero på att förlossningen startat eftersom jag isåfall behöver trappa ner på citodonen, samt att jag ville veta vad jag kunde göra för att lindra det, men hon sa bara "det är säkert bara foglossningen som spökar. Hör av dig när du har mer regelbundna sammandragningar istället."

    Så nu sitter jag här och har jätteont, och vet inte vad jag ska göra åt det eller ens om jag ska fortsätta äta citodon som vanligt eller försöka trappa ner även om jag har ont.. :(

  • Kroa
    ems86 skrev 2016-10-31 09:58:46 följande:

    Usch neej va trist att de inte kan erbjuda dig en tid tidigare!! Kan du inte få komma in till förlossningen för koll? Säg att något rinner också! Jag var inne nu på morgonen för att kolla om det var vatten som rann och lite hur mina förvärkar funkar. Hade tul så de fixade en tid i samband med det. Helt stängd och inte vatten tydligen. Jävla sätt. Vill få igång detta nu!! Orimligt att ha såhär ont utan att något påverkas.. Känner du igen detta från tidigare?


    Vad skönt att ändå att vattnet inte sipprar, det är ju ett orosmoment, samtidigt som jag förstår att det är väldigt oskönt att det fortfarande är helt stängt! Förstår vad du menar, känns sjukt jobbigt att ha ont "i onödan" liksom!!

    Jag minns att jag hade ont i ryggen dagarna innan förra förlossningen, men jag minns inte hur det var så det hjälper inte heller tyvärr. Kommer inte alls ihåg om vart jag hade ont, hur ont jag hade eller hur det kändes.. men de ville inte ens ha in mig på kontroll för de sa att det var foglossning och att jag inte ska ha konstant ont om det är på g, utan det måste komma "i värkar" om förlossningen ska starta. Måste antagligen hitta på något för att få komma in.. känns kasst!!
  • Kroa
    ems86 skrev 2016-10-31 10:58:05 följande:

    Men om du ringer in och säger att du har ont och förvärkar och att något rinner sedan någon vecka tillbaka måste de ju ta in dig? De kan ju omöjligt avgöra om det är vatten eller flytningar via telefon. Och helt ärligt kan ju du inte heller veta hundra? Du behöver ju således inte känna att du hittar på något. Klart du ska bli uppkollad!


    Jag ringde in igen, och denna gången pratade hon med en läkare för att kolla vad han tyckte. Men fick ändå till svar att jag skulle avvakta efter regelbundna sammandragningar. Jag frågade om jag kunde ta citodon och hon sa att de går ur kroppen så fort så jag skulle bara hoppa över nästa dos om jag fick regelbundna sammandragningar och ta alvedon då istället..

    sambon är hemma och tar hand om mig idag, så nu får vi fanken hoppas att de drar igång så jag får bebis snart!!
  • Kroa

    Alltså, bara 6 dagar kvar!! Galet vad avundsjuk jag är - jag tror min sparvel kommer stanna i magen förevigt!

    Hoppas ni kryar på er, båda två! :) de kan ju inte va kasst jämt kan man tycka så de borde vara bättre för er snart hoppas jag! :)

    Jag har nu antagligen listat ut att min smärta kommer från foglossningen. Det har blivit värre och värre för varje dag, och idag har jag haft så fruktansvärt ont att jag inte ens kan beskriva det.. samtidigt som jag haft något hemskt tryck nedåt, som om bebisen trillar ur, som gjort svinont - och det då i en kombo med foglossning i både ländryggen, runt till blygdbenet och ner i ljumskarna. Det gör ont heeeela tiden och jag har nästan velat gråta för varje steg jag ska ta. Sambon fick faktiskt stanna hemma från hans jobb idag för att hjälpa mig med dottern som jag skulle vart hemma ensam med idag hela eftermiddagen och kvällen egentligen. Förvisso att jag haft ont tidigare, men idag har jag inte ens kunnat sätta mig upp på egen hand om jag legat ner i soffan utan sambons hjälp.

    Vet inte vad jag gör om det fortsätter såhär faktiskt. Möte med Mvc på fredag och hoppas på mycket hjälp från min bm denna gången! Håller alla tummar jag har för igångsättning på iaf BF om de inte skett innan dess!

    Så, nu har jag också gnällt av mig lite. Idag är ingen bra dag alls!

