Misstänker adhd på min son. Hjälp!

Men fyra år och inte pratar borde väl slå i alla larmklockor?!

Fråga dagisfröknarna om han leker med andra barn, sitter med på samling, äter med bestick. Hur han kommunicerar. De frågorna kan de svara bättre på än: är det något konstigt med mitt barn?

För är det problem med de sakerna ovan ska du kontakta BVC och be om en remiss till bup.

Att inte tala vid fyra faller utanför normen oavsett kön. Säger han ord?

Hur är det med påklädningen? Handtvätt? Borsta tänderna? Följa uppmaningar?

Ok, förstår att du har det kämpigt. De svårigheter du beskriver hos din son stämmer väldigt bra in på min dotter som är lika gammal och har autism.
Uttalssvårigheter är inte en del av autismdiagnosen men det är väldigt vanligt att barn med autism har någon form av språkstörning.

Att han inte har åldersadekvata kompisrelationer ska vara tillräckligt för att man gör en utredning för npf. Vänd dig till BVC och beskriv hans svårigheter så utförligt du kan. Tänk på hur en vanlig dag ser ut från morgon till kväll. En "normal" fyraåring geggar med tvålen någon gång ibland men inte varje gång.

Det kan vara väldig svårt att hjälpa ett barn om man inte vet vad som ligger bakom svårigheterna. Och även om man vet behöver man handledning och det kan man få om barnet får en diagnos. Är det autism så växer det inte bort utan barnet behöver stöd och anpassning i större grad än andra barn. För att orka med det i år in och år ut kan föräldrar behöva avlastning. Med tex en autismdiagnos kommer rättigheter att ansöka om sådant. För att skolan inte ska bli ett helvete för ett barn med autism så måste rätt anpassningar göras även där och då är tyvärr diagnos ett måste.

Använd Ockhams rakblad själv. Barnet har autism och har därför svårt med talet.

Men nej ingen av oss föreslår att barnet har autism efter som vi är väl medvetna om hur komplext det är att ställa en autismdiagnos. Däremot föreslår vi att ts ska vända sig till Bup och beskriva de många svårigheter barnet har och på så sätt få hjälp att hjälpa sin son på bästa sätt.

Autism kommer i många former och yttrar sig på många sätt men som förälder till ett barn med autism som träffar många andra föräldrar med autistiska barn så känner jag igen det ts beskriver från väldigt många. Det är de typiska svårigheterna för normalbegåvade barn i den åldern med autism.

Det finns väldigt mkt att göra som gör livet bättre för barnet och familjen så det skulle faktiskt kännas elakt att inte peka på det när jag ser det.

Någon skrev något om skadeglädje. Att ett så litet barn skrattar åt att någon gråter är antagligen inte skadeglädje utan en oförmåga att läsa känslor. Om man inte tar in att gråten signalerar att den andra är ledsen så kan man skratta åt hur rolig den andra set ut när den gråter.