Bo i olika kommuner med barn varannan vecka

Det blir alltid så sent när vi åker dit efter jobbet och förskolan. Vi kommer ju dit lagom till det är dags att börja med middagen och efter middagen hinner hon leka med kusinerna eller morfar en stund och sen får vi stressa hem för att hinna till läggning innan hon somnar i bilen. Det är då jag önskar att vi också bodde där på gatan med de andra. Det skall också tilläggas att hon har epilepsi så jag är egentligen inte så villig till att hon ska gå hem till andra klasskamrater och leka utan att jag är med. Hemma så kan min syster och familj hantera ett anfall vilket gör att jag känner mig mycket tryggare med att hon leker med sina kusiner. Om hon nu får en eller några nära vänner i skolan så går det ju såklart att lösa att hon kan träffa dem även de veckor hon är hos mig, kanske inte varje dag men någon dag i veckan borde vi kunna stanna kvar och leka med kompisar efter jobb och skola... Ja det är mycket att fundera på och jag grävt ned min hemlängtan länge nu, flera år men just nu så dök drömhuset på gatan upp till salu såklart... Så nu rullar tankarna igen om hur det kan lösas rent logistiskt och om det är bra eller dåligt för jäntan och vad som är bra och dåligt för mig...

Jag har varit och tittat på huset som ligger till salu i syrrans kvarter och det är ett toppen hus :) Nu ska jag prata med jäntans pappa ikväll och se vad han säger om hela idén. Jag hoppas och tror att jag blir en piggare och gladare mamma som orkar vara ute mer och leka där. Huset är byggt 2005 och kostar mindre än vad min lägenhet i stan på 4:e våningen gör! Där kan hon lära sig att cykla ute på gatan, få vara i lekparken utan att det blir ett helt projekt att ta sig till en lekpark och som sagt så får hon träffa in älskade morfar, moster och kusiner varje dag om hon vill :)