Är vi ensamma om o göra så ?

Jag var väldigt orolig för första barnet när han började krypa och klättra, men hans pappa sa en väldigt smart sak då:
När han blir äldre kommer han att göra saker när vi inte är med. Om vi tillåter honom att lära sig klättra/springa vad det nu är han vill göra för att spränga sina gränser när vi är med, så kan vi hjälpa honom om han behöver det, och låta honom lära sig var hans egna gränser finns.

Det är ok att oroa sig och att ha barnet inom synhåll, men inte att hindra barnet från att lära sig saker.
Vi har bara ett par år på oss att få vara nära barnet hela tiden, det gäller att utnyttja den tiden till att fostra en självständig individ, inte att hämma den naturliga utvecklingen.

Om barnet inte är direkt korkat kommer det snabbt att lära sig att akta sig för vassa saker.