Vad är bra med mångkultur?
Ser vi på Sverige som samhälle så har det förfallit fullständigt de senaste tio åren. Välfärdsstaten är troligtvis borta inom tio år.
Vad som är bra:
* Folk med andra erfarenheter, andra idéer, andra tankesätt bidrar med dessa, och kan så bidra till utveckllingen av både samhället och av teknologi samt olika lösningar som företag och samhälle behöver.
* Folk från andra länder har ofta kontakter kvar i dessa länder, och kan skapa nya handelsvägar som gynnar handeln i Sverige, och som kan bidra till ett bättre diplomatiskt klimat med landet i fråga.
* Folk som kan flera språk kan tänka på fler sätt, vilket tangerar min första punkt. Fler språk underlättar också handel och diplomati med andra länder.
* Sverige får en kulturell injektion, något som behövs för att hålla kulturen levande och flexibel. Kulturer som vägrar ta in nytt, och som bara stirrar bakåt, tenderar att förfalla och hamna på efterkälken. Lite som en bitter gubbe eller gumma som minns sin ungdoms dagar, men missar partyt de kunde ha om de bara öppnade dörren.
* Inte direkt sant faktiskt - när Sverige gick över till att bli ett rikt industriland så krävdes det rätt mycket flyktingar. Sverige var befolkningsmässigt magert, med en miljon ur en redan liten befolkning som flytt till "amerikat" inte ens hundra år tidigare. Det är tvärtom just med invandring och flyktingvågor som Sverige blev starkt - Sverige mottog många från Finland, från Ungern (både under världskriget tack vare Wallenberg och senare under revolten -56) och från många andra länder. Detta bidrog till ett entreprenörskap och till internationella kontakter.
Sedan ska vi inte glömma att Sverige faktiskt inte var monokulturellt ens innan dess - judar, romer, samer, vallonättlingar, finskar - det fanns många folkslag i Sverige, och då generaliserar jag och räknar inte de många kulturer som rymms inom det som kallas svenskt, med gutar, norrlänningar, dalmasar, värmlänningar, jämtar, göteborgare etc.
* Det finns inget tvivel om att mångkultur skapar handel. Det finns ingen efterfrågan på sådant som folk inte vet finns - innan indier startade indiska restauranger visste ingen att de ville ha indisk mat. Samma sak med grekisk, japansk, kinesisk, mongolsk, persisk, eritreansk etc etc etc. Tillgången skapade efterfrågan, helt enkelt. Och med det har också många specialistbutiker skapats, butiker som säljer just asiatiska matvaror, olika sorters teer, näröppetbutiker som säljer importerade varor från världens alla hörn... sådant fanns inte förr, och kunde inte finnas eftersom ingen visste att de fanns. Kaffet kom ju till Sverige via Karl XII, som lärde sig sedvänjan i Turkiet. Ingen i Sverige visste om att det fanns, och efterfrågan existerade därför inte innan tillgången presenterades. Detta gäller förstås inte bara matvaror, utan också mycket annat.
* Nej. Engelska är lingua franca, men om du får ett handelsbesök från, säg, Polen eller Iran, är det inte trevligare om personen som kommer för att undersöka handel med ditt företag faktiskt kan svenska flytande, och vet hur att föra sig i Sverige? Minskar inte risken för missförstånd och onödiga misstag med det? Det finns skäl till att företag som har koll söker folk som har lite annan bakgrund, just av de skälen.
* Rinkebys rykte är massivt överdrivet. Jag bor inte så långt därifrån, och har gjort det praktiskt taget hela mitt liv. Jag säger inte att det inte finns problem, det finns det, men det är inte på den nivå som en del försöker göra gällande. Problemen är dessutom sociala - de hade troligen funnits även om området varit ursvenskt och fyllt till bredden med blonda och blåögda. När jag var fjortis var problemen inte lika illa, men de fanns - folk slogs, bråkade, söp och betedde sig illa, och då var det ursvenskar och finnar som stod för problemen.
Tänk så här: långtifrån alla invandrare bor i sådana områden. De framgångsrika flyttar till finare områden, och där finns sällan de här problemen, alltså beror inte problemen på att det är invandrare som bor där, utan på just sociala omständigheter.
Absolut, KAN kan den, men det är fördelaktigt med någon som kan det lokala språket. Det impar mer med någon som faktiskt har koll, än med någon som hankar sig fram på engelska. Detta inte minst då språk faktiskt inte är helt utbytbara.
Här är en forskare som just pratar om detta (bland annat):
http://urplay.se/program/196658-ur-samtiden-kunskapens-granser-sprak-och-verklighet