Nej jag vill inte ha ditt barn på köpet..
Enkelt, dejta inte ensamma föräldrar så är problemet löst.
Inlägg från: Fjäril kär
|
-
-
Fast man kan jobba med barn och ändå inte ha en susning om hur det verkligen är på ett privat hemmaplan tillsammans med en partner/förälder. Även om barn gillar dig betyder det inte att det skulle funka i ditt privata liv.Anonym (singel och fattar) skrev 2016-05-24 00:43:24 följande:
Har man ingen susning? Tror att du inte har en susning om andra människor som valt eller tvingats leva ett annat slags liv. Fördomsfull much? Själv jobbar jag med barn och umgås flitigt med kompisar som har barn i skiftande åldrar och de verkar gilla mig... Upplever inlägget ogenomtänkt. Jag vet att jag inte är ensam då jag har flera barnfria i mitt umgänge.
Så hur var det nu.. De utan barn vet bäst? Fördomar eh?., -
Fast man kan jobba med barn och ändå inte ha en susning om hur det verkligen är på ett privat hemmaplan tillsammans med en partner/förälder. Även om barn gillar dig betyder det inte att det skulle funka i ditt privata liv.Anonym (singel och fattar) skrev 2016-05-24 00:43:24 följande:
Har man ingen susning? Tror att du inte har en susning om andra människor som valt eller tvingats leva ett annat slags liv. Fördomsfull much? Själv jobbar jag med barn och umgås flitigt med kompisar som har barn i skiftande åldrar och de verkar gilla mig... Upplever inlägget ogenomtänkt. Jag vet att jag inte är ensam då jag har flera barnfria i mitt umgänge.
Så hur var det nu.. De utan barn vet bäst? Fördomar eh?., -
Men måste verkligen allt vara svart eller vitt?
I vårt hem tar vi gemensamt ansvar för hushållet, även barnen givetvis. Det här är allas hem.
Det finns andra sätt att ta ansvar för egna barnen tex juridiskt och ekonomiskt. Vilket jag förutsätter att alla faktiskt gör.
En man/kvinna som inte kan uppfostra sina barn till att ta gemensamt ansvar i hemmet, den borde skämmas.
Och som partner skulle jag skämmas över att ens tänka tanken att inte vika en barntröja eller ta bort ett smutsigt glas från barnrummet. Det är väl allas hem och samma gemensamma ansvar?
Nya partners gnäller över egoism men vem är egentligen mest ego ? " jag först och det här är bara mitt och allt annat skiter jag i " -
I vårt hem har det redan från början varit allas gemensamma ansvar att sköta hushållet. Det var en syn vi delade redan på dejtingstadiet. Vi hade på varsitt håll fostrat barnen att vara med i tidig ålder och lärt sig ta hand om sitt och hjälpas åt. Det gjorde att det var en självklarhet för alla och det funkade från dag 1 när vi flyttade ihop.Anonym (m) skrev 2016-05-25 08:25:08 följande:
Men om det gemensamma hemmet endast sköts av den ena föräldern? Som jag sa så vek jag, i början av vår relation, gladeligen allas tvätt utan att mena att jag inte ska vika barnets tvätt för att barnet inte är mitt MEN när jag märkte att min man aldrig gjorde detsamma så slutade jag. Han tycker det är knäppt, varför viker jag inte allas tvätt, undrar han. Jag sa till honom att när du börjar ta lika mycket ansvar som jag och självmant tvättar, städar, viker tvätt osv så kommer jag GLADELIGEN även börja vika er tvätt igen. Men nu har det gått, ja, åtminstone ett år, och han har inte tagit handen ur och ansträngt sig på den punkten så då upplever jag att jag kan förvalta min tid på ett bättre sätt än att lägga massa kvällar på att stå och vika tvätt åt TVÅ barn. Men gud vad hemsk jag är som kvinna och styvmorsa att jag inte förstår min plats i hemmet, eller vart vill du komma?
Det har därmed aldrig blivit en kvinnofälla eller mansgrisbeteende. Det skulle aldrig falla oss in.
Så ett smutsigt glas i barnrummet tas med lika självklart som att dottern tar med sig min kaffemugg jag glömt kvar på rumsbordet kvällen innan. -
Fast alltså..
I ett gott och bra och utvecklande förhållande kan man både sätta barnen först OCH även sätta kärleken i fokus.
Väldigt många klarar av det utan problem.
Är det verkligen raketforskning?
Det borde väl vara prio av båda parterna?