Verkligen HJÄLP!

När jag går ut känns det som gatorna rusar mot mig. Människors röster får ekon. Jag säger till mig själv att det går över, men det känns som jag blir knäpp. Har kramp i ben och armar. Vågar inte gå ut. Ingen som varit i liknande situation ? Är väldigt ensam.

Har man använt benzo så länge, så kommer man få en ordentlig absintens.
Och samma är det med oxy´n, om nu den är regelbunden tagen och länge.
Det kommer att gå över, men det kommer ta veckor/månader, om du ätit så länge och benzo.
Oxy´n om du ätit lika länge, så 10-14 dagar, och hur svåra besvär man får.
Beror på hur mycket man tagit och hur länge, går man över 4-6 månader, så kan man lugnt räkna med 10-14 dagar.
Och kanske tom ytterligare 7 dagar med svår abstinens.

Detta kanske du räknat ut själv.
Men leva sitt liv med narkotiska mediciner, är som vara en slav under dessa.
Säger inte du ska sluta helt, men mer gå över till behovs ta, än regelbundet konsumera.
Sluta oroa dig för världen och andra, slutet på dagen så bryr dom bara som sig själva ändå.

Är tacksam för svar. Jag har gått på opiater olagligt nät jag var yngre, även metadon som var värst av dem alla. Så jag vet ungefär hur den är, men benso är så jävla jobbig för jag kan inte ta den utan att bli beroende, men utan den blir jag sjukskriven och vågar inte ens gå till Ica själv. Så har det alltså varit de åren jag inte tog benso. Har ptsd i grunden, vill inte gå på mediciner. Men välja på mediciner, trög i huvudet och jobb eller inga mediciner, högre intellektuell förmåga och sitta hemma och vara rädd- det blir skit hur jag än väljer.

Jag har inte hittat någon terapi som hjälper.

Behandlingshem och liknande är inte ett alternativ. Jag både jobbar och pluggar.

Blir bara rädd när det känns som jag ska få psykos, har hallucinationer som att väggar rör sig och jag kan inte gå ordentligt och folk tittar konstigt på mig, jag vet att det brukar kännas så under abstinens, men har tidigare fått krampanfall under avgiftning, så jag är rädd för att jag inte har någon som kan vara med mig.

Och du har rätt. Jag vill inte vara slav. Jag blir begränsad på många sätt.

Ingen vet detta om mig. Utåt ses jag som en normal person, jag har barn också.

Det är jobbigt, jag känner mig som världens sämsta mamma och som en värdelös människa.

Alltså seriöst, jag känner för dig, och det är synd att du mår dåligt.

Men va fan förväntar du dig om du proppar i dig Xanor?
En av de värsta/längsta avtändningarna, du kan inte poppa Xanor och klaga i efterhand att det är svårt att sluta?

Å seriöst, Oxynorm för knäskada, ut och promenera, få in blod i knäet så det läker, ät ipren medans.
Så jävla trött på folk som tar första bästa utväg och sen klagar på avtändning, 99.9% behöver inte Oxynorm för en knä/rygg skada, vet du hur jävla ont man ska ha för att äta det eller?

Med det sagt så förstår jag iaf att du har det jobbigt.

Vad inbillar du dig att det hjälper?
Du får nog ta sätta dig in i hennes knä och vad som är gjort där, innan du börjar med pekpinnar.

Jag stött på ett gäng som du, som tycker ta par alvedon så blir det det bra.
Ett exempel var på en vårdcentral, jag kom in på kryckor kunde knappt ta mig fram med dom.
Vi satte oss ner och prata, där såg vi en fot som var svullen, röd och extrem öm.
Hon såg även smärtan i mitt ansikte när jag tog av mig stödstrumpan.
Berättade jag tog oxy snabbverkande och depot, plus massa alvedon, och att detta bara hjälpte lite lite grann.
Vet du vad hennes lösning var?
Ta par alvedon, utan oxy så grät jag av smärta, så undra hur hon resonera fånet.
Jag hade ont och var trött, så orkade inte skälla ut henne, så jag bara därifrån.
Detta går i skov, där skoven är täta ibland typ 5-6 ggr på ett halvår.
Och ibland år emellan.
Och slutar alltid efter skoven, men kan vara jobbigt ibland, då man blir hyfsat beroende redan i vecka 6-8 i kontinuerlig konsumtion.

Haha, källa på att 99% inte behöver oxy(eller liknande).
Du kanske pratar om de som har högt tillfälliga problem med sina knän verkar det som.
Har man väldigt ont i knät, så har man.
Och lägga orden i mun, vad är det jag lagt i din mun frågar jag mig frågande?

Jag tänker aldrig jämföra smärta med ångest, de spelar i skilda divisioner.
Har vitt skild problematik, och dessa benzo kan ofta radera ångest helt(i alla fall i början).
Sen stilnoct, det har vi för insomning, så där tar vi upp en till, ska vi jämföra denna med smärta också?
Förstår inte alls varför du gör denna koppling, den enda riktiga koppling som finns, är att de bägge är beroendeframkallande.
Sen berättar TS att h*n har en del problem med psyke i olika situationer.
Jag antar h*n ska bara svälja dessa, kanske bara ut och gå hjälper här med

Sen vart hittar du hybrisen att du vet vad som föregår i TS knä?
Och att bara ut och gå kommer lösa alla hennes problem?
Jag inte sett någon information som tyder på att det är ett mindre problem som bara försvinner utav att ut och gå.
Eller vart ser du detta?

