• Ess

    Morsdag, bara för biomamman?

    Det är många som inte firar mors o fars dag, och det är ännu fler där det är den andra föräldern som får styra upp så att de åtminstone ritar ett kort till föräldern.
    Jag tror knappast det är barnen själva som velat fira morsdag hemma hos sin mamma, utan snarare mamman som velat ha dem hemma då för att hitta på något, eller äta lite gott.

    Kan du inte ta det med din man, att nu när det varit morsdag kan vi inte göra något speciellt till helgen när barnen kommer. 

  • Ess
    Anonym (Mamma - men ändå inte) skrev 2016-05-07 16:52:10 följande:
    Han engagerar sig väldigt mycket i barnen, inte så mycket i hushållsarbetet de veckor de är här. Jag tycker att det är viktigt att han är närvarande och leker ned dom, men samtidigt skulle han gärna få hjälpa mig också så att inte allt det praktiska hänger på mig. Jag lägger så mycket tid på hans barn så det är kanske inte för mycket begärt att få känna sig uppskattad ibland?
    Då ska du sluta göra det du gör. Barnfria veckan sköter du hushållet, barn veckan så sköter han det, och barnen naturligtvis.
  • Ess
    Anonym (Mamma - men ändå inte) skrev 2016-05-07 16:52:10 följande:
    Han engagerar sig väldigt mycket i barnen, inte så mycket i hushållsarbetet de veckor de är här. Jag tycker att det är viktigt att han är närvarande och leker ned dom, men samtidigt skulle han gärna få hjälpa mig också så att inte allt det praktiska hänger på mig. Jag lägger så mycket tid på hans barn så det är kanske inte för mycket begärt att få känna sig uppskattad ibland?
    Problemet är att du själv satt dig i sitsen att agera mamma, så både man och barn förväntar sig det. Hade du backat och gjort helt klart för mannen att det är på hans ansvar som barnen befinner sig där och varje gång du EV gör något för dem, så är det en tjänst åt honom. Då hade han tackat för hjälpen om du tex lagat mat på hans vecka eller skjutsat dem. 
    Sen när barnen blir äldre så är det självklart att de ska säga tack om du kommer och lägger de nytvättade kläderna på deras rum. Gör dom inte det så är det bara att upplysa dem om vart de kan hämta sina kläder, eller så får de tvätta själva.
  • Ess
    Anonym (mor) skrev 2016-05-08 06:50:18 följande:
    "Städerskan"?! Och vad sa du? Det absolut MINSTA du kan begära är väl vanligt hyfs? Skrämmande att dessa ungar halva sin tid fostras av ngn de helt saknar respekt för som det verkar? De kommer att bli fullständigt odrägliga men det är ju iofs inte ditt problem utan föräldrarnas helt och hållet.
    Jag tror inte att de sa så för att va elaka, jag tror inte heller att de saknar respekt för ts. Jag tror helt enkelt att det är så de ser hennes roll i hemmet, det enda de ser är att hon springer runt och städar, lagar mat och sköter allt när deras pappa leker och lägger tiden på dem. Det skulle inte förvåna mig om de en dag säger att de vill flytta till sin pappa för att han har mer tid för dem och är roligare än mamma är. Det hade blivit ett beskt uppvaknande för både pappa och barn eftersom ts troligen sagt upp sig ganska snabbt.

    Jag tycker ts ska ta upp frågan om gemensamma barn igen och se hur han ställer sig till det. Hon ska definitivt se till att inte göra allt, utan pappan får dra extra lasset som hans barn innebär och hon kan skaffa sig en hobby, så slipper hon se hans ev sura miner när han inte blir uppassad längre.
    Barnen får dessutom se att hon är en levande person med ett eget liv och inte ett tjänstehjon på pappans villkor.
  • Ess
    Anonym (Bibo) skrev 2016-05-07 23:29:21 följande:
    Och Mors dag och Fars dag är det den andra föräldern som fixar så att barnen ritar en teckning eller köper någonting. Iallafall här hemma. :)
    Så är det här hemma också. Barnen själva hade inte haft en aning om det annars.
    Jag tror det är samma i ts, mamman vill ha dem som en symbolisk handling den dagen, barnen själva skulle inte kunna bry sig mindre. Det är ts själv som bygger upp en ljuv fantasi om hur barnen på eget insiativ uppvaktar och tackar sin mamma för att va den bästa mamman någonsin osv.
  • Ess
    annananonym skrev 2016-05-08 10:07:30 följande:
    Nej ta inte upp barnfrågan. Att skaffa gemensamma barn i en ickefungerande familj är dödsdömt!

