Behöver tid UTAN hans barn!
Helt ärligt så hade jag nog meddelat jobbet att du ändå kommer ha semester. Sedan köpt en restresa och åkt iväg helt själv :)
Eller med en kompis om du inte vill åka själv :)
Inlägg från: Brumma
|
-
-
Fortfarande ingen semester utan barnAnonym (Inte unik..) skrev 2016-07-01 18:09:48 följande:
Men barnen är ju inte där på heltid, utan vv. Så det måste ju trots allt bli en hel del tid de får tillsammans utan barnen. Ts säger ju också att då har de det jättebra.
..
Eller tänker du att det är ssk samma om msn arbetar eller har semester?
Jag o min man ses oxå varje vardag efter jobbet - vi behöver gemensam semester ändå ;) -
Då planerar man in vuxen tid och fixar barnvakt för att åka bort.Anonym (Rätt) skrev 2016-07-01 22:49:21 följande:
Jag tycker att du gjorde rätt i att avboka en veckas semester.
Åk bort med en vän på utlandssemester som någon skrev.
Detta med mystid med partnern är nog mest något som händer innan någon har barn med i bilden.
Är man föräldrar och bor ihop så har man det där minikaoset dygnet runt.
Men det kanske inte är ok att planera i en bonusfamilj? -
Fast alltså..Anonym (Jag) skrev 2016-07-01 23:03:57 följande:
Har försökt säga att vi kan byta dagar om det behövs, men hon vill inte. Hon säger att hon kommer att kräva underhåll av oss om vi inte tar dem då hon behöver ledigt.
Underhåll har man rätt till om barnet bor mer än halva tiden på fulltidsbasis (alltså inte att man har mer lite då o då). Om ni inte tar barnen när hon behöver ledigt så har ni väl vv? Om ni TAR barnen när hon vill ha ledigt väldigt ofta kanske ni bör påpeka att ni behöver se över umgängesöverenskommelsen. Är barnen oftare hos er ska de dessutom vara skrivna hos er - om de inte redan är det :)
Ni vet väl att pappan har rött till hslva barnbidraget också förresten? -
En vecka är nog däremot inte helt ovanligt . Nu får ju TS inte ens det med sin partner.Anonym (Pion) skrev 2016-07-01 19:45:09 följande:
Det är nog väldigt få som har barnvakt (eller ens vill ha det så länge) i två veckor som ts var inställd på.
-
Är man egoist för att man vill uppfostra barnen till starka individer som förstår att allas behov är lika mycket värda? Om man vill vårda sin relation så att barnen får växa upp med sin förälder - eller slipper ännu en skilsmässa och förlora en vuxen som varit som en förälder för dem?Anonym (Pion) skrev 2016-07-01 23:40:21 följande:
Och det är just denna inställning till frågan som jag tycker ät EGOISTISK. Men såklart alla värderar inte samma saker i livet.
Nej, alla värderar inte samma saker i livet men hade fler tänkt på att vårda sin partner och sätta ALLA i familjen i första hand hade förmodligen färre barn behövt leva med separerade föräldrar. Men vissa värderar ju inte sånt. . -
Det är verkligen inte konstigt att skilsmässobarnen är så många om föräldrar har den här åsikten om sina partners..fluu skrev 2016-07-02 07:25:40 följande:
Du är inte viktigast, barnen är det - end of story. Kan du inte leva med det kanske du skulle se dig om efter en partner utan barn.
Synd att föräldrar inte bryr sig om sina barn mer än att de är villiga att låta dem utstå separation efter separation bara för att man inte fixar att prioritera alla i familjen.
Stackars barn. -
Nej. I ett normalt förhållande väljer man inte ut en person som kommer efter de andra. I ett normalt förhållande värderar man varandra lika högt och ser till att ALLA behov och önskemål är lika viktiga.Anonym (Hedvig) skrev 2016-07-02 07:55:21 följande:
Fast, i ett förhållande där båda är bioföräldrar ÄR det ju oftast så. Om ett par med bara bio-barn får planerna på "egentid" inställda för att barnvakten blir sjuk eller får annat som kommer emellan kan en ju bli besviken, men jag tror ändå att få i den situationen ser det som ett straff och hellre jobbar än att då vara med sina barn. Och det är nog rätt ovanligt att sammanboende bioföräldrar lämnar bort barnen 1-2 veckor varje år.
Jag tror också att det är få sammnaboende föräldrapar som skiljer sig för att de inte får X antal barnfria veckor/år, vårda sin relation kan en göra även om en inte skulle ha tillgång till en enda barnvakt.
TS och hennes partner verkar helt enkelt ha olika prioritet i livet. Han tar gärna emot att få ha sina barn mer medans för henne är egentid med sin partner som är prio ett -låter som om det är dags att prata om hur de vill leva sina liv.
-
Jag samsover ;)fluu skrev 2016-07-02 08:15:57 följande:
Barnen kommer först(så länge de är små iaf) och så är det. Det gör inte att partnern inte är viktig, för det är hen självklart. Samma tänk som anti-samsovare allltså.... "stackars barn, de kommer att bli osjälvständiga/fucked up".... eller inte...Vad ts barns mamma gör ansvarar hon för och det kan man tycka vad man vill om. Pappan är däremot en riktig förälder som står där och tar emot när barnen behöver det.
Barnen behöver? Här ganska det snarare om "mamman väljer egentid framför barnen". Hade det handlat om att mamman råkat ut för en olycka eller om barnen inte mått bra hade det varit en annan situation. Nu är det ju inte så det ligger till.
Och nej? "Så är det" funkar inte som argument. Att DU anser det är en sak men det gör det inte till en universell sanning. -
Du ser inte skillnad på basbehov och andra behov? Min man kan också sköta sig själv men har hans mamma gått bort och min son vill ha uppmärksamhet går min mans behov av tröst före. Om min tonårsbonusdotter behöver plugga ifred inför ett prov går det före hela familjens önskemål om att åka till djurparken just då.fluu skrev 2016-07-02 08:57:27 följande:
Du ser inte skillnaden på vuxna och barns behov? Min man kan då sköta sig själv jävligt mycket bättre än vad vår dotter kan...
Det som tas upp här handlar inte om basbehov - barnen hade mycket väl kunnat vara hos sin mamma en vecka dom planerat. Det handlar ENBART om mammans önskemål här.