• Brumma

    Bonusmammor

    Anonym (Totto) skrev 2016-02-06 09:59:30 följande:

    ...och på vilket sätt skulle ett barn må dåligt av att definiera relationen på annat sätt om han/hon får hjälp att ladda det begrepp man istället valde att använda med allt det positiva som barnet vill uttrycka?


    För att ens definitioner måste få vara ens egna.

    Det är likadant när vuxna vill påpeka att syskonen från ny relation enbart är "halva". Ser barnet halvsyskonet enbart som SYSKON, dvs definierar syskonet som ett syskon - inte halvsyskonet - måste barnet få känna som det vill.

    Eller min son som har en bonus morfar och en biologisk morfar. Han kallar bonusmorfar vid namn men definitionen ät kort o gott 'morfar". Känslomässigt har han två. Och ja, jag tror det skulle skada honom känslomässigt om vi "snällt förklarat" att han inte får se den extramorfar han älskar så högt som just morfar. För honom hade det varit samma som att relationen vore mindre värd.
  • Brumma
    Anonym (M) skrev 2016-02-06 10:23:09 följande:

    Tyvärr verkar det för somliga vara det viktigaste hur barnet riskerar att må av att inte få kalla/definiera personer i sin omgivning som denne vill än att personerna i barnets omgivning riskerar att bli sårade/ må dåligt över det.

    Att pappans nya partner riskerar att må dåligt av att bli tilltalad "mamma" av pappans barn kan vara lika självklart som att pappans barn riskerar att må dåligt av att bli kallad för "styvunge" av pappans nya partner .


    Och eftersom jag är den enda du påstått göra detta antar jag att "somliga" innebär mig.

    NEJ. Fortfarande så har jag ALDRIG påstått att det är ok att TILLTALA/KALLA ngn mamma mot personens vilja!
  • Brumma
    Anonym (M) skrev 2016-02-06 10:37:50 följande:
    Men kan du sluta sätta tummen ner för att jag ber dig sluta komma med osanningar om vad jag skrivit?

    Oerhört respektlöst!

    Jag går inte in i diskussion med dig, precis som du bett om. Men jag MÅSTE få säga till när du upprepar osanningar.

    Att du MISSFÖRSTÅTT vad jag skrivit gör det inte sant!
  • Brumma
    Anonym (Totto) skrev 2016-02-06 12:15:19 följande:

    Nej, att lära barn empati och att vara en inkännande och omtänksam personer som bryr som om andras känslor ligger kanske inte på DIN agenda, men jag tror att jag väljer att inte lägga så stor vikt vid ditt inlägg. Vad jag läst av dig både här och i andra trådar verkar du inte ha alltför starka känslor för din partners barn och du tycks ofta utgå från att dina känslor är viktiga men andras kan man strunta i.

    För övrigt har jag inga barn som har någon "bonusförälder" och min partners barn sedan tidigare har jag en god relation till, likväl som deras andra förälder.


    Om ditt barn som tonåring/vuxen förälskar sig i en kille/tjej så har den personen rätt att säga nej till att ha ett förhållande om de inte vill ha ett förhållande med ditt barn. Där skall ditt barn ha lärt sig att respektera ett nej.

    Men om de har samma känslor för varandra och vill ha ett förhållande (som inte är skadligt för ngn av dem) har du då rätt att begära att ditt barn avslutar förhållandet? Om du inte godtar förhållandet, skall ditt barn då ta hänsyn till dina känslor eller följa sina egna?
  • Brumma
    Anonym (Totto) skrev 2016-02-06 12:48:38 följande:

    HUR är det exemplet relevant???

    Jag har inte sagt att ett barn som har en "bonusförälder" inte får ha en relation med denne. Det jag hävdar är att om barnets förälder av någon anledning blir sårad/kränkt av att barnet benämner den andra förälderns nya partner med ett föräldraepitet så kan man hjälpa barnet att hitta ett uttryck som inte kränker föräldern men som kan laddas med allt det goda barnet känner för den nya partnern.

    För att ditt exempel skulle vara applicerbart skulle mitt vuxna barn alltså vilja kalla sin partner för mamma/pappa och det skulle vara det som jag eller barnets andra förälder skulle ta illa upp av.

    Att förbjuda en relation har JAG aldrig pratat om, det får stå för dig.


    Man kallar sin partner partner, flickvän, pojkvän osv.

    Du vill förbjuda att man har rätt att definiera sin relation till en närstående människa. Så nej, skillnaden är inte speciellt stor.

