Anonym (M)

Äldre 28 Jan 22:51

121 svar

Blev tillsagd att dra för det här är inte mitt hem

Jag blev just tillsagd att jag kunde dra för det här är fan inte mitt hem... Nähäpp... Jag bad bonus som är 19 år sänka volymen för klockan var kvart över tio... När hon inte gjorde det blev jag förbannad och så att hon kan tänka efter hon också att yngre barn vill sova och sänker hon inte så kommer jag slänga ut dom satans högtalarna der första jag gör... Då öppnade hon dörren och skrek att jag kunde dra för det här är inte mitt hem.. Och att vi minsann aldrig visat henne hänsyn... Mina ungar *som vanligt får dom skulden* är uppe klockan åtta varje helg och skriker..... Uh... Dom har inte ens kompisar som sover över varje månad... Än mindre varje helg..

Så fort jag säger nånting så slås det tillbaka att jag är orättvis och bara är på dom.. Att dom inte känner sig hemma längre... Och sambon blir sur på mig.. Men jag ställer sällan kravbrev när jag gör det är det att man ska städa undan efter sig. Värre saker har jaga aldrig sagt till om...

Anonym (217)

Äldre 29 Jan 12:09

#31

Anonym (M) skrev 2016-01-28 23:16:20 följande:

Enda gången jag hotat med det för att droppen rann över... Man får säga till om musiken hela tiden... Borde räcka med att säga till en gång att spela inte efter tio för de yngre ska sova...

Nu kom hon hem runt nio och börjar på en gång skälla på de yngre att dom tagit hennes hörlurar... Hon hade dom på rummet men bad aldrig om ursäkt när hon upptäckte det...

Säger du till barnen att vara tysta på förmiddagen för att dom äldre vill sova? Knappast skulle jag tro. Jag minns hur hemskt det var med yngre syskon som levde rövare från kl 7 på morgonen på helgerna. Förstår 19-åringen i den frågan faktiskt. Hon måste även få respekt för att vilja ge.

Anonym (M) Trådstartaren

Äldre 29 Jan 12:09

#32

Anonym (morsa) skrev 2016-01-29 11:53:45 följande:

Det är ju just det denna 19 åring har bett om. Hänsyn på morgonen. It goes both ways. Man får acceptera att det är tufft för många ungdomar och de lever i sin bubbla. De flesta vaknar upp mellan de är 20-25 år och börjar uppföra sig riktigt bra och bryr sig om sina nära och kära.

Hon får hänsyn på morgonen.. Det där var bara något hon hittade på för hon hade inget att komma med... Det är ingen som lever om klockan åtta för det är inte ens nåt barn som klivit upp den tiden... Tidigast nio kliver dom upp och brukar då se på datorn en stund... tv spel får dom inte spela före tio halv elva just för att inte störa andra som vill sova längre... Sedan om hon är vaken till fyra och tycker det är tidigt om vi lever om halv elva är inte vårt bekymmer...

Hon har krav på sig att tvätta själv så det gör jag inte... Hon har egen tvättkorg men försöker smyga i sin tvätt i vår men jag plockar ur den bara.. Hon är tillsagd flera gånger om handdukar och att hon ska köra igång sängkläderna direkt om maskinen är ledig annars lägga dom i tvätten men hon ids bara inte

Anonym (.)

Äldre 29 Jan 12:15

#33

Det största problemet är väl att du inte verkar ha pappan på din sida. Varför ryter han inte ifrån ordentligt?

Har du pratat med henne nån gång när det inte är skarpt läge? När hon och du är lugna och ni kan ta det civiliserat. Förklarat hur mycket du värdesätter henne men att ni måste ha några grundläggande trivselregler för att livet därhemma inte ska bli ett kaos.

Ang. handdukar - jag hade låst in dom.
Ang. disk - säg åt pappan att ryta ifrån ordentligt!

Anonym (morsa)

Äldre 29 Jan 12:28

#34

Brumma skrev 2016-01-29 11:57:43 följande:

Om du läser vad TS skriver så nej, det var inte så.

Hon anklagade TS barn att ha kompisar som sov över varje helg och att de var uppe klockan åtta och väckte henne. Vilket ju inte var sant.

Att slänga ur sig skit över ngt som inte ens stämmer är inte att be om lite hänsyn..

Att de inte har kompisar över är inget som tjejen alls drog upp enligt Ts men Ts verkar tro att det bara är då som hennes ungar kan störa.

" Då öppnade hon dörren och skrek att jag kunde dra för det här är inte mitt hem.. Och att vi minsann aldrig visat henne hänsyn... Mina ungar *som vanligt får dom skulden* är uppe klockan åtta varje helg och skriker..... "

Man har val i livet. Att välja att bli ovän med partnerns barn just innan de flyttar hemifrån eller att välja att svälja och inse att många ungdomar är väldigt dramatiska kan vara svårt. Själv är jag inte för att bråka med sambons barn utan inser att vi har ett gott liv och ev aggressioner är inte personliga mot mig även om de kan kännas så. Men du och Ts väljer naturligtvis att strida om ni vill det. Men jag tror inte att varken ni eller era förhållanden blir lyckligare av det.

