• Mariro

    Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?

    Hej alla! Gick in i vecka 30 idag och hittde denna grupp, så jag hakar på! Första barnet för mig och sambon och jag känner att jag behöver alla tips, pepp osv som man kan få. Känner inte alltid att man kan få det av barnmorskan och sambon får höra tillräckligt som det är. Hejja oss!

  • Mariro
    Kroa skrev 2016-09-29 13:08:21 följande:

    Välkommen och grattis! :) här kan du få både tips, pepp och det bästa av allt - gnälla av dig till andra som kan förstå ;)

    Vet du könet? Hur mår du? :)


    Det är så skönt att kunna gnälla, haha. Jag är den enda som är gravid på jobbet och har mest manliga kollegor, så det är mest uppspärrade ögon man möts av om man säger att man har ont nånstans.

    Det blir en tjej och bf är 16/12, helt galet vad tiden har gått fort. Dock börjar krämporna komma, ont i rumpan, blygdbenet, nedstämdhet osv. Hur mår du, hur länge har du kvar? Barn sedan tidigare? :)
  • Mariro
    Björckan skrev 2016-09-29 13:34:55 följande:

    Jag går in i vecka 34 idag. Mår rätt hyfsat ändå idag. Det är verkligen en dag upp - en dag ner... Jag är tacksam över alla krämpor jag _inte_ har. Haha.

    40 dagar kvar idag. Det känns verkligen som nedräkningen ör igång på riktigt. Jag försöker tänka nu när det dyker upp krämpor att en månad av detta kan jag ta... det är överkomligt Jag håller även tummarna för att min hud ska stå emot bristningar... klarade mig fram till bf+5 förra gången...

    Välkommen hit mariro. :) spännande med första barnet! Har du mått ok under graviditeten än så länge?


    Tack! :) 40 dagar är ju (nästan) ingenting, snart är bebis hos dig och det andra kommer vara förträngdt :p

    Jag ska absolut inte klaga, MEN, krämporna börjar komma nu, och jag är inte lika mobil längre, vilket är jobbigt för jag är van att röra mig mycket och gå snabbt.. men jag tänker som dig, det är ett litet tag kvar så det tål jag.
  • Mariro

    Hej alla! Jag har precis hakat på här i gruppen och passar på att fråga. Jag har upptäckt att jag har svullna knutor i ljumskarna, in mot blygdbenet. Har läst lite och tror nästan helt säkert att det är åderbråck (som kan förväxlas med ljumskbråck) som sägs att det ska gå över efter graviditeten. Har tjatat mig till en tid hos BM imorgon för att undersöka detta. Är det någon här som har varit med om åderbråck/ljumskbråck under graviditeten och hur har det gått sen?

  • Mariro
    Kroa skrev 2016-09-30 15:59:13 följande:

    Mariro: Vad jag har förstått så brukar det försvinna efter förlossningen. Jag har något liknande, men har inte undersökt det. Det är sååå lite på mig och jag har inte vart besvärad av det. Men du borde få mer information om det på undersökningen, du får gärna uppdatera här då! :)

    Aamanddal: Jag tror det är som ems86 säger, att bebisen trycker eller har tryckt väldigt mycket där. Jag kan få jätteont vissa dagar när bebisen tryckt, och ibland kan det hänga i länge om bebisen inte ändrar position. Jag var tillochmed inne hos mvc tidigare i grav för jag var stensäker på att jag fått havandeskapsförgiftning eller något för jag hade jätteont under flera dagar uppe på magen, men de va tydligen bara bebisen som orsakat det :)

    ems86: Skönt att höra! Förstår vad du menar, nu får sista tiden gå fort tycker jag! :) Vissa dagar är hemska medans andra går an, igår var en väldigt dålig dag. Min sambo kom hem från jobbet, fixade mat och efteråt frågade han "hur mår du egentligen? du ser väldigt tom ut idag" och jag började störtlipa. Jag är inte den som gråter i vanliga fall, så jag antar att det behövde komma ut lite helt enkelt för efteråt kändes det bättre!

    Idag var jag hos min läkare för att förlänga min sjukskrivning och frågade om jag kunde få citodon (min bm rekommenderade mig att be om just den förra mvc-mötet) och det fick jag, så nu hoppas jag på att åtminstone huvudvärken kommer bli bättre! Ett litet ljus i tunneln iallafall! :)


    Nu har jag varit hos bm som gjorde en vanlig gynundersökning för att kolla ev åderbråck i underlivet, men hon tyckte sig inte se några. Hon undersökte även de svullna knutorna i ljumskarna och trodde inte att det var något typ av bråck öht. Hon sa att det generellt var ovanligt för förstföderskor att få bråck. Jag fick ändå tid hos mvc-läkaren om någon vecka för att kolla detta. Hon sa även att utseendet "där nere" såklart ändras under hela graviditeten då det faktiskt ligger nåt och trycker på hela tiden. "Justja, det är det ju". Det är så knäppt att man ser fram emot att få träffa bebis och tänker på det hela tiden, men att man ibland glömmer bort det uppenbara - bebis bor ju faktiskt i magen, haha.
  • Mariro
    Kroa skrev 2016-10-04 19:49:28 följande:

    Ja, nu börjar vi närma oss! Jag har helt plötsligt fått något ryck och känner att jag måste förbereda så himla mycket!