  • Kroa

    Varit på Mvc idag, allt såg bra ut. Tappen var väldigt mjuk och mogen, och enligt henne har jag öppnat mig minst 1 cm iaf, men svårt att säga exakt eftersom hon bara mätte själv utan ultraljud. Absolut inga problem att få in ett finger iaf.

    och så fick jag även en hinnsvepning: hon rörde runt ordentligt och sa att det borde minsann hända något nu. Det håller vi tummarna för!!

    Har inget hänt på måndag så ska jag få prata med förlossning om igångsättning istället. Lite bra känns det allt just nu!

  • Kroa
    Rosen1990 skrev 2016-11-04 14:49:45 följande:

    Varit inne på kk igår, har öppnat mig 2-3cm och tappen är jätte mjuk och är knappt 2cm. Men har inga värkar knappt sammandragningar så hoppas de sätter igång när som. Bm gjorde en hinnsvepning men än har det inte hänt något. Fick även en sovdos med mig hem och för första gången på jag vet inte hur länge fick jag sova en hel natt.


    Vad skönt ändå att få sova ordentligt! Det kan du ju få behöva om det drar igång snart :)

    Förra grav fick jag en hinnsvepning 39+0. Kände inget mer än lite lätt mensvärk under dagen. Vaknade dagen efter klockan 7 av värkar som hela dagen var oregelbundna. Födde på em 39+2. Kan ju varit en slump; men man kan ju alltid hoppas på att det vill funka denna gången! :)
  • Kroa

    Värkar som eskalerat, men som envisas med att stannas av... såklart!

    Men imorgon har jag tid hos spec-Mvc för att prata om igångsättning! Jösses, hur lägger man upp allt bra för att få den viljan igenom?!

  • Kroa

    Jag ligger inne på förlossningen nu, de har precis satt Igång mig så det dröjer nog inte länge hoppas jag!!

    Åkte in vid 9 och hon beviljade allt på en gång, utan problem!

  • Kroa

    Igår föddes vår lilla pojke, helt perfekt och underbar!

    Jag får berätta mer om allt senare, just nu är jag ännu helt slut och har lite svårt att slita ögonen från vår prins!!

  • Kroa

    Grattis till er andra som också fått bebis!! :) 

    Vi var inne på möte på spec-mvc klockan 9.00. Vi skulle prata om igångsättning och vi var själva ganska säkra på att vi skulle få åka hem igen med antingen ett nej eller få det beviljat på BF. När vi kom in sa läkaren "du har väldiga besvär med huvudvärk och så har jag förstått. Jag har läst din journal här så jag vill bara göra en undersökning om hur mogen och öppen du är så jag vet vilken metod vi ska använda oss av."
    Hon sa att tappen var väldigt mjuk och öppen 2 cm så hon sa "vi kör på en bardkateter så vänta i väntrummet lite så kommer en undersköterska och vägleder er om vad ni ska göra". Jag och sambon satt där som två fån och det enda jag fick ur mig var "vadå? nu?!", och så var allt igång! 

    De gjorde lite koller, CTG osv och vid 10.30 låg jag inne i ett rum på oförlösta BB med en ballong i livmodern som skulle töja ut tappen. De sa att de kunde ta allt från 10 minuter till 10 timmar, men jag fick räkna med att de kunde ta lång tid. I vanliga fall skulle de dra i ballongen med jämna mellanrum för att se om tappen var redo, men min tapp var tydligen för mjuk så jag skulle vara mer försiktig eftersom den annars kunde åka ut förtidigt så istället drog det bara i den två gånger under 6 timmar, och andra gången åkte den alltså ut och jag var då öppen 4 cm - det gick väldigt långsamt med andra ord. 


    Efter detta är minnet ganska suddigt när det gäller tider, men vid ca 16.30 tog de hål på hinnorna så fostervattnet gick och det tog inte många minuter efter det som värkarna kom igång på riktigt. Jag skulle ju försöka vara tapper och klara mig utan epidural så jag kämpade på med lustgasen, men när jag haft hemska värkar i en timme med knappt en minut mellan och vid en undersökning fick veta att jag bara öppnat mig en ynka cm så ångrade jag mig. Vilket barnmorskorna också tyckte var en bra idé eftersom min kropp var helt slut och jag var så trött redan då, och hemskt groggy av lustgasen. I vilan mellan värkarna satt jag bara och stirrade rakt fram, gäspade efter varje värk och berättade för min sambo hur duktig han var på att stötta mig och hur mycket jag älskade honom (haha jag är väldigt snäll som hög tydligen!) 