    I båda fallen har barnet rätt - en lagt mig - att definiera sin privata oberoende icke skadliga relation på det sätt som passar barnet och den andra parten i relationen. Enligt dig har barnet ibte samma rätt.
  • Brumma
    Anonym (M) skrev 2016-02-06 13:08:18 följande:

    Jag förstår inte heller hur det exemplet är relevant?

    I och med att om barnet träffar en partner torde det vara rimligt att barnet och barnets partner är överens om hur definiera/titulera varandra.

    I en situation där pappans nya partner inte vill bli kallad /bli definiera "mamma" av pappans barn bör det ju vara rimligt att vägleda barnet i det.


    Du anser alltså att det är ok att be mig sluta kommentera det du skriver men det är ok att du gör hänvisningar till mitt inlägg och kommenterar om det?

    Kan du VÄNLIGEN visa var jag skrivit att barnet får kalla bonusmamman för mamma UTAN bonusmammans tillåtelse?

    Om du inte kan visa detta kan du VÄNLIGEN. SLUTA. PÅSTÅ. ATT JAG SKRIVIT ATT DET ÄR OK!!!

    Det du skriver är ju EXAKT det jag skrivit.

    Herregud!!
  • Brumma
    Anonym (D) skrev 2016-02-06 15:39:07 följande:

    Nej, det handlar om att Totto tycker att om en förälder blir kränkt över att benämningen bonusmamma används så ska barnet inte då använda det. Det ser du om du läser inlägget Ungbrunett citerade.


    Personen som kallar sig (M) har bestämt sig för att det påstås att det är ok att barnet kallar bonusmamman för mamma utan att bonusmamman är ok med det.

    Det är INGEN i den här tråden som skrivit detta men oavsett hur många gånger det påpekas verkar (M) inte få in det i sitt huvud.

    Personligen börjar jag tvivla på att personen kan ta åt sig skriven text..
  • Brumma
    Anonym (D) skrev 2016-02-06 20:22:32 följande:

    Ok. Då låter det som vi är helt överens.:0)


    Tänk.

    Det är jag med. HELT överens.. ;)
  • Brumma
    Anonym (Mamma) skrev 2016-02-09 21:03:06 följande:

    Vissa,många bonusmammor är fina mot barnet.Men vid separation från barnets pappa tappar barnet/styvmamman ofta kontakten.Tråkigt för båda två.Styvmamman kan väl inte skaffa advokat och begära umgånge?


    Faktum är att det står med i föräldrabalken att vårdnadshavarna SKA främja umgänge för barnet med närstående. (6 kap. 15 § tredje stycket)

    Dvs personer som står barnet nära och som betyder mkt för barnet. Detta kan vara en farmor, moster, kusin, bonussyskon, bonusförälder osv. Om föräldern inte uppfyller denna lag kan den närstående gå till socialnämnden som kan väcka talan om umgänge. Så jo, det går faktiskt.

    Jag vet även bonusföräldrar som haft vh eller tom vv efter separation med föräldern. Själv separerade jag en period med min man när min bonus var yngre. Jag hade umgänge både hemma hos mamman och hos pappan då båda ansåg att jag var då stor del av barnets liv att det var barnets bästa att fortsätta ha mig i sitt liv.

    Jag och pappan hittade senare tillbaka till varandra och då kändes det extra bra att inte ha släppt barnet under den perioden.

    Men ja. Det var ngt som annars gjorde separationen extra jobbig. Jag förlorade ju inte bara den man jag älskade utan även ett barn jag kommit att älska. .
  • Brumma
    Anonym (Lisa (bonusm)) skrev 2016-02-10 02:19:59 följande:

    Du har nog missuppfattat lite, det är mer en rekommendation-ingen lag. En bonusförälder eller en mormor kan inte stämma föräldern på umgänge med barnet. I de fall tex en bonusförälder fortsätter ha kontakt med barnen beror det på att föräldern sagt ok till det.


    Jo det är numera en lag. Eller anser du att föräldrabalken är rekommendationer?

    Och jo. En bonusförälder eller mormor kan gå till socialnämnden som kan väcka talan om umgänge.

    www.socfamratt.se/vardnad/umgaenge/797-barnets-behov-av-umgaenge-med-naerstaende

    "I föräldrabalken slås uttryckligen fast att vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med närstående så långt möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § tredje stycket). I den mån ett bristande umgänge beror på att vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar är det en viktig uppgift för socialtjänsten att försöka få vårdnadshavaren att se till barnets behov.

    Om umgänge begärs av någon annan än föräldrarna, får talan om umgänget föras av socialnämnden (6 kap. 15 a §). "
Svar på tråden Bonusmammor