Är vi ensamma om o göra så ?
Jag och min man är föräldrar till en livlig,viljestark och aktiv son på 16 månader. Första barnet.
Min undran är gör vi fel som anpassar oss helt efter honom ? Känns som att familjer med fler barn låter barnen anpassa sig efter familjen. Här är de jag och mannen som anpassar oss efter sonen.
När vi är båda hemma på eftermiddagen och kvällen så är de alltid nån som leker med han och går efter han vilket rum han än går in till. Han kan ju skada sig. Även om man säkrat överallt så gått de går. Och efter en stund brukar vi "byta av" den andre så dem första får vila lite eller göra vad den vill. Så håller de på till läggdax. Vi är även ute ca 1 timme varje dag efter middagen och går då till lekparken på skolgården där han kan gå runt som han vill och vi följer efter bakom så han inte skadar sig eller så försöker vi leka med han. Men ute är han inte alls intresserade av oss utan då är de är utforska som gäller ????
De ja undrar är om är vi ensamma/är de fel att anpassa oss så. Vi sitter aldrig båda två I soffan tex. Utan alltid en på golvet med han eller går runt I dom rum han går runt i.
Dom familjer vi vart på besök hos där sitter mamma o pappa i fikar i köket tex medans tex en 1 åring går runt som den vill i huset...