Våran pappa struntar i oss barn :(

Ja det är så att ingen av oss vill åka till dom om pappa hade bott själv hade vi åkt men den han bor ihop med hon har skrivit så mycket dumt och elakt om våran mamma det är mobbning på högsta nivå så henne vill vi inte se eller träffa hon är inte bjuden till studenten heller och det för allt hon gjort. Och hur vi kan veta vad hen får är för att vi sett det på FB. Sen behöver inte pappa komma till vår bostad utan vi skulle kunna träffas hos farmor och farfar men han hälsar inte på dom heller. Vi känner inte igen våran pappa och han har sagt till oss att han inte har några pengar att fixa presenter till oss men tydligen har han det för om han inte hade pengar skulle han inte kunna köpa allt till den han inte är pappa till :( Vi är inte avundsjuka men vi vill att det ska vara rättvist och mamma får fortfarande betala någon räkning åt honom för både mamma och pappa står på räkningen och han har inte råd att betala och mamma betalar för vill inte hamna hos kronofogden :(

Du missar helt poängen. Surar ni på *infoga valfritt firande* om * infoga valfri släkting* köper dyrare och fler presenter till *infoga valfritt barn under 18*?

Är det inte förbannat småaktigt att som vuxen kräva dyra presenter och jämföra priser med presenter som barn får? Att dessutom kräva presenter av föräldrar som inte har råd.

Att köpa egna kläder som student är väl fullt normalt?

Ni vill att han ska komma hem till er. Han vill inte träffa sitt ex. Han vill att ni ska komna hem till honom. Ni vill inte träffa hans nuvarande. Vad är skillnaden?

Har du något problem med läsförståelsen eller hur kom du fram till den slutsatsen? Varken jag eller någon annan har skrivit att det är rätt av pappan att strunta i sitt barns student. Däremot vill han kanske inte komma på festen om hans partner inte är bjuden och kanske vill han inte träffas in ex fru, så det kanske han skulle kunna hoppassa över men komma till ceremonin och ge barnet en present är självklart för mig. Sen, att han ger sitt bonusbarn en födelsedagspresent är väl självklart? Bonusen har all rätt att få presenter hen med.

Ja i det kan jag hålla med faktiskt.

Att det är direkt oförskämt av pappan att inte komma till studenten i sig p.g. av ett gammalt ex. Det är ju liksom inte exet som tar studenten utan det är ju hans barn.

Så där skall pappan ha en spark i arslet med spetsig sko.

Med spetsig sko menar jag att det skall vara en metallspets som är vässad och rätt upp i dajmkrysset. 

För det är lågt av pappan att inte närvara på en student, för studenten kommer ju bara en gång i livet för en person.

Vad är det med er här i tråden? Ni hänger upp er på helt irrelevanta saker, vem bryr sig om TS och hennes syskon också vill ha presenter av deras EGEN PAPPA? Antagligen är dom redan ledsna för att han struntar i dom emotionellt och då blir såna här saker som vem får vad en mycket större grej än det hade behövt vara. Dessutom är det väl känslan av att han bemödar sig att köpa något till bonusbarnet men till sina egna biologiska så bara hivar han fram en peng från plånboken och ba "här". Jaha tack du? Det är ingen tanke bakom att bara ge någon en fjuttig peng, det är ingen ansträngning direkt.

På många låter det som att det är vårat fel att inte pappa besöker oss och jag menar inte att han måste komma dit som vi bor och hur vi kan veta om hans lån är för att han berättade det själv för en månad sen han tog kontakten själv då och berättade om att vi barn inte kunde få något av honom för han skulle fixa till sin ekonomi det var sista gången han hörde av sig och nej mamma är inte nära att hamna hos kronofogden för hon betalar lånet som hon och pappa har mamma har sagt att om pappa vill komma till lägenheten så kan hon gå till någon vän så pappa och vi får träffas själva om han nu vill komma Så sluta skylla på oss och mamma för att pappa inte besöker oss

Visst borde han kommit men samtidigt - här försöker han ju uppmärksamma ditt syskon och föreslår att DE ska göra något tillsammans - och det är inte ditt syskon intresserad av?

Om intresset att ha kontakt vore viktigast så borde man väl kunna uttalande en gemensam kompromiss och ta en utsträckt hand?

Det viktigaste var ju - enligt dig - att ta upp kontakten? Eller?

Jag hade nog tyckt att det viktigaste var att ha en relation och göra något tillsammans med min förälder själv istället för att sätta mina föräldrar i samma rum mot deras vilja på min student ja.

Eller nog.. Kan snarare garantera att relationen varit viktigare än det...

Vid den åldern hade jag tillräckligt med mognad för att ha förståelse för att man inte fixa att umgås med alla.