Anonym (M) Trådstartaren

Äldre 29 Jan 12:36

#35

Anonym (morsa) skrev 2016-01-29 12:28:38 följande:

Att de inte har kompisar över är inget som tjejen alls drog upp enligt Ts men Ts verkar tro att det bara är då som hennes ungar kan störa.

" Då öppnade hon dörren och skrek att jag kunde dra för det här är inte mitt hem.. Och att vi minsann aldrig visat henne hänsyn... Mina ungar *som vanligt får dom skulden* är uppe klockan åtta varje helg och skriker..... "

Man har val i livet. Att välja att bli ovän med partnerns barn just innan de flyttar hemifrån eller att välja att svälja och inse att många ungdomar är väldigt dramatiska kan vara svårt. Själv är jag inte för att bråka med sambons barn utan inser att vi har ett gott liv och ev aggressioner är inte personliga mot mig även om de kan kännas så. Men du och Ts väljer naturligtvis att strida om ni vill det. Men jag tror inte att varken ni eller era förhållanden blir lyckligare av det.

Nu skrev jag inte det men hon sa att mina ungar har kompisar och lever om varje helg vilket inte är sant!

Det här är första gången på tre år jag bråkat med henne så det är inte direkt något som händer ofta utan jag sväljer och sväljer men nu rann det över.... För det tär att gå på tå.. Att inte kunna be hans barn om något utan att få höra att jag är på dom jämt och anklagar dom jämt... Har jag nån gång sagt till att dom ska plocka upp efter sig.. Samma sak som jag säger till mina barn får jag höra att jag jämt är på dom... Vilket jag inte gör just för att slippa dessa konflikter utan jag låter det antingen ligga så pappan får ta det eller så plockar jag helt enkelt undan själv direkt... Ber aldrig om hjälp med tex dukning utan gör det själv mina barn ber jag däremot. Bad om hjälp en gång och fick till svar man får fan alltid hjälpa till.. Pang smäll i dörren... därför väljer jag att inte ta dom diskussionerna

sextiotalist

Äldre 29 Jan 12:39

#36

Anonym (morsa) skrev 2016-01-29 12:28:38 följande:

Att de inte har kompisar över är inget som tjejen alls drog upp enligt Ts men Ts verkar tro att det bara är då som hennes ungar kan störa.

" Då öppnade hon dörren och skrek att jag kunde dra för det här är inte mitt hem.. Och att vi minsann aldrig visat henne hänsyn... Mina ungar *som vanligt får dom skulden* är uppe klockan åtta varje helg och skriker..... "

Man har val i livet. Att välja att bli ovän med partnerns barn just innan de flyttar hemifrån eller att välja att svälja och inse att många ungdomar är väldigt dramatiska kan vara svårt. Själv är jag inte för att bråka med sambons barn utan inser att vi har ett gott liv och ev aggressioner är inte personliga mot mig även om de kan kännas så. Men du och Ts väljer naturligtvis att strida om ni vill det. Men jag tror inte att varken ni eller era förhållanden blir lyckligare av det.

Så du menar att en tonåring har rätt att bete sig hur som helst, bara för att han/hon bor med en som inte är ens förälder.
Så alla andra ska få kvällen förstörd för att en tonåring ska spela maxvolym, att alla ska gå på tå innan tonåringen behagar vakna på morgonen, att andra ska finna sig i att bli utskällda för att tonåringen själv slarvat bort någonting.

Ja, man har val, man kan välja att bli behandlad som en dörrmatta eller säga till när det inte fungerar.

Jag har en tonåring hemma, som den absolut den mesta tiden är trevlig och inga problem, men ibland säljer man honom gratis.
Sambons äldre barn har också varit i tonåren och periodvis väldigt jobbiga. Jag sa ifrån när det blev saker som jag ansåg påverkade mig. Visst blev de sura på mig då, men inget som varade längre.
Vågar man inte ta konflikter när de väl uppkommer, då blir man en dörrmatta.

Påven Johanna

Äldre 29 Jan 12:47

#37

Jag läste en intressant artikel i Illustrerad vetenskap (01/2016). Den börjar på sidan 22 och bär titeln "Tonåringen tänker som en hjärnskadad". Ingressen lyder: "Tonåringens hjärna genomgår en så stor omvandling att vissa delar av den inte ens fungerar. Hjärnans nedsatta funktion innebär att tonåringen på ett socialt och psykologiskt plan fungerar lika illa som en person med hjärnskador."

Hjärnan har alltså dåliga förbindelser. "Flera områden i tonårshjärnan är antingen inte helt anslutna eller håller på att byggas upp. Prefrontala barken är inte fullt utvecklad vilket gör att tonåringen saknar impulskontroll och omdöme. Pannloben är ofärdig, vilket ger tonåringen dålig överblick. Amygdala: bristande kontroll gör tonåringen känslomässigt labil. Främre ringloben: Detta belöningscentrum fungerar dåligt och gör tonåringen (ex) spelberoende."

