Blev tillsagd att dra för det här är inte mitt hem

Sambon har inte riktigt tagit hennes beteende på allvar men nu gjorde han faktiskt det. Och tvingade henne att prata ut om det hela med oss... Hon ville inte för hon skulle iväg men han var för ovanlighet skull stenhård och då fick hon missa det hon skulle göra för det ska redas ut nu

Så vi har pratat hon har bett om ursäkt för vissa saker hon sa och jag har bett om ursäkt för hur jag sa det.. Jag har klargjort att jag inte sa något jag inte mena, hon måste skärpa till sig men jag erkänner att jag kunnat säga det på ett annat sätt... Och att jag måste sluta irritera mig på saker och svälja och svälja tills det rinner över utan istället säga till direkt... Likadant med henne.. Upplever hon att det känns orättvist här hemma ska hon säga till på en gång istället för att blir sur och bara fräsa...

Vi får se hur det går framöver

Anonym (OJ) skrev 2016-01-29 15:32:08 Varför bor en som snart är 20 år ännu hemma? Jag skulle sparka ut mina bonusungar när de fyller 18 år om de inte förstår att flytta själva. Och om hon dessutom inte förstår att bete sig som folk skulle hennes resväska vara packad för länge sen. Släng ut den bortskämda "ungen" och lär henne stå på egna ben.[/quote]

När man fyller 18 går de allra flesta på gymnasiet och då är föräldrarna försörjningsskyldiga. Det vanliga är att man går ut gymnasiet det år man fyller 19. (men det beror på om man gjort något utbytesår, bytt linje el liknande ).

Ja, man får börja där eftersom det är på den nivån hon verkar befinna sig. Allteftersom hon lär sig hur man uppträder för sin ålder kan man luckra upp reglerna så de är anpassade efter hennes ålder i passet. Frihet under ansvar. Inget ansvar - ingen frihet.

Till flickans försvar kanske man kan lägga att OM hon aldrig haft någon struktur att förhålla sig till i hemmet är det inte så konstigt att hon inte har någon sådan struktur i sig nu. Det här är ju inte saker man föds med utan sådant man lär sig - eller inte i det här fallet.

Låter som vilken tonåring som helst. Att du som vuxen hotar med att förstöra hennes saker är ju inte så speciellt moget av dig.

Sen till alla som tycker hon ska flytta, har ni någon aning on hur bostadsmarknaden ser ut? Alla bor inte i hålor som ni verkar göra, i storstäder är det 5 års väntetid på en lägenhet.

Nej, alla tonåringar är inte fullständigt omedgörliga. Och vem har sagt att hon ska flytta till en egen lägenhet? Hon får väl börja med att hyra ett rum i en håla eller i ett storstadsträsk.

Känner faktiskt mkt få så omogna nittonåringar. Eller som betett sig så när de var nitton.. på rak arm kan jag komma på två..

Så nej, det är inte speciellt normalt..

Ni som föreslår att man skall sparka ut ungarna vid 18års ålder och det skall skaffa lägenhet.

VAR i landet bor ni? Ni kan knappast bo i Göteborg eller Stockholm eller Malmö. För då hade ni fattat att det inte är lätt att få tag på lägenheter, och går man på gymnasiet så blir det svårt att bara flytta till en liten sömnig ort där det råkar vara lätt att hitta lägenhet.

Så ni som förslår att ungarna skall sparkas ut vid 18års ålder bor ni själva i en sömnig landshåla där nästan ingen vill bo och där med så blir det lätt att få tag på lägenhet tack vare detta?

Sedan så är det också som så att föräldrar är enligt lag försörjningsskyldiga för barnen fram till det fyller 20år under förutsättning att ungarna går i Gymnasiet.

Tills de är 21 ;)

Har bara sett en eller två som anser att man ska "slänga ut" ungarna vid 18 års ålder så tror knappast det är en åsikt som många har i tråden..

Men det var väl bra då att jag aldrig hävdade att det var flera stycken.
Jag bara riktade inlägget till dem som hade påstått det.

Min mans barn fick tag i varsin lägenhet i en stad som ligger inom ett bra pendlingsavstånd till en av de orter du nämner. Många andra vi känner i samma ålder har hoppat mellan första, andra och inneboende kontrakt, tills de slagit sig till ro på ett ställe.
Så jag skulle vilja säga att det till stor del handlar om vilja. Många tycker det är bekvämt att bo kvar hemma.