När vet man att det är dags att sluta försöka?

Fast det är ju en relevant fråga ts ställer.

Hur vet man när det är dags att sluta försöka?

Vi har sagt att efter detta IVF-försöket lägger vi av. Jag börjar närma mig 40 och maken har passerat. Men ändå gnager hela tiden tankarna - kanske skall man vända sig till en annan mottagning som kanske hittar något som den nuvarande inte gjort, som kanske föreslår en metod som inte testats förut?

Jag kan lägga till ytterliga följdfrågor: Hur gör man för att mentalt komma vidare - från att försöka få barn till att acceptera sig som barnlös?

I vårt fall - hur lämna åtta års ständigt tänkande på var i menscykeln man befinner sig och gå från hopp till förtvivlan i stort sätt varje månad? Och hur få till ett samliv som bygger mer på lust än när man har äl?

Hur sätter man stopp, accepterar och går vidare med sitt liv?