"Tonåringens hjärnkontor monteras ner, möbleras om och byggs upp på en och samma gång. Faktum är att kaoset i hjärnan är så omfattande att tonåringar på vissa punkter uppvisar samma personlighetsdrag som personer med svåra hjärnskador."

"Från sexårsåldern till 22-årsåldern bryts hjärnan i hög grad ner samtidigt som den omstruktureras. Efter det sjätte levnadsåret bildar hjärnan knappt några fler nervceller. Faktum är att en stor andel av nervcellerna begår systematiskt självmord. I vissa delar av hjärnan dör över hälften av nervcellerna under barndomen och tonåren. Uttunningen låter våldsam, men den krävs för att stärka de återstående nerverna."

Ja, det är väl inte så konstigt att det kan bli lite bökigt från sexårsåldern och framåt för en del.

sextiotalist

Äldre 29 Jan 13:00

#38

Påven Johanna skrev 2016-01-29 12:47:07 följande:

Jag läste en intressant artikel i Illustrerad vetenskap (01/2016). Den börjar på sidan 22 och bär titeln "Tonåringen tänker som en hjärnskadad". Ingressen lyder: "Tonåringens hjärna genomgår en så stor omvandling att vissa delar av den inte ens fungerar. Hjärnans nedsatta funktion innebär att tonåringen på ett socialt och psykologiskt plan fungerar lika illa som en person med hjärnskador."

Hjärnan har alltså dåliga förbindelser. "Flera områden i tonårshjärnan är antingen inte helt anslutna eller håller på att byggas upp. Prefrontala barken är inte fullt utvecklad vilket gör att tonåringen saknar impulskontroll och omdöme. Pannloben är ofärdig, vilket ger tonåringen dålig överblick. Amygdala: bristande kontroll gör tonåringen känslomässigt labil. Främre ringloben: Detta belöningscentrum fungerar dåligt och gör tonåringen (ex) spelberoende."

"Tonåringens hjärnkontor monteras ner, möbleras om och byggs upp på en och samma gång. Faktum är att kaoset i hjärnan är så omfattande att tonåringar på vissa punkter uppvisar samma personlighetsdrag som personer med svåra hjärnskador."

"Från sexårsåldern till 22-årsåldern bryts hjärnan i hög grad ner samtidigt som den omstruktureras. Efter det sjätte levnadsåret bildar hjärnan knappt några fler nervceller. Faktum är att en stor andel av nervcellerna begår systematiskt självmord. I vissa delar av hjärnan dör över hälften av nervcellerna under barndomen och tonåren. Uttunningen låter våldsam, men den krävs för att stärka de återstående nerverna."

Ja, det är väl inte så konstigt att det kan bli lite bökigt från sexårsåldern och framåt för en del.

Exakt. man får ta det de säger med en stor nypa salt, men man behöver inte tillåta sig bli överkörd ändå.

Tonåringar är underbara, fantastiska, roliga, mysiga och rent för jävliga, i en kaotisk kombination.

Anonym (morsa)

Äldre 29 Jan 13:06

#39

sextiotalist skrev 2016-01-29 12:39:22 följande:

Så du menar att en tonåring har rätt att bete sig hur som helst, bara för att han/hon bor med en som inte är ens förälder.
Så alla andra ska få kvällen förstörd för att en tonåring ska spela maxvolym, att alla ska gå på tå innan tonåringen behagar vakna på morgonen, att andra ska finna sig i att bli utskällda för att tonåringen själv slarvat bort någonting.

Ja, man har val, man kan välja att bli behandlad som en dörrmatta eller säga till när det inte fungerar.

Jag har en tonåring hemma, som den absolut den mesta tiden är trevlig och inga problem, men ibland säljer man honom gratis.
Sambons äldre barn har också varit i tonåren och periodvis väldigt jobbiga. Jag sa ifrån när det blev saker som jag ansåg påverkade mig. Visst blev de sura på mig då, men inget som varade längre.
Vågar man inte ta konflikter när de väl uppkommer, då blir man en dörrmatta.

Det skrev jag aldrig. Det är PAPPANS ANSVAR att ta ev konflikter med sitt barn. Som ny partner ska man varken behöva göra det eller behöva bli ovän med partnerns barn.

Jag skulle aldrig nedlåta mig till att uppfostra andras barn men ni övriga gör som ni vill.

Anonym (Wildrat)

Äldre 29 Jan 13:13

#40

Tonåringen beter sig som en tonåring och du beter dig som en tonåring och du blir förvånad när det inte funkar? Hmm.
Säg till innan du exploderar nästa gång och kom överens med pappan och gärna barn om gemensamma regler som gäller för alla. Kanske även konsekvenser för om man inte följer reglerna.
En bok jag brukar rekommendera är "5ggr mer kärlek". Läs den, genast för alla barnens skull.

Blev tillsagd att dra för det här är inte mitt hem

INNEHÅLL