Det har på senare tid blivit allt vanligare att människor vill ha mer ovanliga sällskapsdjur i stället för de arter som brukar finnas i svenska hem. På Jordbruksverket ser vi ett ökat intresse för bland annat afrikanska pygméigelkottar och flygpungekorrar.
Vilka djur får man ha som sällskapsdjur?
Det är inte tillåtet att hålla apor, rovdjur eller rovfåglar som sällskapsdjur. Du får heller inte ha korsningar mellan tamkatt och vilda kattdjur eller mellan tamhund och vilda hunddjur. Djuren måste vara födda och uppfödda i fångenskap för att få hållas som sällskapsdjur. Du får inte hålla individer som fångats i det vilda.
Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Naturvårdsverket bedömer ofta från fall till fall om en art är lämplig att hålla som sällskapsdjur. Vi tittar bland annat på om den kan bära på olika sjukdomar och om arten eventuellt kan ha en negativ effekt på den svenska faunan.
Om du vill skaffa ett mer ovanligt sällskapsdjur bör du kontakta din länsstyrelse eftersom en del av dessa arter enligt jaktförordningen skall hållas i ett så kallat vilthägn.
Vad gäller för skyddade arter?
Arter som lever vilt i andra EU-länder får man i många fall inte heller hålla som sällskapsdjur i Sverige.
Är du intresserad av att hålla arter som är hotande gäller hårda regler enligt den så kallade CITES-konventionen, som reglerar handeln med hotade arter. Här finns mer information om CITES.
Djuren behöver stora utrymmen
Många av de nya sällskapsdjuren är inte domesticerade som till exempel hundar och katter. Det betyder att de inte är anpassade att vara sällskapsdjur. De kan bli stressade av att leva i en bur. Därför krävs det större utrymmen för de här djuren.
Utrymmeskraven för de arter som inte anses vara traditionella sällskapsdjur följer djurparksbestämmelserna. Detaljerna i kraven på hur miljön ska vara utformad är olika beroende på vilken art det gäller. I Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning i djurparker kan du se de exakta bestämmelserna. Föreskrifterna finns till höger.