Anonym (---) skrev 2016-02-15 20:38:28 följande:
Jag är tillsammans med en ex missbrukare som Hållt på mycket under många år med heroin som han slutade med 2003 och efter det har det vart Subitex? Och piller av olika slag. Han håller sig nu nykter går på 12 steg men har nydligen blivit utkastad pga att an tagit återfall och även druckit vid fler tillfällen. Jag älskar honom verkligen och ser verkligen hur han kämpar vissa dagar är bättre än andra. Jag är så tacksam att han gör det här för min skull. Jag har krävt det av honom pga att hans missbruk ställt till det för mig många gånger. Jag försöker stötta honom, dom dagar jag ser att han är extra nere och mår dåligt försöker jag påminna honom att jag verkligen är tacksam för allt han gör och att jag älskar honom.
Han har vid vissa tillfällen tagit återfall, han har tagit piller i kanske 2 dagar och sen skärpt till sig igen. Det ända problemet är att han blir så jävla elak mot mig när han ätit piller, smutskastar mig, berättar för mig hur värdelös jag är, hotar mig och att få gå därifrån kommer inte på fråga för han blockerar dörren. Vet inte hur man ska orka med det, hur många gånger ska man ge honom en andra chans hur många gånger ska jag behöva sitta och lyssna på hans smutskastning och vara rädd. Han har många gånger sagt att jag är de bästa som hänt honom, att han aldrig skulle klara sig utan mig, jag är den enda anledning han har att hålla sig nykter. Att om jag skulle lämna honom så skulle han inte vilja leva, han skulle knarka ihjäl sig osv får så dåligt samvete kan inte lämna honom hur skulle han klara sig då.
Vet inte hur jag ska tänka och hur jag ska göra
När säger han att du är det bästa som har hänt? När tabletterna är slut och han sitter med ångest och dåligt samvete? Eller tror du att han verkligen känner så?Om du är den ENDA anledningen för honom att hålla sig nykter så behöver han hitta fler. För du kan inte (om du inte vill) viga ditt liv åt att vara hans anledning.
När tabletterna är slut och han sitter med ångest och dåligt samvete?
En sak vet jag. Och det är att när man slutar, när det man stoppar i sig håller på att tar slut så kommer ångesten och samvetet som ett slag i magen. Jag själv har aldrig varit elak när jag varit påverkad. Inte annars eller. Så jag kan inte relatera till hans beteende. Men jag tycker inte det spelar någon roll om han är nykter eller inte. Ingen ska behöva bli hotad, smutskastad eller nervärderad. Men han är inte en EX missbrukare. Han är missbrukare. Det är underliggande problem man måste ta itu med. Det är något som gör att man vill fly verkligheten. Då är den för personen i fråga för jobbig att hantera nykter. Om det har med ens egna tankar att göra eller världen utanför. Vissa spelar andra knullar en del äter en hel del dricker och många andra tar droger. Kan man inte leva i vardagen helt nykter så är det någonting som är fel. Så var fallet för mig. Och så har det visat sig vara för i princip alla jag pratat med som lyckats ta sig ur. Man måste få professionell hjälp och stöd om det ska gå. Låter som en klycha men nästan alla som tagit sig ur har fått stöd i form av antingen familj, vänner, släkt eller personal och läkare av olika slag. Någon form av stöd har det funnits i bilden. Det går inte att bli nykter om man inte vill. Och man måste vilja det lika mycket som man vill andas när man är på väg att drunkna. Och det går inte ensam. Du måste låta honom komma till insikt själv. Du får tala om för honom, när han inte är påverkad, att du inte tänker finna dig i hans beteende om han vill ha ditt stöd. Du får chansa och hoppas att han inte är så egoistisk att han har ihjäl sig själv, hur illa detta än låter. Vad är alternativet? Du kan inte sluta åt honom eller få honom att bestämma sig, mer än du gör. Jag vet inte hur gamla ni är och om tvångsvård är ett alternativ? Prata med hans familj? Har han vettiga vänner?