Yonne skrev 2016-07-12 15:57:15 följande:
Jag förstår precis. Om någon har lösningen hur det ska kunna kännas bättre vill jag veta. Jag håller med om att alla runt om med barn, antingen de som lyckas naturligt men även de som behövt hjälp är så himla positiva. De kan inte veta att man faktiskt kommer vara en av de lyckliga som lyckas med IVF. IVF är en fantastisk metod men en inte helt oansenlig andel kommer aldrig lyckas, det förstår inte de som har barn. "Ni kan alltid adoptera!" Säger de glatt. Nej! Alla kan faktiskt inte adoptera. De har så dålig koll att man ofta behöver vara gifta flera år, vara helt friska, punga ut med en kvarts miljon, gå igenom världens utredning och sedan vänta flera år.
Jag tycker det kändes lite bättre när utredningen blev klar och vi gick bekräftelse att vi står i kö till IVF. Känns som att vi i höst i alla fall kan ta ett första steg till att åtminstone ha en rimlig chans att lyckas bli gravida med IVF.
Annars känns det varje månad när mensen kommer som att jag faller fritt i ett mörkt svart hål, barnlöshetsmonstret drar mig ner i djupet fast jag inte vill. Kanske är enda vägen framåt att acceptera situationen och anamma sorgen, förtvivlan och paniken? Det är någon typ av dödsångest jag känner när känslan att jag kanske aldrig kommer få barn kommer krypande. Jag kanske aldrig kommer få bli kallad mamma. Jag kanske alltid kommer få stå här utanför och kika in i andras familjer. Avundsjuk och bitter. Jag vill inte anamma den dödsångesten.
ja man önskar de kunde va lika lätt för alla.. jag blir så arg på folk som säger en sån sak som att "ja ni kan ju alltid afoptera" eller "de är klart ni kommer få barn" men HALLÅ NÄÄ de är inte säkert. de är inte säkert att de funkar med dem hjälpmedel som finns. min mamma o hennes man gjorde också IVF. dem lyckades 2 gången men de visade sig att han var sjuk o visste inte om han ens skulle överleva i magen eller när han kom ut så dem avbröt graviditeten. men sen lyckades dem igen o fick en pojke. jag hoppas innerligt att de kommer gå bra för er! längtan efter barn är den värsta längtan som finns...
