amma eller inte amma?

Gör det som känns bäst? Jag har testat båda varianterna, gav ersättning till första efter struliga skrikiga veckor utav amningsförsök.. Helammade andra som bara var allmänt nöjd jämnt.. Sov, åt och sket! Hoppas på att kunna amma 3e som ska komma i april, men strular det och jag känner mig obekväm, så blir det ersättning!

Amning är otroligt praktiskt, billigt, smidigt, alltid redo och rätt temperatur och underbart mysigt för bebisen.

Ersättning kostar pengar, kräver förberedelser, disk, saker i släptåg osv. Ersättnibg kan också ge magproblem hos barnet.

Jag har gjort båda och amning är överlägset.

Jag har själv en 5 månaders och har gett ersättning från start för att amning inte fungerade. Vill bara höra andras åsikter :)

Vi har gett ersättning mer eller mindre till alla våra barn från start. Jag har aldrig haft mjölk nog. 
Vi hr verkligen ääälskat det, så himla nöjda mätta barn som sovit hela nätterna. 

Får känslan av att de som helammas ALLTID är hungriga, blir liksom aldrig sådär härligt avslappnat proppmätta. Har alltid tyckt lite synd om ammade barn, liksom jämt gnälliga o så.

Det är upp till var och en ju.

Mina fyra kids har helammats 6-8 månader och därefter delammats upp till mellan 1 1/2 år och 2 år 3 månader. Himla praktiskt och mysigt enligt min åsikt.

Man gör som man vill tycker jag.

Däremot kan jag reagera starkt mot att kvinnor pressar varandra till att utsätta sig och bebisen för massor av stress, skrik och tårar för amningens skull. På något sätt hänger det ihop med bilden av att vara en lyckad mor/kvinnna och där ska man minsann pressa in varandra till varje pris. Man skräms med vad som kommer hända om man inte ger barnet bröstmjölk (vilket oftast är osanningar). Men den som vill amma och trivs med det ska naturligtvis göra det. Vill man inte ska man få slippa.

Har helammat mina 3 barn och de har inte varit ett dugg gnälliga. Känner mig fantastiskt glad och priviligerad att jag fått amma när barnen varit bebisar. Alla gör som de tror är bäst för just deras barn, och jag kände att amning var bäst för mina!

Jag ammar och trivs bra med det: mysigt, enkelt och billigt. Kan definitivt rekommendera. Men! Jag har den enorma turen att ha en bebis som tog rätt grepp från första stund, mjölkproduktion som kom igång snabbt och lika snabbt synkades med bebisens behov. Ingen mjölkstockning eller svamp, knappt nåt läckage ens. Har liksom inte haft några motgångar alls med amningen, annat än chocken över hur ofta nyfödingar vill amma. Hade kanske haft en annan inställning on jag inte hade haft sån tur.

jag har ammar mina barn - enkelt, praktiskt och maten finns alltid tillgänglig och i rätt temperatur! 

mina barn hade du inte behövt tycka synd om - de har ammats och varit mäta, gått upp mycket i vikt och inte varit gnälliga.

Jag är evigt tacksam att även min tredje vill amma. Ersättning ser jag som väldigt stressande då man ska komma ihåg ersättning, flaskor, värma vatten till varmt och kallt och få med. Till amningen klarar jag mig med två handdukar då sonen får igång flödet lite väl bra ibland samt kräks en del.

Man glömmer inte mat till sitt barn det lovar jag. Våra barn har alla druckit ersättning med ljummet vatten så det har bara varit att ha en flaska i barnvagnen intill bebisen så har den alltid varit rätt temperatur. 

Jag hat testat att amma alla mina barn. Den 1 ammade jag i 3 månader sen Blev jag sjuk. Ammade 2 i en månad bara för det kändes inte bra men vilket jag ångrar nu och nu ammar jag 3 som är 6 veckor men har ersättning hemma ifall om att..

Det som vissa tycker är praktiskt är för andra opraktiskt. Jag har ammat mitt barn och jag hatade det. Speciella kläder som skulle köpas, onda och läckande bröst. Stressad över att inte hitta något bra ställe att sitta på. Att vara en napp. När jag hade ersättning med mig var jag mycket lugnare och tyckte det var så mycket lättare. Bara att blanda och ge istället för att hitta någonstans att sitta och dessutom klä av sig. För mig har amningen gjort att jag inte vill ha fler barn för jag tyckte det var så jobbigt att veta att barnet behövde mig för att få mat. Jag hatade att bli väckt flera gånger varje natt och det ledde till ilska mot min sambo som fick sova. Han var lika mycket förälder som jag, men jag fick göra allt jobb. Jag skulle stått på mig och börjar med ersättning men min sambo är amningsfanatiker och jag var för trött och ledsen för att orka diskutera. Några fler barn blir det i alla fall inte.

Kunde faktiskt inte sagt det själv, min man o hans MAMMA är amningsfanatiker. Jag gav dock ersättning snabbare än du verkar ha gjort. 

Mina barn har ammats och de har alltid blivit mätta. Sonen, nu 6 månader, sover antingen hela natten eller vaknar en gång för att amma och somnar sen igen. Hans viktkurva är belägen nästan 3 kurvor över medel så det går ingen nöd på honom. Då ger jag dessutom oftast bara mjölk från ett bröst vid varje amning.

Amningen gör mig lycklig, jag verkar reagera bra på hormonerna som frigörs vid amningen för jag känner oftast ett lyckorus. Tror barnen känt av att jag mår bra för de ( har) uppskattar verkligen amningsstunderna.

Annars så är det ju praktiskt att kunna amma om det funkar.

TS: Vill även poängtera att amningen ofta gör att man får tillbaka sin vikt snabbare och bidrar till ökat skydd mot bröstcancer.

Jag gick upp i vikt utav att amma :(

Ja om man utgår ifrån att alla blir mer eller mindre feta vid graviditet så.... 
Jag gick dock inte ner ett gram av amningen o alla mina vänner som gått upp fick kämpa mer eller lika mkt som jag (som inte ammade) för att komma ner i vikt. Så det är nog högst personligt. 
Att fullamma en 6 månaders är ju endast 500 kalorier om dagen. 
En nyfödd ca 1oo-200 kalorier per dygn. 

Alla gör som de vill och anser är bäst för sitt barn.

Barn nr 1 ammade jag i ca 4 veckor. Hatade det! Fick mjölkstockning och hög feber och tyckte det var obehagligt att amma. Tyckte verkligen att det var obehagligt och jättejobbigt så efter ca 4 veckor gav jag upp. Fick en nöjd mätt dotter och en nöjd glad mamma. Kanske ska tillägga att jag redan under graviditeten var väldigt tveksam till att amma men blev övertalad av min BM som ansåg att amma var det enda rätta.
Barn nr 2 fick ersättning direkt på BB.
Är nu gravid med barn nr 3 och kommer även den här gången att ge ersättning redan på BB.

Sådana här trådar är egentligen ganska meningslösa. Det man alltid kan konstatera är:

1. För dem som vill och kan amma är det oftast toppen och de förespråkar det. Ibland har de lite svårt att förstå att man kan välja annorlunda.

2. För dem som inte kan/vill amma så upplevs ersättning som bättre och smidigare. De har ibland lite svårt att förstå att man kan vilja amma.

Enklast är väl om var och en får göra som hon vill. Då blir alla nöjda och glada. Vi behöver inte lägga oss i varandras val på den punkten.