Oplanerat barn i skakig utomlandsrelation

Det viktigaste beslutet är om du vill bli detta barns pappa eller inte.
Därefter om du vill vara detta barns pappa, i så fall, vill du vara det tillsammans med barnets mamma.

Hej alla som läst tråden tidigare,

Jag tänkte berätta hur det gick för mig så att någon annan kanske kan ta hjälp av den här tråden någon gång.

Vi gjorde valet att fortsätta relationen och jag blev pappa med allt vad det innebär.
- En otrolig känsla! 

Till en början gick det ok att leva ihop men relationen blev sämre och sämre för att till slut totalhaverera. Det hade den nog gjort hur jag/hon än betett oss tror jag, även om det stundtals blev bättre efter att vi gått till en familje/relations-rådgivare. Men, till slut var det nog ändå så att vi helt enkelt hade så olika åsikter om livsfrågor. Det gick inte att ha en enkel diskussion utan bråk och jag gjorde valet att separera. Jag ville ju inte att min dotter skulle växa upp med bråk vaje dag.

När vi separerat försökte vi också att dela bostad för att bättre kunna ta hand om vår dotter som nu är 8 månader. Nu har även det gått över gränsen pga bråk, hot och div försök att tving mig att fortsätta min relation med mitt X. Hot med är allt från  att ta min dotter ifrån mig till div utpressingsförsök i olika varianter (pengar, hot om att förstöra relationer med vänner, domstol etc). Även fysika saker! Ja, jag fick tex en kopp kaffe kastad över mig för inte allt för länge sedan... inte vidare kul och man får en chock för den som inte varit med om det. Allt för att jag inte höll med i en diskussion. 

Det var verkligen värt ett försök, men när man vet att det inte kommer att fungera så det skulle jag råda alla som hamnat i en liknande situation till att gå åt två håll. Både jag eller mitt X har varit så mycket bättre föräldrar till vår dotter efter separationen. När jag har min tid med min dotter så blir det extra speciellt och jag tar verkligen vara den. Vi har superskoj tillsammans! 

Mitt X och jag ska nu leva våra egna liv och det hoppas jag blir vändning på detta kaos mellan oss, även om det inte kommer att bli lätt. Vi ska försöka lösa hur vi gör tillsammans med en familjerådgivare. Redan nu, innan jag flyttat ut, så känns det faktiskt bättre.

Jag har fått mycket hjälp av nära och kära att ta mig igenom det här så här långt. Så vad ni än gör, låt inte ditt X begränsa ditt nätverk! Mitt X försöker alltid ge mig skuldkänslor när jag gör något kul som är bra för mig. Under en lång tid slutade jag göra saker för mig själv och prata med andra pga det. Det var professionell hjälp som fick mig på bättre tankar och jag är väldigt glad att jag bestämde mig för att be om hjälp! Kan varmt rekomenderas!

Vad har ni för erfarenhet om att ta hand om barn när man separerat? Min dotter är ju väldigt ung och behöver sin mamma. Hur gör man?

Hej
Du vet att du aldrig har haft en relation med ditt X.
Hon ville ha ett barn ,hon fick det.
Hon vill ha dina pengar, hon kommer att ta allt hon kan.
Du har varit ung och blåögd.
Hon skiter i dig och dina behov.

Din dotter behöver en stabil förälder. Det är du.
Försök att få så mycket tid med henne som möjligt.
Jobba på vardagarna. Var med din dotter på helgen så mycket som det går.
Du är en bättre förälder än din x någonsin kommer att vara.