• Mammatilltvå01

    10 årig tjej

    Jag sitter o oroar mig för vår 10 åriga dotter, kanske kan jag få lite ljus på hela situationen, jag blir knäpp av att bara fundera själv. 
    Hon har alltid kört sitt eget race, leker väldigt lite med kompisar och så har det alltid varit. Hon har dock också alltid varit framåt och är aldrig rädd för att gå fram till främmande människor och prata med dom. Men nu börjar detta bli lite konstigt känner jag.. Är vi på stranden så kan hon vara upptagen med maneter/lillebror/sand/bad för att helt plötsligt ta upp en manet och gå bort till familjen tio m bort och avbryta dem i deras diskussioner och säga "här vill ni ha en manet" ge bort den o sen gå iväg för att några minuter senare gå över o påpeka att de kanske ska släppa ut den igen. Hon har i min mening inte riktigt förstått vad som är ok socialt.. vi har pratat om det men det är svårt att lägga upp det på rätt sätt... pratar mest vad som är rätt o fel o hur man ska bete sig i allmänhet. 
    Många gånger kan hon inte sitta stilla och äta ordentligt, spelar ingen roll om vi är ute och äter,  hemma hos oss eller andra trots att jag påpekar men det går inte..Hon har knappt lekt på hela sommaren trots hela lovet ledigt, men hon vill gärna att vi föräldrar tar platsen av kompisar och det funkar inte alltid. Lillebrors kompisar funkar också men då vill hon gärna diktera vad de ska göra och gör de inte det blir hon "sårad" säger hon. 
    Hon fastnar lätt i saker, ska vi göra något men senare så kan hon inte sluta tjata om det, hon kan helt fastna i något och då är det helt omöjligt att få henne att tänka på något annat tills det är gjort. Hon blir otroligt upprörd om hon ex råkar köra på en myra med sparkcykeln, häromdagen sa hon att de också har känslor och grät hysteriskt i 2 timmar. När vår skog bakom huset gallrades skrek hon och grät en hel dag för skogen dog.. Hur 17 ska jag hjälpa henne med dessa känslor? Jag känner mig lite "lost". Är detta normalt för en tioåring?  
    tacksam för lite råd..
  • Svar på tråden 10 årig tjej
  • Alexi

    Det låter inte särskilt normalt faktiskt. Vad säger skolan, hur fungerar hon socialt där? Håller hon på med några aktiviteter?

  • Mammatilltvå01

    De säger att det funkar bra men att hon ofta leker själv, dock att det är vad hon väljer själv.. men jag vet inte hur mycket koll de faktiskt har på rasterna..

  • SockpuppetSweetiepie

    Det låter delvis likt min dotter som har adhd. Tjejer med adhd är inte så ofta uppenbart utåtagerande utan det är koncentrationen som det märks på. Hon kan gnata och tjata om oförrätter i oändlighet och vill gärna bestämma lekarna - då har hon ju kontroll och det blir mer begripligt för henne.

    Samtidigt så kan ju barn generellt bete sig lite konstigt i olika faser av uppväxten.

    Tycker du ska kolla med skolan igen nu i höst, hur det verkligen går under dagarna. Är hon själv alla raster och drar sig undan? (Det gör min dotter, hon är antagligen så trött efter lektionen att hon inte pallar att vara social). Är hon trött när hon kommer hem? Förstår hon vad hon gör i skolan eller utför hon bara uppgifter på kommando?

    Tjejer med adhd slinker ofta undan radarn eftersom de inte är så hyperaktiva eller agerar ut.

  • Mammatilltvå01

    ja jag får kolla med skolan igen. Nu ska hon börja fyran med nya lärare, de kanske är lite mer uppmärksamma.  Jo hon säger att hon inte orkar leka efter skolan, hon har ju haft fullt hela dagen. Då har vi ändå tur med relativt kort dagar då jag har eget företag och kan styra lite. Du kanske har rätt i det att det är tryggare att kunna styra lite. Visst har de lite olika faser men detta har nog varit något jag alltid har funderat på lite av och till genom åren, men sen säger andra att jag bara inbillar mig och då blir jag osäker på om det är rätt eller fel att börja dra i det.. 

  • SockpuppetSweetiepie

    Förstår dig precis. Och lite så är det ju - om man inte vet om något blir bättre med en utredning t ex så är det ju inte någon mening med det. Jag tror dock att det kan vara idé att kolla vad en barnpsykolog har att säga, om det är aktuellt med en remiss till bup.

    En jättebra BVC-psykolog vi hade sa: En diagnos är en verktygslåda. Utan verktygslåda är det ingen diagnos. För det är inte barnet som ska förändras, det handlar om att se vilket stöd just det barnet behöver för att må så bra som möjligt. Och att se det barnets starka sidor och hur dessa kan användas på bästa sätt.

    Det är jobbigt att få en diagnos på sitt barn. Men om det finns en svårighet i grunden kan det bara bli bättre om man får rätt hjälp. Jag har fått omvärdera väldigt mycket och har t ex fått lära mig att förklara vissa saker på ett väldigt litet barns nivå. Och då går det in och saker börjar funka!

