Gravid v.9 tok orolig - HJÄLP!

Jag håller med de övriga som redan skrivit. Symptom har för mig kommit och gått från dag till dag, så jag var grymt orolig jämt. Brösten kunde ena dagen vara stora och superömma, sen nästa kännas nästan normala. Jag kräktes mycket men vissa dagar mådde jag "bara" illa. Jag tror att symptom beror lite på dagsform, eller, så var det i alla fall för mig. Hade jag skött mig sämre med mat och sömn en dag fick jag lida för det nästa. Skötte jag mig bättre fick jag färre eller mildare symptom (framförallt illamåendet). 

Jag har även haft blodblandade flytningar och mindre blödningar i början. Dock är jag gravid med hjälp av IVF och tog vagitorier med progesteron som kan ha irriterat slemhinnan så den blödde. Men det är vanligt att man småblöder lite, det betyder inte nödvändigtvis något. 

Ett tickande hjärta är den bästa prognos man kan få så tidigt i graviditeten. Det är ingen garanti att det går vägen, men har hjärtat börjat slå är risken för missfall betydligt mindre, har för mig att den går ner till ca 5%. 

Hoppas att du kan släppa oron något. Än så länge är det inget som talar för att det gått illa den här gången också, tvärtom :) Stort lycka till. 

Jag är i v. 38 nu, så snart i mål ;) 

Gör det. Har inte behövt genomgå så många MF som du, men fick ett med tredje embryot som sattes in. Jag oroade mig från plusset till dess att missfallet konstaterades i v. 8 och insåg efteråt att det verkligen hade ätit upp all min energi utan att ge något alls. Missfallet gjorde lika förbannat ont ändå, och jag vet inte om det "hjälpte" det minsta att vara "förberedd". Den här gången har jag tyvärr ändå oroat mig betydligt mycket mer än jag önskar att jag gjort, ändå har allt sett bra ut hittills. 

Vad jag menar är att jag inte tror att det skadar dig det minsta att våga tro att det går bra. Du blir inte mer förberedd eller mindre ledsen för att du tänker att det går åt helskotta. Sen förstår jag mer än väl att det inte bara är att släppa oron, men varenda liten stund du inte oroar dig är guld värd. Unna dig det. Och träna på att tänka att allting hittills ser bra ut, det har du igen i slutänden. Till viss del kan man påverka hur man tänker, så tränar du på att intala dig att det är bra kommer du så småningom ha lättare att faktiskt tro det. 

Jag håller tummarna för att det kommer se bra ut vid nästa UL också :) Lycka till!