    Kläder måste tvättas, vaggan ska bäddas, saker ska köpas, bb-väska ska packas (samt en väska till de stora barnen om något händer när vi har dom) osv osv. Sånt som egentligen kan vänta några veckor, men nu KAN det ju faktiskt ske när som helst och då vill inte jag komma hem till ett helt ofärdigt hem och börja tvätta bebiskläder de första jag gör! Jag vill bli redo nuuuu!

    och jag har faktiskt en konstig fråga, men hur känns det när man är förstoppad? Jag har ju haft magknip innan, men vet inte riktigt hur det är när man är förstoppad. Jag har ont, likt magknip-känslan, både i magen och ländryggen (jag känner oftast av i min rygg när jag behöver bajsa annars..) men jag känner inte det där "trycket" som jag brukar känna och jag har försökt bajsa i fleeeera timmar men det händer ingenting, känns helt tomt och inte ens en liten fis vill titta ut.. Är det så det är att vara förstoppad? Jättekonstig fråga kanske, men jag brukar aldrig vara förstoppad!


    Alltså för min del så känns förstoppning som att man är nödig, man sätter sig på toa som vanligt, börjar trycka på, trycker och trycker, INGET händer. Känns som att man har hela ryggen fylld med bajs, men inget kommer ut. Och man får väldigt ont i tarmöppningen. Det kan säkert kännas väldigt annorlunda från person till person, men om du vet att du brukar bajsa varje dag (tex) och att det har gått 3 dagar utan bajs, så kan det nog finnas en risk för förstoppning. Jag tipsar om att ta en microlax, för det kommer inte komma ut av sig själv utan hemorrojder, blod osv på köpet :p
  • Mariro

    Nu är det nära till förlossning för vissa av oss, kan ni inte dela med er av tankar, tidigare erfarenheter, om ni har speciella orosmoment, vad ni vill ha med er osv, det vore kul att läsa!

  • Mariro

    Jätteintressant att läsa om era förlossningsberättelser och annat. Speciellt för en förstföderska. Ser verkligen fram emot att få läsa fler när ni får er bebis om någon/några månader! Jag själv har bf den 16/12, så det är ett litet tag kvar, men jag tror (och hoppas) att tiden kommer gå snabbt!

    Vad tror ni om förlossningbrev egentligen? Är det något som barnmorskorna ens hinner läsa? Det kanske inte är fullt så stressigt i tex november/december som det kan vara under sommartiderna, men ändå.

  • Mariro

    Var hos MVC-läkaren och kollade upp mina svullnader vid ljumskarna, samt smärtan som varit och är där för att utesluta ljumskbråck/åderbråck i underliv osv. Jag är i v 32 (31+1) och enligt honom så hade bebis redan kommit mer så pass långt i bäckenet att den troligtvis inte kommer att röra sig omkring så mycket mer. Det lät inte som att den var fullständigt fixerad, men "där". Säkert det som gjort att jag har haft så ont i bäckenet den senaste tiden... någon annan vars bebis hittat ner såhär tidigt?

  • Mariro
    Kroa skrev 2016-10-14 13:25:34 följande:

    Haft lite ont de senaste dagarna som ni vet. Har däremot inte känt av så mycket sd nu utan mer lite molvärk i rygg och nedre delen av magen.

    Igår hade jag och sambon sex vilket inte direkt händer så ofta, några veckor sedan sist, och direkt efter fick jag regelbunda sammadragningar som kom ca var 5 minut. Det gjorde lite ont, men inte alls så farligt så jag hade lite is i magen och väntade. 2-3 timmar senare började de göra ondare, men då ökade intervallet mellan värkarna och kom istället var 10 minut. Eftersom smärtan ökat tänkte jag börja klocka ordentligt ifall de var på g, men helt plötsligt slutade värkarna och jag sov bra hela natten.

    Idag hade jag sovmorgon men kunde inte somna om för det kändes som om jag behövde kissa hela tiden, tryckte på urinblåsan konstant så även om jag kissade så släppte inte känslan.

    Efter en stund gick jag på toaletten igen och kände att jag behövde bajsa, och jag tror tamigfasiken jag tömde hela alltet! Satt på toaletten i säkert en halvtimme och det bara fortsatte komma mer. När jag en torkade mig fick jag en del av slemproppen på pappret. Inget blod, men med vita strimmor istället. Det var nog inte hela, men stor som en matsked ungefär.

    Min första tanke var "värkar, tarmtömning och slempropp - nu är det nog snart dags!" men efter toalettbesöket har det varit precis som vanligt. Några få sd då och då som inte direkt gjort ont alls, lite svag molvärk i mage och rygg - men inget mer.

    Så himla lurad man kan bli! Idag gick jag in i vecka 36 så han får ju gärna stanna inne lite till ändå, men man längtar ju något otroligt!!

    Välkommen rosen! Då har du BF bara en dag efter mig, spännande! Jag väntar också en liten lillebror, jag har dock en tös sedan tidigare :) Hoppas vändningsförsöket lyckas!

    Elisa: skönt att höra, hoppas att du får må bättre en stund nu - det gör verkligen stor skillnad i denna väntan!


    Herregud vad mycket som har hänt för dig. Alltså jag förstår inte hur man ka kunna tänka på något annat de sista veckorna än att just lyssna och känna efter varenda grej som händer. Sd - inte sd, slempropp - inte slempropp osv. Jag undrar egentligen hur ofta man får åka in på förlossningen utan att ses som konstig. För en förstföderska (mig) är ALLT så himla nytt, NÄR ska man ta saker på allvar, alltså ringa förlossningen, klocka sd och allt det där? Nu när vi ändå pratar bajsdetaljer och slemproppsdetaljer - alltid när jag bajsar så kommer det typ.. vita flytningar nerdroppandes i toaletten. Vad är det liksom?

    Även om du är i v 36 så är det väl ingen fara om bebis kommer nu snart? Jag hoppas att du lyckas njuta av resten av tiden utan signaler som inte går att tyda :)
Svar på tråden Tredje trimestern börjar nu!! Ska vi följas åt sista biten?