Inlägg från: NästanSvensson |Visa alla inlägg
  • NästanSvensson

    Vuxna människor med jobb som aldrig har pengar?

    Jag är en kvinna strax över 30.

    Gift, tre barn, hus strax utanför en medelstor stad, äger två bilar.

    Jag och min man har medelinkomster, lån på huset och lite kvar på ena bilen.

    Vi lever gott, vältrar oss inte i lyx, men kan köpa det vi behöver. Vi semestrar mycket inom Sverige på olika nöjesparker för barnen, men åker ibland utomlands också.

    Det jag på senare år börjat reagera på är att vissa folk runt omkring oss i liknande situation ALDRIG verkar ha pengar. När vi var i tjugoårsåldern var det inte så konstigt när många studerade eller kanske var arbetslösa. Nu är alla i vår umgängeskrets mellan 30-40 år och de allra flesta lever som oss med två heltidsjobb, hus och barn.

    Vankas det bröllop så är det alltid någon eller några som inte har pengar att lägga ut för möhippan/svensexan.

    Föreslår jag en vistelse på tex spa bland mina tjejkompisar så är det alltid någon som inte har råd.

    Frågar vi en annan familj om de vill följa med till Kolmården, Liseberg eller liknande så är det för dyrt.

    Vi ska ut och äta med jobbet, men någon är pank(?) och kan inte följa med.

    Dessa människor är inte arbetslösa eller sjukskrivna, men har likförbannat alltid dåligt med pengar. Detta gäller såklart inte alla i umgängeskretsen, men det verkar ändå vanligt.

    Hur kommer det sig att vissa människor aldrig har några kronor över?

  • Svar på tråden Vuxna människor med jobb som aldrig har pengar?
  • NästanSvensson

    Jag har självklart funderat på om det kan vara så att man skyller på att man inte har råd, men jag tror inte det. Nu var just spa bara ett av många förslag. Det är inte så att jag tjatar om att vi ska åka på spa jämt

    De gör ju inget annat med någon annan heller utan tjatar om hur roligt det hade varit att göra det och det....

  • NästanSvensson

    Jag har nog aldrig skyllt på att jag inte har råd. Om vi inte vill följa med på något så säger vi helt enkelt att det inte är vår grej.

    Om någon frågar om jag ska med på lunch och jag har matlåda med mig så säger jag bara helt enkelt att jag har matlåda med mig.

    Men grejen är att det alltså inte bara handlar om att vi frågar om någon ska följa med på något.

    Ett exempel. Förra veckan fikade jag med en ganska nära vän. Hon frågade om vi hade planer på vad vi ska göra i sommar. Barnen har tjatat om Legoland så vi har pratat om att vi eventuellt ska åka dit. Då säger hon att hennes barn velat åka till Legoland i flera år. Jag frågar om de ska dit, men det ska de inte för det är så dyrt att de inte har råd.

    De tjänar ändå mer än oss, bor likvärdigt.

    Jag tycker väl också att det finns roligare saker än att gå på Liseberg, Legoland och vattenparker. Men barnen älskar det så då planerar vi in åtminstone nån sak för barnen varje sommar.

    Ett annat exempel är för något år sen när jag blev medbjuden på möhippa för en kompis. När vi planerade ville en av hennes närmsta vänner att vi skulle grilla korv i skogen för att det skulle bli billigare än lunch ute. Inget skulle få kosta pengar på den möhippan.

    Det hade väl inte varit så konstigt om den blivande bruden var en friluftsmänniska, men så var det inte.

    Jag tyckte att det var rent utsagt pinsamt.

  • NästanSvensson
    Anonym (G) skrev 2016-03-11 13:24:14 följande:

    Haha. Ja pinsamt. Vad tyckte bruden om korvmöhippan?


    Som tur var lyckades jag och några andra få med ett par saker till så det blev inte bara att grilla korv utan även grillat hemma hos en av deltagarna på kvällen och en billig aktivitet på dagen

    Tror summan landade på 100 kr per person plus aktiviteten (som de som inte hade råd valde bort för egen del)

    Men jag tror att hon var lite besviken, men det sa hon ju såklart inte.
Svar på tråden Vuxna människor med jobb som aldrig har pengar?