Oavsett om det blir så som Annelie föreslog, så kvarstår frågorna: "är jag elak, egoistisk, tänker jag fel".
Svar: Nej, du är varken elak eller egoistisk, inte heller tänker du fel i frågan. Du måste ju också få må bra och din son ska inte behöva börja morgonen med att bli kränkt.
Jag tycker att du ska stå på dig här faktiskt.
Det låter ju lite taskigt att hon ska tvingas upp en dryg timme tidigare än hon egentligen behöver. Jag funderar mest på varför hon är som hon är på mornarna?
Vill hon hellre vara med sin pappa? Har hon för kort tid på sig och blir stressad? Något problem i skolan? Etc. Hon är ju trots allt 9 år och borde gå och prata med om detta?
Tack än en gång för ditt jättefina förslag! Men nu är min sambo bara putt och vresig och beter sig som en barnrumpa. Hans kommentar var: "då får NN (min son) också kliva upp och göra sig i ordning då! För varför ska XX tvingas vakna tidigt när NN får fortsätta att sova?"
Det kanske låter annorlunda imorn, när han fått smälta detta.
Egentligen är detta en ickefråga. Visst, ni har bestämt att leva som en familj, yada, yada. Men när någon mår dåligt över någon situation, så är det tillbaka till att HAN är pappa till SIN dotter! Hon är således HANS ANSVAR.
På samma sätt är din son ditt ansvar.
Visst är det barnsligt av din sambo att plötsligt bara vägra hämta din son, när han ändå hämtar sin dotter. Men han har sin fulla rätt att vägra - och det helt utan anledning.
Det har du också. Fast i det här fallet så finns ju en bra anledning till att du och din son ska slippa morgonen med hans dotter.
Jag skrev ingenstans att någon ska lida. Jag bara undrade om det inte går att prata med flickan...