10 årig tjej
Jag sitter o oroar mig för vår 10 åriga dotter, kanske kan jag få lite ljus på hela situationen, jag blir knäpp av att bara fundera själv.Hon har alltid kört sitt eget race, leker väldigt lite med kompisar och så har det alltid varit. Hon har dock också alltid varit framåt och är aldrig rädd för att gå fram till främmande människor och prata med dom. Men nu börjar detta bli lite konstigt känner jag.. Är vi på stranden så kan hon vara upptagen med maneter/lillebror/sand/bad för att helt plötsligt ta upp en manet och gå bort till familjen tio m bort och avbryta dem i deras diskussioner och säga "här vill ni ha en manet" ge bort den o sen gå iväg för att några minuter senare gå över o påpeka att de kanske ska släppa ut den igen. Hon har i min mening inte riktigt förstått vad som är ok socialt.. vi har pratat om det men det är svårt att lägga upp det på rätt sätt... pratar mest vad som är rätt o fel o hur man ska bete sig i allmänhet.
Många gånger kan hon inte sitta stilla och äta ordentligt, spelar ingen roll om vi är ute och äter, hemma hos oss eller andra trots att jag påpekar men det går inte..Hon har knappt lekt på hela sommaren trots hela lovet ledigt, men hon vill gärna att vi föräldrar tar platsen av kompisar och det funkar inte alltid. Lillebrors kompisar funkar också men då vill hon gärna diktera vad de ska göra och gör de inte det blir hon "sårad" säger hon.
Hon fastnar lätt i saker, ska vi göra något men senare så kan hon inte sluta tjata om det, hon kan helt fastna i något och då är det helt omöjligt att få henne att tänka på något annat tills det är gjort. Hon blir otroligt upprörd om hon ex råkar köra på en myra med sparkcykeln, häromdagen sa hon att de också har känslor och grät hysteriskt i 2 timmar. När vår skog bakom huset gallrades skrek hon och grät en hel dag för skogen dog.. Hur 17 ska jag hjälpa henne med dessa känslor? Jag känner mig lite "lost". Är detta normalt för en tioåring?
tacksam för lite råd..