• Axe

    Tänk om man aldrig får ett barn?

    När jag tillslut accepterat tanken att det inte blir några barn och att det var okej, då blev jag gravid! Menar inte att det hade något samband men jag förstår känslan du har. Det tog 7 år att bli gravid. Efter 7 års försök accepterade jag att det inte blir något barn för oss. Det kändes väldigt bra!

    Nu hade jag tur och fick ett underbart barn tillslut, men det bästa jag gjort för mitt välmående var att acceptera barnlöshet och känna att det var okej.

  • Axe

    Måste tillägga en sak bara. Att nu när jag fick min dotter så har sorgen börjat om på ett annat sätt. Min dröm var att få många barn men nu har vi fått ett barn och är evigt tacksamma!! Men sorgen över att inte kunna ge min dotter ett syskon äter på mig nu. Självklart går det inte att jämföra med tidigare för jag har min dotter och det är värt allt på denna jord. Men känslan är densamma och jag hoppas det inte ska ta 7 år att acceptera detta.

    Jag önskar att ni alla som kämpar ska få ett barn. Det är ett helvete med barnlöshet och omgivningen är inte bara dömande utan också förlöjligande och elak.

    Men jag önskar också att ni också kan acceptera barnlösheten och må bra!

    Lycka till ni som försöker och ge inte upp, men acceptera att livet kanske inte blir som ni tänkt!

  • Axe
    finee skrev 2016-07-25 10:02:54 följande:

    Axe - jo, någonstans går man ju och drömmer om att ha fler barn. Jag har själv två syskon som jag har jättebra relation med, och det var fint att växa upp tillsammans. Förstår att att man kan känna sorg över att det inte blev som man tänkt sig gällande hur många barn. Kom din dotter till med hjälp av IVF? Har ni gjort syskonförsök?


    Vi gjorde aldrig IVF. Vi hade tid för IVF 4 månader efter hon blev till, hon var sista försöket sen skulle jag äta ppiller under sommaren innan IVF.

    Så visst kanske det skulle kunna gå med IVF men med tanke på hur jävligt det har varit rent ut sagt med all besvikelse och sorg så tror jag mer att vi försöker acceptera som det är och blir det ett barn ändå så är det så. =)

    Jag blev gravid när jag åt pergotime. Jag åt pergotime från september 2010 till juni 2015 nästan varje månad... Läkarna sa att de inte förstod varför det inte blev något så de tyckte ändå vi skulle fortsätta med det. Jag fick ägglossning, ofta 2 ägg, min man har bra spermier men ändå blev det inget.

    Sista försöket som var tänkt blev ett barn .
  • Axe

    "Axe, tänk att ni lyckades till sist. Fantastiskt att det inte ens var genom IVF. Det är konstigt hur kroppen fungerar egentligen. Har ni börjat försöka få ett syskon? Hur läge har ni försökt i så fall? Det är nog också jättejobbigt att inte få det antal barn man vill."

    Vi har försökt nu 2 gånger med pergotime. Väntar på ägglossning nu. Men ska sen hålla upp några månader sen gör man mår inte bra av att äta hormoner hela tiden..

    Stressen är ju borta nu iaf, jag är under 30 år också så jag har några år på mig att ändra mig gällande IVF.

  • Axe
    Melissenta skrev 2016-08-06 22:44:18 följande:

    du har i alla fall någon som du vill och kan ha barn med...

    jag har 3-4 år på mig för ett barn till, men absolut ingen i sikt för att göra det med.. :(


    Man ska inte jämföra känslor och problem så. Menar inget illa!

    Men för vissa kan det nog bara värre att ha någon men det blir inget än att bara känna att man inte har någon. Som kvinna kan man skaffa barn ensam i Sverige.
  • Axe
    Melissenta skrev 2016-08-07 22:16:04 följande:

    ni får gärna sluta hoppa på mig... jag menade inte att jämföra något.. 

    sorg på om du känner för det.


    Ingen har hoppat på dig. Vet inte var du fick det ifrån?

    Jag och Någon annan skrev att det är dumt att jämföra sorg för det kan skada andra. Inte att din sorg är mindre men man behöver inte tänka så alls.

    Det är hemskt att inte kunna få barn. Det är hemskt att inte kunna få syskon till sitt barn.det är hemskt att inte ha någon att få barn med.
Svar på tråden Tänk om man aldrig får ett barn?