  • Mammatilltvå01

    jo det är nog mycket så jag känner...att jag vill veta hur jag kan hjälpa henne, inte ändra på henne. Hon är en goo, omtänksam tjej men det är svårt i vissa situationer och jag misstänker att det inte kommer bli lättare ju äldre hon blir. Jag är rädd för att det impulsiva sättet kommer göra det lite svårt för henne eller att  hon kommer hamna snett pga det. 

    jag är inte ute efter en diagnos, men om det är så så vill jag ha verktyg för att hjälpa henne och att de verktygen kan underlätta för henne i skolan... 

    jag ska prata med skolan och se om skolpsykologen kan bidra med något, annars får jag kolla med BUP

  • En annan du

    Låter också som min 8-åring med autism. Tycker det är bra att du hör med skolan igen och sedan går vidare själv om du inte får gehör. Både adhd och autism kan vara svårare att upptäcka hos tjejer då dom kan ha som "specialintresse" sociala interaktionen och därför har "lätt" att försöka anpassa sig.

    Även fast autismen var solklar på mitt barn så kunde jag stundtals tänka "nä jag bara inbillar mig"

  • pyssel

    Allt du skriver låter väldigt mkt som autism.

    (Barn med adhd/add har inga problem att förstå sociala koder).


    Alla hästar hemma
  • En annan du
    pyssel skrev 2016-08-05 20:04:06 följande:

    Allt du skriver låter väldigt mkt som autism.

    (Barn med adhd/add har inga problem att förstå sociala koder).


    Ja jag gjorde syftningsfel/skrev luddigt ser jag nu menade att både adhd och autism kan vara svårare att upptäcka hos flickor men sen det som kommer efter är kopplat till hur det kan vara för barn med autism.

    Men barn med adhd kan vara väldigt impulsiva och därför gå emot social koder/normer. Så det kan vara "klurigt" ibland att läsa ut vad som är vad.
  • pyssel
    En annan du skrev 2016-08-05 20:21:38 följande:

    Ja jag gjorde syftningsfel/skrev luddigt ser jag nu menade att både adhd och autism kan vara svårare att upptäcka hos flickor men sen det som kommer efter är kopplat till hur det kan vara för barn med autism.

    Men barn med adhd kan vara väldigt impulsiva och därför gå emot social koder/normer. Så det kan vara "klurigt" ibland att läsa ut vad som är vad.


    Ja precis:) Ibland ser det som du säger "likadant ut". T.ex att direkt bli varse att man bröt en social kod när man blev impulsiv (adhd), till skillnad från att agera på en impuls eller lust utan djupare förståelse för ömsesidighet (autism). Men det är många, även professionella, som har dålig koll på skillnaden. Hoppas de felaktiga add och adhd-diagnoserna beror på okunskap och inte för att det blir billigare utan LSS..
    Alla hästar hemma
  • Mammatilltvå01

    nej inte är det lätt att veta. Men det är ju egentligen katastrof att det ska vara så svårt för psykologerna att skilja på det. Men ni har fått hjälp med era barn låter det som? Jag hoppas att det kommer lösa sig till det bästa för vår tjej, det löser sig alltid på något sätt. Håller tummarna för att skolan kan hjälpa till lite.
    Tyvärr måste man ju passa in i personkretsarna för att få hjälp inom LSS,  och LSS är ju dyrare. Det finns säkert de som fått andra diagnoser bara för att spara pengar, vilket är helt galet! Sånt gör mig bara riktigt förbannad! Bara att hoppas att den nya socialtjänstlagen kommer att göra det lite lättare i framtiden..

  • pyssel
    Mammatilltvå01 skrev 2016-08-06 08:49:27 följande:

    nej inte är det lätt att veta. Men det är ju egentligen katastrof att det ska vara så svårt för psykologerna att skilja på det. Men ni har fått hjälp med era barn låter det som? Jag hoppas att det kommer lösa sig till det bästa för vår tjej, det löser sig alltid på något sätt. Håller tummarna för att skolan kan hjälpa till lite.

    Tyvärr måste man ju passa in i personkretsarna för att få hjälp inom LSS,  och LSS är ju dyrare. Det finns säkert de som fått andra diagnoser bara för att spara pengar, vilket är helt galet! Sånt gör mig bara riktigt förbannad! Bara att hoppas att den nya socialtjänstlagen kommer att göra det lite lättare i framtiden..


    Det är egentligen katastrof att vissa som gör utredningar har så lite kompetens att skilja på något som är väldigt olika. Missar de svårigheter med ömsesidighet och föreställningsförmåga och tror det är "adhd-impulsivitet" eller "add-ouppmärksam" och att utbrott vid oförutsägbarhet är adhd, så missar man ju kärnan i autismen och patienten går miste om både förståelsen och LSS (även om det i vissa fall går att få LSS ist för SoL). Diagnostiserandet har verkligen inte den höga och jämna kompetens mellan kliniker och stor insatthet i differentialdiagnostik som skulle behövas. Man får vara påläst själv och kunna ifrågasätta (tyvärr).

    Mitt barn har fått hjälp för sin adhd, men hade hen visat problem med det som kallas "empatisk precision" och att förstå social interaktion så hade hen inte blivit ännu en adhd-diagnos i raden utan jag hade sökt mig vidare till ett annat team. Ser en märklig underdiagnostisering av autism till förmån för adhd.
    Alla hästar hemma
  • Mammatilltvå01

    Det som nästan är det värsta med att det ska vara så svårt att få rätt diagnos är ju att om inte rätt diagnos sätts kan de ju inte heller få rätt hjälp..

Svar på tråden 10 årig tjej