Lånar/tar du pengar av ditt barn?

Men kan du inte tänka utanför din box?

Glöm liknelsen med julklappar om den är svår för dig.

Jag läste om någon här på FL som lägger undan pengar varje månad i flera år för att tillsammans med sina syskon ge sin mamma en fin resa när hon fyller 60. De hade tänkt lägga ca 60 000 kr på resan.

Om de sedan ändrar sig, och istället köper biljetter till en musikal och middag, för 1500 kr istället, och tar sparpengarna till annat. Är det stöld?

Det är ju inte alla som köper åt 20 per år. Vissa kanske bara har en person att ge klappar till.

Det går inte att jämföra så , du har lite otur nu när du tänker

Jag har slitit häcken av mig i 30 år för att den situationen aldrig ska kunna uppstå, och nu känns det väldigt osannolikt att vi skulle behöva låna av vårt barns pengar.

Varför går inte det?

1) Någon sparar pengar att ge till sin mamma, men ändrar planer och använder pengarna själv.
2) Någon sparar pengar att ge till sitt barn, men ändrar planer och använder pengarna själv.

Vad skiljer?

Nu var det ju inte riktigt så du skrev .
Ett barn sparar man till många år , en julklapp ca 1 år , tex

Läs inlägg #71 igen och se vad jag skrev.

Varför inte.

Har man sagt till barnet att man sparar 100 kr/månad till barnet håller jag med om att det är att räkna som barnets moraliskt även om det inte är det juridiskt. (Och då är det sak samma om man har pengarna på ett konto eller i en kaffeburk)

Men om man har ett helt eget sparande med ambitionen att en viss summa ska gå till barnet på 18-årsdagen eller mamma på 70-årsdagen kan jag inte se hur det skulle kunna anses som stöld ur ett moraliskt perspektiv om man av ett eller annat skäl ändrar den ambitionen. Det är ju fortfarande ens egna pengar, man har inte gett bort pengarna utan har bara ambitionen att göra det.

Att jag jämförde med cykeln/mopeden förut var bara för att visa att privatekonomi ofta fungerar så - man lägger upp ekonomiska planer (allt från matbudget till sparande till vissa saker) men ibland väljer man att göra förändringar i dessa planer eftersom det finns praktiska behov av att göra så. Det är onget konstigt. Själv gör jag en detaljbudget på årsbasis - men det innebär inte att jag följer den slaviskt, men den fungerar bra som stöd och riktmärke.

Sen förståe jag inte vad olila konton har med saker och ting att göra. Man kan väl spara till olika saker på samma konto.

Eller menar du att om jag har ett konto där jag varje månad sätter on 500kr till semesterspar, 500kr till buffert och 500kr till dotterns 18-årsdag är det mer ok att ta från de pengar jag tänkt ge till dottern än om jag har pengarna på tre olika konton?

Hur i hela friden kan man spara stora summor till sina barn om inte ens har en buffert för oförutsedda utgifter? Helt obegripligt...

För det första har jag inte sagt att det är stöld , det är dina egna ord . Sen är det stor skillnad att spara till sina barns framtid o till en födelsedagspresent .
Jag säger att man rör inte andras pengar , spar man åt barnet är det barnets pengar i min värld , sen om du i din värld tycker det är ok att ta dom så är det så .