Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

Jo, hade nog vart mer orolig om de förvärkarna kom oftare men mitt bittra inre jag tänker "äh bara för att det är en sån jobbig gravidig kommer jag väl säkert gå över tiden till max!" så varje gång något händer tänker jag att det bara är kroppen som jävlas och känner att de får fanken bli lite värre innan jag ringer. Förhoppningsvis blir själva förlossningen lättare som du säger, ems86 :)

ems86; förstår rastlösheten! Gått hemma i 4 månader nu och hade jag kunnat så hade jag klättrat på väggarna! Vi flyttade in i vårt hus i början på året, och försöker renovera lite titt som tätt, men det finns alltid något att göra... och jag bara går runt och ser det och vill sätta igång, men samtidigt har jag absolut ingen energi eller kraft till det. Just nu har vi, som tur är, ingen större renovering på gång. Byter ut allt i pannrummet osv så jag är ganska värdelös där nere ändå, haha. Huset är ju i fint skick så, det är bara att det inte gjorts om sen typ 70-tal så vi har en del mindre fina tapeter och golv som vi ska byta ut så allt kan ju vänta, men samtidigt vill man ju hinna fixa så mycket som möjligt så fort som det går..

björckan; Jag håller med om det ems86 säger! Det är väldigt lätt hänt att det går ut över familjen när man är trött, även om man inte är gravid ju. Grubblandet hör väl till, det är svårt att ens kunna tänka sig hur det kommer vara efteråt. Jag själv är en sån som alltid förväntar mig det värsta medans sambon är motsatsen och bara tänker på hur bra allt kommer bli. Båda sätten är ju på gott och ont..
Däremot brukar vi prata ganska ofta och kunna komplettera varandra lite, tror det är ganska viktigt att försöka prata och hitta ett mellanting.
Jag och min sambo brukar sätta på lite musik och lägga oss i soffan när barnen somnat, och bara försöka prata om allt och inget. Ibland kan det vara en kvart, och ibland drar det iväg så vi kan prata i timmar. Men det hjälper oss väldigt mycket. Efteråt gör vi oftast något ihop, kolla på någon serie innan vi lägger oss är ganska standard här.
Försök att unna dig/er något särskilt. Det kan vara vad som helst. Grubbla lite, men kom ihåg att slappna av ibland också.

Min sambo kommer vara hemma 10 dagar, sen pratade om att han kanske ville vara hemma lite extra. han har lite semesterdagar kvar som han får ta ut då om han vill. Men vi får se hur det blir. Däremot kommer jag få hans föräldradagar så att jag kan vara hemma och han fortsätta jobba efteråt, och (när det är möjligt) kan jag hoppa in lite extra på mitt jobb några timmar här och där när sambon inte jobbar för att dryga ut kassan lite :) jag och chefen kommer jättebra överens och hon har sagt att jag bara ska hojta till om vilken dag jag vill jobba så ordnar hon det, så det är väl planen :)

Jag hoppas det blir bättre för er snart! Jag minns att jag mådde ganska bra efter förra förlossningen, men att tösen sov som en galning heeeela tiden så jag var så fruktansvärt rastlös, men kunde inte göra så mycket eftersom hon i princip satt fast i mitt bröst.

Vi får hålla våra tummar och tår för att det blir så enkelt som möjligt för oss!

Igår ringde jag Mvc eftersom min bm råkat lägga in två möten på samma dag istället för att ha någon nästa vecka också. När jag ändå pratade med en bm tänkte jag att jag lika gärna kunde fråga hur förvärkarna skulle vara för jag skulle behöva åka in på undersökning. Hon svarade "asså, du känner ju när förlossningen startar. Man brukar ju åka in när det är ca 5 min mellan värkarna, de kommer regelbundet och eskalerar i smärta".. Ja, jo, det vet jag ju men eftersom bebisen inte är färdigbakad än så vore det ju bättre om det inte hann gå så långt innan de försökte stoppa en förlossning. "Ja men då får du ringa till förlossningen när du blir orolig" jaaaaa, det vet jag också men jag undrar lite när jag borde vara orolig? "När förlossningen startar.. Bla bla bla..."

Jag fick inget bra svar alls och avslutade samtalet efter ett massa frågande med samma svar.. Hon menade på att förvärkar inte påverkar livmodertappen och att det inte kan starta för tidigt pga sd, och då kände jag att hennes kunskap var alldeles för dålig för att ens försöka fortsätta prata med henne.

