Fjäril kär skrev 2016-05-25 08:12:35 följande:
Men måste verkligen allt vara svart eller vitt?
I vårt hem tar vi gemensamt ansvar för hushållet, även barnen givetvis. Det här är allas hem.
Det finns andra sätt att ta ansvar för egna barnen tex juridiskt och ekonomiskt. Vilket jag förutsätter att alla faktiskt gör.
En man/kvinna som inte kan uppfostra sina barn till att ta gemensamt ansvar i hemmet, den borde skämmas.
Och som partner skulle jag skämmas över att ens tänka tanken att inte vika en barntröja eller ta bort ett smutsigt glas från barnrummet. Det är väl allas hem och samma gemensamma ansvar?
Nya partners gnäller över egoism men vem är egentligen mest ego ? " jag först och det här är bara mitt och allt annat skiter jag i "
Men om det gemensamma hemmet endast sköts av den ena föräldern? Som jag sa så vek jag, i början av vår relation, gladeligen allas tvätt utan att mena att jag inte ska vika barnets tvätt för att barnet inte är mitt MEN när jag märkte att min man aldrig gjorde detsamma så slutade jag. Han tycker det är knäppt, varför viker jag inte allas tvätt, undrar han. Jag sa till honom att när du börjar ta lika mycket ansvar som jag och självmant tvättar, städar, viker tvätt osv så kommer jag GLADELIGEN även börja vika er tvätt igen. Men nu har det gått, ja, åtminstone ett år, och han har inte tagit handen ur och ansträngt sig på den punkten så då upplever jag att jag kan förvalta min tid på ett bättre sätt än att lägga massa kvällar på att stå och vika tvätt åt TVÅ barn. Men gud vad hemsk jag är som kvinna och styvmorsa att jag inte förstår min plats i hemmet, eller vart vill du komma?