    Tillslut kom narkos-läkaren med epiduralen och även om det gjorde ont under värkarna så fick kroppen vila lite, men öppningsarbetet tog fortfarande väldigt lång tid. Jag fick ett värkstimulerande dropp när jag öppnat mig 6 cm, och när jag vid en ny koll bara öppnat mig till 7 cm när klockan var ca 22.00 höjde de droppet ännu mer och de bad mig ställa mig upp vid ett gåbord igen för att han skulle sjunka ner mer. Då gick det undan i raketfart och de dröjde inte lång tid innan jag fick krystvärkar under tiden jag stod där vid mitt bord. Jag andades i lustgasen och fick knappt fram ett ljud, lyckades skrika fram "ring!" så att sambon skulle ringa på klockan och in kommer en barnmorska som berättar att hon inte kan göra något åt smärtan utan jag får hålla ut. Varken hon eller sambon förstod att jag fått krystvärkar och jag fick inte fram ett ljud, så hon traskade ut igen och sa att hon skulle hämta en annan barnmorska. Några minuter senare kunde jag inte stå upp på mina ben längre och fick under en kort vila ur mig "jag har krystvärkar förfan" och sambon sprang i panik ut för att hämta en barnmorska. 
    In flyger tre stycken barnmorskor och alla hjälps åt för lyfta upp mig på sängen och tre krystvärkar senare var han ute. 

    Jag var väldigt borta av smärtan, men minns hur jag hörde hans första skrik och mina tårar övergick till glädjetårar. De la upp honom på mitt bröst, och jag grät av lycka samtidigt som min sambo höll hans huvud mot mitt och kysste mig på pannan. Han lyfte på filten och sa "titta älskling, vi har fått en son. Det är över nu, det är klart" och jag bara låg och tittade på den lilla människan som låg där, och all smärta som jag precis känt var som bortblåst. 
    Min förlossning var väldigt jobbig, men när jag tänker tillbaka på den tänker jag bara på det sistnämnda och lyckan. 

    Min dotter mötte mig i dörren när jag skulle hämta henne dagen efter och skrek "mormor, min lillebror är här!" och sedan sprang hon iväg och hämtade presenter som hon hade köpt till honom. Ett litet gosedjur och en liten liten bil, för det var ju till en liten bebis. Sedan fick hon hålla honom en stund i soffan, och hon var så själaglad. Pussade honom på pannan, strök honom över håret och sa bestämt "Han är min nu!". 
    Nu är sambon iväg för att hämta storasyster nummer två som verkar väldigt glad över att få träffa lillebror också. 
    Det är en sån lycka att jag inte vet vart jag ska ta vägen!


    Håll ut tjejer, snart är era också här! Jag önskar er all lycka till och kom ihåg att allt är så fruktansvärt mycket värt det!! 

  • Kroa

    Den sista tiden drack jag Hallonbladste, det sägs ju hjälpa till vid förlossningen då sd blir kraftigare samt att man får mindre avslag. Hur det påverkade förlossningen är ju svårt att säga, och jag kan ju inte säga att det absolut beror på teet men jag har fruktansvärt lite avslag! Förra gången blödde jag väldigt mycket i säkert två veckor och det tog mer än 3 månader innan jag slutat blöda helt. Denna gången blödde jag väldigt mycket första dagen, lite mindre andra dagen och de tre senaste dagarna har det bara vart lite. Inget färskt blod eller så heller utan mer som flytningar bara, lite som sista dagen under mensen. Jag kunde snabbt byta från de gigantiska "blöj"-bindorna till vanliga tunna bekväma bindor.

    Vet ju som sagt inte säkert att det beror på teet, men de kan ju vara värt att testa för er andra! :)

  • Kroa

    Här har jag inte hängt på ett tag, grattis till alla er andra som fått era små! :)

    Prinsen här är 6 veckor imorgon och är fortfarande en lugn, glad och mysig kille. Amningen går jättebra och han har gått upp 2 kg sen han föddes. Just nu har vi lite strul med hemska utslag som han fått. Var iväg på extra-koll hos BVC igår och ett läkarbesök är inbokat på torsdag. De trodde att det antingen var eksem eller mjölkproteinallergi (hoppas inte!!) så nu håller vi bara tummarna för att det går bra! Som tur är verkar han inte alltför påverkad av det, jag tror nog att det egentligen gör mer ont i mitt hjärta än vad det gör ont på honom..

    Hur går det för er andra? :)

Svar på tråden Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?