Jämför du USA och oxy, du verkar ha noll koll på Florida.
Sen röker de oxy främst, missbrukarna som du nu pratar om.
Vi pratar faktiskt om nån som har väldigt ont i knät, eller har du missat detta?

Smärtstillande är ingen kvick fix för de som har smärta, för de är det oftast det ENDA sättet att ta sig vidare.
Tragiskt att du bara antar att TS inte har ont i knät, och sen gör kopplingar till USA och missbrukare.
Varför ska jag fantisera om 150cm 100kg människor?
Men visst, kanske en sådan människa ska gå ner i vikt, men tror du knät gör mindre ont idag för detta?
Du vet ingenting om detta knät, att göra antagande som du gör är helt otroligt.
Det vi vet, är att det förekommer smärta i knät, som föranlett en läkare att skriva ut oxy.
Men enligt dig, så måste TS ljuga.

Vet inte vad jag skulle ha vunnit, däremot försöker du lägga in andra parametrar som vi inte ens vet är riktig eller inte.
Du fantiserar ihop olika scenarion, som verkar hela tiden sammanfalla med att du tycker TS är en lögnare.

Den största frågan är faktiskt vad du vet om hennes psyke, då det är du som sätter pekpinnarna.
Jag vet inte mer vad som står i inläggen, där vi ser en socialpress och en dramatiskt ökad stress i att vara ute i arbetslivet.
Är det bra att medicinera detta långvarigt, nä, det vill jag verkligen inte påstå.
Men tyvärr är det så, att vissa människor klarar inte av livet som alla andra.
Sen kommer det nån med en pekpinne och minsann berättar hur det ska vara, och vilket OTROLIG tröst detta måste vara för TS

Så TS, ut och gå, så kommer du vara medicinfri innan du avslutat din runda(enligt vissa ).

Där har vi däremot nått som vi kan kalla lägga orden i munnen på nån.
Ts säger h*n har ont i knät, och får oxy av läkare.
Det är du som fantiserar sen.

Nä, jag överdrev, hoppades det var solklart.
Men det var för verkligen peka på att, bara ut och gå.
Är inget som med nuvarande information, som skulle vara en mirakelkur.
Det är trots allt du som säger 99% inte ska ha oxy, då de inte behöver detta.

Du bara gör massa antaganden att TS inte gör nått för försöka ta sig vidare eller hantera sin skador i sitt knä.
Du saknar information, och tracka ned på TS, vad ger detta dig att trycka ner TS?
Få folk inte ha problem, utan de ska misstros på detta vis.
Jag utgår ifrån TS inte ljuger, samtidigt som det kan önskas mer information om saker.
Men detta gör inte så jag skickar iväg min pekpinne och berättar för TS att 99% behöver inte oxy.
Som för mig liknar mer "TS, du ljuger", när man säger det så.
Kanske du inte är medveten om detta, men det kan du inte längre skylla på.

Jag har diagnoser som gör att jag skadar människor omkring mig utan medicinering, varav xanor är en av dem.

Jag fungerar inte som andra. Jag kan heller inte sova utan dessa mediciner; har verkligen provat allt.

Knäskada; det är avsliten sena och operation som gjort att jag behöver medicin, just ut och röra på mig får jag inte, bortsett från sjukgymnastik.

Den medicinen är tillfällig och jag har inte tagit mer. På sjätte dagen.

Oj vilka spekulationer.

Jag har idrottat i många år, väger 59 kg och är 170 cm.

För vissa människor är tyvärr mediciner nödvändigt för att de ska fungera i samhället. Jag fungerade inte i 30 år innan jag fick benso. Med det inte sagt att det inte är komplicerat, jag trivs inte med det heller. Har bara inte hittat något som gör att jag fungerar utan att vara konstant sjukskriven. Jag sover ändå för lite, är ändå instabil, behandlar ibland andra dåligt, trots terapi, trots att jag inte vill. Men innan medicinerna var jag ibland farlig för mig själv och i viss mån andra.

Snorta oxynorm har aldrig slagit mig överhuvudtaget. Jag har även en ledsjukdom som egentligen kräver starkare mediciner, nu har jag valt kortisoninjektioner för dessa. Men med knät hade jag inget val direkt.

Åh, rökfri, dricker aldrig.

Vet inte varför jag ska förklara detta egentligen.

För personen ifråga kan inte sätta sig in i din situation, och det kommer ifrån att h*n tror alla med dina problem.
Är såna som lurar sjukvården på medicin genom att ljuga sig till dom.

Och i sin iver i ha rätt, så försöker h*n trycka ner dig i skorna så långt det går.

Ja det kändes så.

Jag vet att folk gör så, men mitt liv var ett stort kaos innan medicinen. (Har ju icke narkotikaklassade mediciner också).

Med medicinen klarar jag vardagen. Sista veckan har inte direkt gått bra, fick sjukskriva mig och sedan går jag nu på lägsta dosen stesolid jag någonsin gått på, 10 mg, till jag kan få mitt vanliga recept.

Har ingen avsikt att sluta helt med benso. Jag blir en dålig förälder och en sjukskriven sådan också. Det är inte ett liv jag vill ha. Inte när hag har en bra utbildning och ett jobb jag egentligen tycker om.