    Vänta med gemensamma barn tills du har fått en familj du kan trivas i. Tills allt fungerar som det ska med barnen, mannen och helst även exet.

    Varför lämnade han sin gravida fru? Vad hände där? Kastade hon ut honom?
    Jag tycker tvärtom att det är viktigt för ts att få reda på exekt vart mannen står när det gäller fler barn. Även om han säger ja till barn, så betyder det inte att man måste skaffa direkt. Men att slänga en massa tid på att få det att funka och han sen säger nej, då har man kastat bort en massa tid som man kunde lagt på att hitta en annan man istället.
    Men jag håller med dig om att inte skaffa barn i ett förhållande som inte fungerar. 

    Jag misstänker att mannen är rätt nöjd som det är. Han har en person som tar hand om hem och barn, det enda han behöver göra är att leka lite med dem. Jag tycker mest att det låter som en ursäkt att han inte vill skaffa fler barn nu när de är så små, för så himla små är de inte enligt mig. 
    Sen när de kommer upp i 10-12 års åldern så kommer han inte vilja börja om igen.
  • Ess
    sextiotalist skrev 2016-05-08 16:26:11 följande:
    Det gjorde sambon. Det var han som var mest drivande att vi skulle ha barnet när jag blev oplanerat gravid.

    Det har dykt upp några sladdisar
    Det kan ju klart bli så också. Men om det är viktigt för ts att skaffa barn, så tycker jag att hon ska ta reda på hur han ställer sig till det nu, så att det inte blir ett blankt nej senare.
  • Ess
    Anonym (Mamma - men ändå inte) skrev 2016-05-09 13:49:24 följande:
    Om vi börjar med barnen ; där förväntar jag mig inte speciellt mycket. Bara ett enkelt "tack för maten!" Eller "tack för kläderna!" om jag har gjort mat eller köpt något åt dom.

    Av pappan skulle jag gärna få höra att han uppskattar allt jag gör för honom och barnen, han kan som sagt bjuda på mat och sånt, men han har svårt med att prata känslor och säger sällan (eller aldrig) att han uppskattar något.

    Av biomamman skulle jag också gärna få ett tack ibland. Det är mest henne jag har problem med i denhär situationen. Hon förväntar sig ibland att jag tar hand om barnen nån timme på hennes veckor, (pappan är som jag redan skrev borta på jobb då!) och säger jag nej blir hon irriterad och påstår att det är min skyldighet att ta dom då jag valde att flytta ihop med en man som hade barn. Då skulle det vara skönt med lite uppskattning från hennes sida då jag ändå har ställt upp många gånger, men det enda jag får är sura miner de gånger jag inte vill.

    Jag vill helt enkelt inte känna mig som en barnflicka som inte får betalt.
    Att säga tack är en uppfostringsfråga. Det är bara att påminna dem när de glömmer att tex säga tack för maten.

    Med det uppförandet mamman verkar ha, så hade jag med gott samvete sagt nej. Hade hon börjat argumentera om mina sk skyldigheter, så hade jag bett henne dra och slängt på luren.

    När det gäller mannen så ställ krav på att han tar hushållet under barnveckan och att han själv sköter sina barn, sen kan du göra det du tycker är kul med dem, eller låta bli.
    Jag förstår faktiskt inte varför så många kvinnor backar för att det blir "sura miner", det är ju liksom bara att skita i och gå hemifrån och göra nåt man tycker är kul istället för att sitta och glo på surk*ken.
  • Ess
    Fånga dagen skrev 2016-05-10 13:32:15 följande:
    Herregud va du lägger krut på mamman! Där är stora kanonen framme. Sen när du kommenterar bristen på uppskattning, och hur mannen utnyttjar ts, använder du en ärtbössa. Borde det inte vara tvärtom? Ansvaret för att det är som det är ligger på mannen. Inte hans ex eller barn.
    Mamman har ju trots allt tagit sig friheten att ringa ts och vilja att hon ställde upp som barnvakt på mammaveckan. När ts sa nej så tyckte mamman att det var hennes skyldighet när hon träffat en man med barn. 
    Så den mamman kan ta sig i häcken!!

    Pappan ska vi inte ens gå in på. Den FANTASTISKE som har sina barn vv, och slipper göra ett skit mer än att leka lite med dem.............

    FY FAN för dem båda!
Svar på tråden Morsdag, bara för biomamman?