Igår hade jag även någon fruktansvärd huvudvärk på morgonen. Drack extra mycket vatten, kanske 1 liter mer än vanligt bara, så det kändes bättre. Slutade dricka vatten på kvällen för att slippa kissa hela natten, men ändå vaknade jag klockan 2 och var så fruktansvärt kissnödig att jag inte visste hur jag skulle ta mig upp ur sängen - inte för att jag trodde jag skulle kissa på mig utanför att det gjorde så förbannat ont när det tryckte på blåsan! Sen fick jag springa upp 5 gånger inatt, brukar klara mig på bara 2 ggr/natt nu.

Kan det verkligen göra så ont av att behöva kissa? Eller kan det kanske varit en förvärk eller något som sömniga jag kände?

Ja verkligen!

Tänkte nästan att det var det, har haft ont innan av att vara så himla kissnödig men inatt var det verkligen katastrof-smärta. Trodde jag skulle behöva väcka sambon för att få hjälpa mig upp, trodde jag skulle explodera! Hur mycket vatten ska man våga dricka ens..

Förresten, skulle ni vilja starta en hemlig Facebook-grupp och skriva där istället? :)

är tappen borta redan eller vad menar du? skönt att det ser bra ut iallafall! 
Ja, det var inte min vanliga bm jag fick prata med idag, men min bm är inte den bästa heller direkt. Men jo, det blir nog förlossningen jag får ringa nästa gång! Till vecka 28 ca hade jag ju kontakt med gynmottagningen bara eftersom de ändå var de som hade koll på mig och mina cellförändringar. Nu däremot ska inte tillbaka dit förrän efter förlossningen (jag har fått cellförändringar steg 3 under grav men som tur är kunde vänta med åtgärder till efter grav) så de får bli förlossningen nästa gång! Men jag är inte så orolig ändå, så det känns ganska okej. 

Skicka fb-namn till mig i meddelande här så kan jag ordna en grupp! :) 

Jaha nej precis, då förstår jag! Skönt att du inte känner dig orolig!

Jo, det är ju skönt till en viss del. Vet ju att det kan påverka tappen osv så hade ju kunnat leda till för tidig födsel om jag behövde ta bort något redan nu, så för den skullen är det ju bra att kunna vänta. Men det sitter ju såklart och gnager i en lite ändå, just för att man inte vet hur mycket det utvecklas under tiden.

Jag gjorde ett cellprov (jag är 23 och hade missat min kallelse, så jag fick göra det när jag var på Mvc för inskrivningen i v 14) som visade att jag hade HPV-16 som ska vara ett högrisk-virus som kan sprida sig snabbt. Första cellprovet hade jag lätta förändringar. Fick åka in och ta nya + vävnadsprov som visade måttliga förändringar, och fick då åter åka in på ny undersökning som visade svåra förändringar. Så det ökade alltså från lätta till svåra på mindre än 4 månader, så att behöva vänta 6 månader till innan nästa kontroll känns lite oroligt.. Men jag får försöka lita på min läkare som säger att det ska vara okej. Tydligen sitter mina förändringar på livmodertappen och går in i körtlarna så är väl kanske riskfyllt att göra något åt det nu för barnets skull..

Tack, vad snälla ni är!! Ja, jag försöker tänka positivt. Förhoppningsvis utvecklas det inte mer och förhoppningsvis blir det en enklare operation :) är fallet så att de behöver ta bort såpass mycket att jag inte kan få mer barn kommer det vara jobbigt såklart men jag känner mig ändå nöjd med de barn jag har :)

Det var någon av er som har foglossning va? Igår städade jag barnens lekrum och sen dess har jag haft så fruktansvärt ont i ländryggen. Jag har ju haft foglossning länge nu, men min smärta brukar oftast komma dagen efter jag gjort något ansträngande, inte under tiden. Smärtan trycker än idag, och inget hjälper! Börjar fundera på om det verkligen är foglossningen eller om det är något annat som busar. I vanliga fall brukar det kännas bättre efter vila med en värmekudde, men inte denna gången.. Känner någon igen sig i det?

Hur mår ni annars? Känner du dig bättre, Björckan? Hur går det med sd, ems86? :)

Tack, det gör jag med! :)

Den konstanta ryggvärken gick över till förvärkar igår, fick plötsligt mer sd och många gjorde mycket ondare än tidigare - ibland kom det nästan regelbundet, och ibland tänkte jag "nä nu får jag åka in", men sen lugnade det ner sig. sen kom de tillbaka igen, och sen försvann det. och så höll det på hela dagen. Vaknade ca 3 gånger inatt och hade ont, men somnade om efter en stund och idag känns det mycket lugnare. Lite ont i ryggen än, men kan lika gärna vara foglossnings-ont!
Tack för att du frågar, hur är det med dig?

Välkommen och grattis! :) här kan du få både tips, pepp och det bästa av allt - gnälla av dig till andra som kan förstå ;)

Vet du könet? Hur mår du? :)