Inlägg från: Anonym (Tålamod) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Tålamod)

    Är i chock..

    Tänk på att barnen inte alls bett om att få flytta ihop med två barn och en vuxen till. Barn reagerar olika, ende protesterar genom att må dåligt inåt och andra genom att vara utagerande. Försök sätta dig in i deras situation och tänk på hur lång

  • Anonym (Tålamod)

    Tid du skulle behöva för att det skulle funka att bo ihop med några du själv inte valt!

    Kanske blir svårt med de andra föräldrarna men kanske räcker det att de överlappar en helg istället för en hel vecka? Ett tag i alla, kanske något år tills de riktigt lärt känna varandra.

  • Anonym (Tålamod)
    Anonym (sorgsen) skrev 2016-06-12 17:39:01 följande:

    Jag vet att det är nytt, att de måste få tid och att vi måste finnas där och avleda, stötta upp och försöka få det att fungera så bra som möjligt.

    Trodde verkligen att det skulle fungera bättre än så här. Har så dåligt samvete för allihop och känner instinktivt att jag vill skydda dem alla från att må dåligt. 


    Du skriver ju att ni vuxna verkligen tycker om varandra, och attni har tänkt igenom det här så har inte dåligt samvete utan bara jobba vidare! 

    Se till att du verkligen engagerar dig i och försöker lära känna hans barn, och på samma sätt att han tar sig tid att vara nyfikna på dina barn. Era barn är ju garanterat olika, kommer ha mer eller mindre besvärligt i olika perioder, och behöver olika saker och olika rutiner. 

    Det kommer inte att fungera att ha samma strategier med alla fyra, utan ni kommer att behöva anpassa efter individer. 

    När barnen märker hur inställda ni vuxna är på att göra allt för att de ska fungera för dem alla, och de ska må bra oavsett vem som är biologisk förälder till dem, kommer de att finna lugn och respektera både varandra oh sig själva men det kan säkert ta flera år för några av dem (och mycket kortare för den yngsta). 
Svar på tråden Är i chock..