Nej, du överreagerade inte. Om något hade hänt hade ni inte haft någon aning om var och med vem hon var. Jag tycker att du gjorde helt rätt.
Straff tror jag är fel väg att gå men ett ordentligt snack där ni förklarar att det är för hennes skull hon ska prata med er om vad hon gör.
Talar din dotter alltid om vart hon ska o med vem ?
Mina har svarar att dom ska ut .
16 år o nästan vuxen
Jösses . Inte konstigt att när som blir vuxna sen inte kan något själv o inte vet vad ansvar är
Jag med o inte ringde jag min mamma o sa var jag var .
Fick dessutom barn vid 17 så
Om hon bara åker ut o kollar om det är nå vänner ute då ? Ska hon sms så fort hon byter ställe?
Det fanns väl ca 8000 gymnasieungdomar i staden där jag växte upp. Många av mina vänner bodde dessutom på landet och umgänge planerades i förväg för att passa bussar, övernattning etc. Att åka ut på måfå för att hitta någon att hänga med gjorde man inte. Det kan ju förklara en del i våra olika inställningar!
Jag hade jobb efter 9an o valde själv att inte gå gym , min pojkvän då o mina barns pappa hade jag ett förhållande med sen jag var 14 år , idag är vi gifta sen 6 år o har tre barn .
Mina barn är inte hårt hållna hemma , o den äldsta bor nu själv .
Nä dom har inte behövt tala om var dom ska varje gång o inte heller höra av sig när dom byter ställe
Vi har ett familjeföretag
Förlåt om jag kapar tråden lite. En fråga till (kr): hur stor ort växte du upp i, vad gjorde ungdomarna som hängde ute och som man kunde hitta om man gick ut lite planlöst?
Det här är så främmande fenomen för mig! Vi gick alltid på lokal (tex klubb på kvällen, café på dagen) eller satt hemma hos någon och åt och snackade, typ. Aldrig ute.
Bor i Tyresö o är uppväxt här
Kunde sitta i en park i stan o snacka tex .
Tog tunnelbanan in till stan o bara kollade läget .
Godnatt!